Hoppa till innehållet

Oloph Bexell

Från Wikipedia
Oloph Bexell
Född6 juni 1947[1] (79 år)
Kalmar[1], Sverige
Medborgare iSverige
Sysselsättningprofessor
ArbetsgivareUppsala universitet
FöräldrarCarl Bexell
SläktingarPeter Bexell (syskon)
Eva Bexell
Redigera Wikidata

Oloph Eric Fingal Bexell, född den 6 juni 1947 i Kalmar, är en svensk präst och professor emeritus i kyrkohistoria vid Uppsala universitet.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Oloph Bexell blev teologie kandidat 1974 och prästvigdes för Växjö stift samma år. År 1988 disputerade han i kyrkovetenskap på avhandlingen Liturgins teologi hos U.L. Ullman,[2] och projektanställdes samma år vid Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. Han fick sedan en forskartjänst (Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond) i kristendomens historia vid Uppsala universitet 1989–1991. Han erhöll docentkompetens i kyrko- och samfundsvetenskap 1990. 1992–2000 arbetade Bexell som universitetslektor i samma ämne. Han blev professor i kyrkovetenskap 2000, en tjänst han lämnade 2006 för att ta över ansvaret för professuren i kyrkohistoria 2006–2014.[3] Han var under den tiden ämnesföreträdare i ämnena. Därefter var han seniorprofessor i kyrkohistoria.

Hans forskning är huvdsakligen inriktad mot liturgins, homiletikens, hymnologins och kyrkorättens historia. Han har till exempel utgivit en historik över svensk kyrkopredikan under 1800- och 1900-talen (2001)[4] och en liknande undersökning om griftetalets historia (1998)[5] Han tillhörde redaktionen för det 1995–2005 utgivna bokverket Sveriges kyrkohistoria och skrev där band 7 om det senare 1800-talet, Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid (2003). Han har där och i olika uppsatser markerat pastoralhistoria som en viktig del av kyrkohistorieämnet. Inom det vetenskapshistoriska projektet "Uppsala universitets historia 1793–2000" har han som en fristående volym utgivit Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier (2021). I den internationella urkundsserien Corpus Christianorum publicerade han 2023 en kritisk edition av Uppsala mötes beslut 1593 med kommentar.[6]

Han har också ägnat sig åt personhistorisk forskning, där han bland annat författat ett stort antal artiklar i Svenskt biografiskt lexikon. Åren 1990–2002 var han minnestecknare vid prästmötet i Växjö, och utgav då tre biografiska samlingar, Präster i S:t Sigfrids stift (1990, 1996, 2002), med drygt 220 pastoralhistoriskt inriktade levnadsskildringar.

Bexell var redaktör för Svensk pastoraltidskrift 1976–1998. Åren 1992–1996 var han expert i Bibelkommissionen vid utarbetandet av Bibel 2000. Han var 1993–2007 sekreterare i Carl Johans Förbundet, 1995–2024 ordförande i S:t Ansgars stiftelse och 1997–2024 i Segelbergska stiftelsen för liturgivetenskaplig forskning, 1997–2015 ledamot av Svenska kyrkohistoriska föreningens arbetsutskott och föreningens ordförande 2006–2015. Han var styrelseledamot i Diakonistiftelsen Samariterhemmet 2000–2010 och prodekanus vid Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 2008–2011, ledamot av 2008 års tystnadspliktsutredning 2008–2010[7] och ordförande i redaktionskommittén för utgivande av Svenska släktkalendern 2012–2024. Han är preses i Samfundet Pro Fide et Christianismo sedan 2005, och var 2008–2021 vice preses i Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala. Han är även ledamot av Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och Nathan Söderblom-sällskapet. Han är hedersledamot i Smålands nation i Uppsala.[8] och tilldelades Wallquistpriset 1997.

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Oloph Bexell härstammar från den småländska prästsläkten Bexell och är son till kontraktsprosten Carl Bexell och Märtha Björkman. Han är bror till Peter Bexell samt kusin till etikprofessorn och universitetsrektorn Göran Bexell och författarinnan Eva Bexell.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Se "Oloph Bexells tryckta skrifter 1960–2007. Bibliografisk förteckning", ingående i Kyrkoliv i 1800-talets Sverige. Festskrift till Oloph Bexell (2007), sid.308–337. Libris 10484724

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 läs online, www.svenskfilmdatabas.se .[källa från Wikidata]
  2. ↑ Bexell, Oloph (1987). Liturgins teologi hos U.L. Ullman: Die Theologie der Liturgie bei U.L. Ullman. Bibliotheca theologiae practicae, 0519-9859 ; 42. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris 7223018. ISBN 9122011765
  3. ↑ Oloph Bexell (15 december 2014). ”Från praktisk teologi till kyrkohistoria - Tillbakablickar och reflexioner”. Svensk Teologisk Kvartalskrift. https://journals.lub.lu.se/STK/article/download/15262/13772/39327.
  4. ↑ Oloph Bexell, "Svensk påskpredikan under 1800- och 1900-talen", 2 uppl. i Svensk påskpredikan genom tiderna, red. av C. Pahlmblad och S.-Å. Selander, 2010, sid. 211–346.
  5. ↑ Oloph Bexell, "Från döden till sorgen. Griftetalets syfte och funktion i homiletikhistoriskt perspektiv" i Svenskt gudstjänstliv 73 (1998) / Tro & tanke 1998:6, sid. 86–128.
  6. ↑ "Oloph Bexell, Concilium Upsaliense 1593", Corpus Christianorum. Conciliorum Oecumenicorum Generaliumque Decreta. Editio critica. VI/1/2. Synods of the Churches of and after the Reformation. The Dawn of the Reformation (16th–17th Centuries). Curantibus O. Bexell et al. Edidit A. Melloni, 2023.
  7. ↑ Ett skyddat rum - tystnadsplikt i Svenska kyrkan - Svenska kyrkans utredningar 2010:3. 2010. Arkiverad från originalet den 25 januari 2025. https://web.archive.org/web/20250125230722/https://www.mchs.se/download/18.55070bd218f39481be761a32/1715788961637/Ett%20skyddat%20rum%20-%20Tystnadsplikt%20i%20Svenska%20kyrkan%20SKU%203%202010.pdf. Läst 10 mars 2026
  8. ↑ Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok redigerad av Ann Moen, sidan 68

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Oloph_Bexell&oldid=59645527”