Olympia, Helsingborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olympia
Stadsdel
Flygbild över Fågelkvarteren med Idrottsplatsen Olympia i bakgrunden.
Flygbild över Fågelkvarteren med Idrottsplatsen Olympia i bakgrunden.
Land Sverige
Kommun Helsingborgs kommun
Stad (tätort) Helsingborg
Koordinater 56°2′56″N 12°42′23″Ö / 56.04889°N 12.70639°Ö / 56.04889; 12.70639
Folkmängd 1 793 (2010)[1]
Statistikkod B031
Helsingborg stadtteil olympia.svg
Portal: Helsingborgsportalen
Flerbostadsvillor vid Östra Vallgatan.
Olympiaskolan.

Olympia är en stadsdel i Helsingborg som ligger runt idrottsparken Olympia, som också givit stadsdelen dess namn. Den förknippas mest med den enhetliga jugendbebyggelsen i de så kallade "Fågelkvarteren", som fått sin benämning av att alla kvarteren bär fågelnamn.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen Olympia har en väldigt heterogen bebyggelse och bär flera olika karaktärer. Bostadsområdet kring Fågelkvarteren, med sina stadsvillor i jugend, och de olika institutionsområdena är de delar som mest förknippas med stadsdelen. Helsingborgs stads statistikområde för Olympia sträcker sig dock över ett större område och inkluderar även flerbostadsbebyggelsen i kvarteret Sköldenborg och hela Fredriksdals friluftsmuseum. Gatustrukturen präglas på flera ställen av stadens historia, främst genom S:t Peders gata, Östra Vallgatan och Södra Vallgatan, vilka formats av vallgraven runt stadens befästningsverk från 1600-talet. Hebsackersgatan i stadsdelens norra del följer parallellt med Långvinkelsgatan, stadens gamla tillfartsled.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Områdets starkast sammanhållna karaktär utgörs av Fågelkvarteren. I de fem kvarteren Gladan, Staren, Lärkan, Vipan och Ärlan dominerar stora, uttrycksfulla flerbostadsvillor, så kallade stadsvillor, i jugendstil med putsade fasader, organiska och kubiska byggnadskroppar, prydda med växtornamentik. Området kring Olympiavägen, som också är något äldre, bryter dock av med en dominans av enfamiljsvillor, ofta utförda i rött tegel. Även bland flerbostadsvillorna ses enstaka enfamiljsvillor, dock är dessa yngre och har liksom de omgivande byggnaderna putsade fasader. Särskilt utmärkande bland flerbostadsvillorna är Villa India, Villa Valhalla och Villa Skansen.

Stadsvillekvarteren omges på tre sidor, i väster, söder och öster, av institutionsbyggnader av olika slag. Bebyggelsen är i dessa delar mer uppdelad och friliggande och ofta omgiven av grönska. Längst i nordväst ligger Slottsvångsskolan i nygotisk stil. Byggnaden är en tidstypisk storskalig skolbyggnad från sekelskiftet 1900 i monumental stilarkitektur. Strax norr om skolan ligger den betydligt mindre Östra skolan, numera Skolmuseum och något söder om Slottsvångsskolan ligger det småskaliga gamla barnsjukhuset, som nu används av Helsingborgs medicinhistoriska museum. År 2000 byggdes tre stadsvillor invid Slottsvångsskolan, kallade Kvarteret Slottet, ritade av Mats White och Henrik Jais-Nielsen. Dessa belönades samma år med Kasper Salin-priset för utmärkt arkitektur. I söder ligger sjukhusområdet kring Helsingborgs lasarett, där Centralblocket i brutalistisk senmodernism dominerar. I samma stil ses Petri vårdgymnasiums lokaler och det förra besökshotellet, belägna mellan gamla barnsjukhuset och Fågerkvarteren. Mellan centralblocket och Fågelkvarteren ligger dock några äldre sjukvårdsbyggnader i klassicistisk stil med fasader av brunt helsingborgstegel.

I sydost finns ett flertal skolbyggnader, där Olympiaskolan är den som stilmässigt mest anknyter till Fågelkvarteren genom putsade fasader. Länge i söder ligger Nicolaiskolan och Tycho Braheskolan, som båda är utförda i gult tegel och senmodernistisk stil. Norr om Olympiaskolan ligger idrottsplatsen Olympia och kring denna ett flertal byggnader för sportaktiviteter, främst Idrottens hus, som är Helsingborgs största inomhusarena.

Grönområden[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelsen i Olympia omges av grönska på flera sätt. Strax väster om stadsdelen ligger parken Slottshagen, som omger det medeltida befästningstornet Kärnan, och som måste ses som den mest lättillgängliga större parken i området. För sport och rekreation finns det stora Olympiafältet kring fotbollsarenan med löparslingor och fotbollsplaner. I statistikområdet ingår även Fredriksdals friluftsmuseum, som upptar ett stort område längst i öster, men som dock kräver inträde för att utnyttja. Kring skolbyggnaderna i sydost finns två mindre grönområden i form av Blosterängen och Skolängen. Dessa utgör en fortsättning på det långa Viskängstråket, som leder från Olympiafältet och Fredriksdal till Folkets park i söder.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1800-talets slut bestod området nästan uteslutande av ängs- och åkermark. Under den tidiga medeltiden låg dock Helsingborgs äldsta stadsbebyggelse väster om området, på landborgen i anknytning till slottet. Öster om denna bebyggelse, inom den nuvarande stadsdelen Olympia, låg Sankt Petri kyrka, vars sandstenskyrka troligen härstammade från 1100-talet. Den hade möjligen en föregångare i trä från 1000-talet. Efter reformationen revs kyrkorna på landborgen, då stadsbebyggelsen successivt hade flyttats ner till strandterrassen nedanför landborgen, däribland Sankt Petri kyrka. Under perioden 1654–57 anlades en stor befästningsvall av den danske kungen Fredrik III runt staden som till stor del var belägen på området. Byggnationerna var inte helt färdiga när Helsingborg blev svenskt 1658. Efter det förödande skånska kriget (1675–79) beslutade den svenske kungen Karl XI att alla befästningar kring staden skulle rivas för att förhindra att danskarna skulle kunna utnyttja dem som en förskansning vid en framtida landsättning. I samband med rivningen donerades marken som befästningen stått på till staden att användas som löningsjord av magistraten. På kartor från 1780-talet benämns området innanför de gamla befästningarna "Tornvången", medan området utanför benämns "Slottsvången". Den enda bebyggelse vid 1860-talet var det av magister A. J. Simonsson uppförda landeriet Hildesdahl. På 1880-talet ägdes landeriet och området utanför de gamla vallgravarna av köpmannen Johan Henckel.

Institutionsstråket vid Bergaliden[redigera | redigera wikitext]

Vid mitten av 1800-talet började en stor del av Helsingborgs borgarskap att söka sig ut utanför den tätbebyggda staden. Främst var det landerier som uppfördes i stadens utkanter, men ute i Europa, bland annat i Danmark, hade boende i villor blivit allt populärare. Därför beslöt stadsfullmäktige att 1866 stycka av delar av magistratens löningsjordar på Lilla Möllevången, Tornvången och Slottsvången som villatomter. Dock hade seden med villor inte slagit igenom riktigt i Sverige och endast ett fåtal av tomterna såldes, då främst på Lilla Möllevången, nu Slottshöjden. Fullmäktige beslutade därför att upplåta tomterna 15–17 och 26–34 öster om Bergaliden till offentliga byggnader och institutioner. Institutionsstråk av denna typ var vid denna tid vanliga i Europa. Redan tidigare hade Östra skolan och Elementarläroverket byggts på var sida och i olika ändar av Bergaliden. År 1878 uppläts de första tomterna, nummer 31–34 till Fattigvårdsstyrelsen, vars Fattigvårds- och arbetsinrättning stod klar 1889, och samma år tomterna 29–30 till Länslasarettet, som redan året därefter hade färdigställt en första byggnad. Lasarettet fick dock redan 1885 utökas ytterligare på grund av den ökande befolkningen, varpå även tomt 28 togs i anspråk.

Tomt 31, samt norra delarna av tomterna 26 och 27, uppläts 1885 till Vattenverket, som här uppförde en lågsreservoar, ett maskinhus och ett vattentorn. År 1887 upptogs en mindre del av tomt 26 till ett barnsjukhus och 1889 uppläts delar av tomterna 26 och 27 till Föreningen för bistånd åt vanföra, som här lät uppföra en Vanföreanstalt. De sista tomterna, 15–17, togs 1890 i anspråk till en ny folkskolebyggnad, nu Slottsvångsskolan.

Fågelkvarteren[redigera | redigera wikitext]

Olympiavägen.
Flerbostadsvillor vid Södra Vallgatan.

Vid 1890-talet ägdes landeriet Hildesdahl och farmerna 126 och 127, belägna strax utanför de gamla uttorkade vallgravarna, av Laura Henckel, änkan efter Johan Henckel. Hon beslutade 1891 att stycka av delar av farmerna till villabebyggelse och lät uppföra en väg, numera benämnd Olympiavägen, som en förlängning på en väg mellan landeriet och lasarettet. På ömse sidor om den alléförsedda vägen uppfördes ett antal villor av varierande karaktär. Då köparna kom från varierande samhällsskikt blandades större patriciervillor med mindre bostadshus innehållande lägenheter. För resten av farmen lät Henckel ta fram en övergripande plan, som stod klar 1897. Denna bestod av fem kvarter benämnda Gladan, Lärkan, Staren, Vipan och Ärlan, vars fördelning skilde sig från vad som var brukligt vid denna tid. Man hade frångått rutnätsmönstret till förmån för ett gatunät anpassat till den gamla vallgraven och äldre farmgränser och som tydligt bär intryck av Camillo Sittes idéer.

Försäljningen av de nya tomterna startade 1902 och då området låg utanför stadens planeringsområden kom flera tomter att högexploateras av byggherrarna för att avkastningen skulle bli så stor som möjligt. Till största delen uppfördes stadsvillor i tre plan som fyllde tomtmarken i så hög grad som möjligt; endast ett fåtal meter lämnades kvar till tomtgränsen. År 1904 genomförde Helsingborgs stad en stadsplanetävling som omfattade stadsdelen och rykten om att staden skulle reglera planläggningen av området 1906 fick flera byggherrar att skynda på sina projekt. Bebyggelsen i denna del uppfördes mellan 1903 och 1909, till största delen utförd i jugend. Trots det oreglerade och något anarkistiska planförloppet blev området ett av Sveriges mest enhetliga och övertygande jugendområden.[2]

På 1960- och 70-talen hotades bebyggelsen i Fågelkvarteren av flera utbyggnadsplaner. Lasarettet behövde mer plats och det fanns planer på att bygga ut Filbornavägen till en större tillfartsled som i så fall skulle dras rakt genom området. Dessutom fanns planer på en ny centralstation i området i samband med planer på en tunnel under Öresund till Helsingör. Under denna tid tilläts villorna i området att förfalla då man ansåg att rivningar var oundvikliga. Dock kom inga av projekten att förverkligas och lasarettets platsbehov tillgodosågs genom uppförandet av det nya centralblocket, ritat av Sten Samuelson och Hugo van Lunteren. Då rivningshotet undanvärjts genomfördes på 1980-talet flera renoveringar, med dock revs en av villorna, Villa Östanlid, och ersattes av ett större flerfamiljshus som i sitt utseende påtagligt avviker från den övriga bebyggelsen. Flera av de små grönskande förgårdarna till villorna har i takt med ökad bilism ersatts med parkeringsplatser, vilket gjort gatubilden något mer kal.

Kvarteret Sköldenborg[redigera | redigera wikitext]

Norr om Fågelkvarteren ligger kvarteret Sköldenborg, som är en sammanslagning av sex äldre kvarter från tidigt 1900-tal. Området växte upp i anknytning till bebyggelsen längs Långvinkelsgatan och bestod av både bostadsbebyggelse som industrier. I stadsplanen från 1909 delades området upp i kvarteren Kråkan, Måsen, Göken, Orren, Duvan och Sparven. År 1901 uppfördes en mindre fabriksbyggnad för Svenska Band & Snörmakerifabriks AB ritad av arkitekt Ola Andersson i hörnet S:t Peders gata-Hebsackersgatan. Fabriken utökades i etapper i takt med att företaget expanderade, först 1907–08 och sedan 1915. På 1930-talet köptes aktiemajoriteten upp av Carl Emond från Landskrona, som flyttade verksamheten dit. Istället togs fabrikslokalerna 1940 över av Stiftelsen för bistånd åt vanföra i Skåne och drevs under namnet Sköldenborgsinstitutet. Redan 1925 hade byggnaden Österhemmet uppförts som var knuten till Vanföreanstalten. Alla byggnaderna tillhörande Sköldenborgsinstitutet revs 1983 och ersattes av nya bostadshus, färdigställda 1984. I samband med detta slogs de tidigare kvarteren ihop till ett, benämnt Sköldenborg, och flera gator kortades. Bergeströmsgatan delades mitt itu och dess östra del bytte namn till Sköldenborgsgatan.

Institutionsstråket vid Stenbocksgatan[redigera | redigera wikitext]

År 1898 invigdes idrottsplatsen Olympia nordost om den första bebyggelsen i Fågelkvarteren. Olympia kom så småningom att ge den nya stadsdelen sitt namn, dock inte förrän runt 1907. Fram till dess benämndes området "Farm 126". Från början hade Olympia både en "Velocipedbana" och "Skridskobassin" men så småningom var det fotbollen som blev den stora publikmagneten, särskilt efter att Helsingborgs IF bildats 1907. Idrottsplatsen kom så småningom att skiljas från Fågelkvarteren genom den nord-sydliga Stenbocksgatan, som anlades som en ny större gatan i stadens framväxande östliga delar. Runt denna gata började till viss mån ännu ett institutionsstråk växa fram. Expansionen av lasarettet ledde till utbyggnader i form av Kirurgiska kliniken 1925 och Banckska barnsjukhuset 1944. Söder om idrottsplatsen Olympia anlades 1932 Flickläroverket, numera Olympiaskolan. Fler utbildningsinstitutioner kom till genom Kommunala läroverket 1947, senare Clemensskolan, numera Nicolaiskolan, och längre in från gatan Tekniska läroverket 1950, nu Tycho Braheskolan. Norr om Olympia anlades fler idrottsanläggningar i form av Idrottens hus 1957 och senare Olympiarinken för ishockey och Olympiahallen för tennis och badminton.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Statistikområdet Olympia hade 1 833 invånare den 1 januari 2012, vilket utgjorde knappt 1,9 % av befolkningen i hela Helsingborgs tätort (här alla statistikområden i Helsingborgs kommuns innerområde, motsvarande Helsingborgs tätort inklusive vissa närliggande småorter). Medelåldern var vid samma tid 42,9 år, vilket endast är något högre än medelåldern för resterande Helsingborg.[3] Den största åldersgruppen inom statistikområdet var 20 till 29 år. Nästan 23 % av befolkningen var i denna åldersgrupp och Olympia är en av de stadsdelar i staden som har högst andel invånare i 20-årsåldern. En underrepresenterad åldersgrupp är yngre barn (0 till 9 år) med endast 5,7 % av befolkningen jämfört med 10,4 % för resten av staden.[4]

Andelen personer med utländsk bakgrund, alltså personer som antingen är födda utanför Sverige eller har föräldrar som båda är födda utanför Sverige, var inom statistikområdet 21,3 %, vilket är under nivån för övriga Helsingborg med en andel på 28,8 %. Av de invånare som är födda utanför Sverige har Olympia en något högre andel personer födda i Norden än genomsnittet för staden.[5]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Åldersfördelning (2011)
Åldersgrupp Andel
0–9 5,7 %
  
10,4 %
  
10–19 7,5 %
  
10,2 %
  
20–29 22,8 %
  
15,5 %
  
30–39 14,5 %
  
13,1 %
  
40–49 12,3 %
  
13,3 %
  
50–59 12,2 %
  
12,3 %
  
60–69 11,0 %
  
11,6 %
  
70–79 6,6 %
  
7,6 %
  
80– 7,5 %
  
6.0 %
  
Medelålder 42,9
  
41,8
  
       Utländsk bakgrund (2011)
Andel 21,3 %
  
28,8 %
  
Födelseland (för födda utanför Sverige)
Region Andel
Övriga Norden 20,5 %
  
12,3 %
  
Övriga Europa 45,2 %
  
48,7 %
  
Övriga Världen 34,3 %
  
39,1 %
  
Källa: Helsingborgs stad.[3][5]

Utbildning och inkomst[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen på Olympia hade den 31 december 2011 en generellt sett högre utbildningsnivå än Helsingborg som helhet. Andelen invånare mellan 20 och 64 år med endast förgymnasial utbildning var under genomsnittet för staden och andelen med eftergymnasial utbildning högre än genomsnittet. Andelen med endast gymnasial utbildning var något mindre än genomsnittet i Helsingborg.[6] Medelinkomsten för statistikområdet uppgick 2010 till 324 900 kronor jämfört med 315 500 kronor för Helsingborg som helhet. Kvinnornas medelinkomst uppgick till 79 % av männens, vilket ändå är mindre skillnad än för hela Helsingborgs tätort där andelen uppgick till drygt 76 %.[7]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Utbildningsnivå (2011)
Utbildning Andel
Förgymnasial 10,4 %
  
15,2 %
  
Gymnasial 42,6 %
  
46,0 %
  
Eftergymn. (<3 år) 21,1 %
  
16,1 %
  
Eftergymn. (≥3 år) 24,9 %
  
20,7 %
  
Ingen uppgift 1,0 %
  
2,1 %
  
       Förvärvsinkomst (2010)
Kön Inkomst
Kvinnor 287,1
  
272,7
  
Män 363,6
  
357,8
  
Medel 324,9
  
315,5
  
Källa: Helsingborgs stad.[6][7]

Sysselsättning och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Arbetslösheten för personer mellan 20 och 64 år uppgick år 2011 till totalt 6,2 %, vilket var under genomsnittet för Helsingborg. Ungdomsarbetslösheten (för personer mellan 18 och 24 år) var dessutom kraftigt under nivån för staden som helhet och arbetslösheten för personer i åldersgruppen 55 till 64 år var även den lägre än genomsnittet.[8] Den öppna arbetslösheten uppgick 2010 till 2,5 %.[9] Andelen förvärvsarbetande uppgick 2010 till totalt 70,5 %. Förvärvsintensiteten var något högre för kvinnorna (72,9 %) jämfört med männen (68,3 %).[10] Av de med arbete i stadsdelen pendlade 822 personer till arbeten utanför stadsdelen år 2010, medan 3 379 pendlade in från utanför Olympia till arbeten i stadsdelen.[11] Antalet arbetsplatser i stadsdelen var samma år 4 298. Den överlägset största arbetsgruppen, med 3 767 sysselsatta, var inom offentlig förvaltning, utbildning och vård, vilket förklaras av att Helsingborgs lasarett samt utbildningsinstitutionerna Skolstaden och Slottsvångsskolan är placerade inom statistikområdet.[12] Olympia hade 2010 näst efter Söder den största andelen studerande bland Helsingborgs stadsdelar med 8,7 % studerande.[9]

År 2010 var 6,6 % av befolkningen förtidspensionerad.[9] Det genomsnittliga antalet frånvarodagar på grund av sjukdom för stadsdelen uppgick år 2011 till 29,0 dagar, vilket är i paritet med de 29,4 dagar som gäller för Helsingborg som helhet. Ohälsotalet var något större för männen än för kvinnorna.[13]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Arbetslöshet (2011)
Åldersgrupp Andel
Totalt (18–64 år) 6,2 %
  
9,4 %
  
18–24 år 5,4 %
  
12,1 %
  
55–64 år 6,2 %
  
7,6 %
  
       Ohälsotal (2011)
Kön Dagar
Kvinnor 26,6
  
34,6
  
Män 31,3
  
24,2
  
Medel 29,0
  
29,4
  
Källa: Helsingborgs stad.[8][13]

Politiska sympatier[redigera | redigera wikitext]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
Parti Andel
Moderaterna 37,9 %
  
31,5 %
  
Socialdemokraterna 22,2 %
  
30,6 %
  
Sverigedemokraterna 9,6 %
  
10,2 %
  
Miljöpartiet 8,3 %
  
9,3 %
  
Folkpartiet 9,4 %
  
7,1 %
  
Vänsterpartiet 3,6 %
  
3,6 %
  
Kristdemokraterna 4,1 %
  
2,9 %
  
SPI 1,7 %
  
2,0 %
  
Centerpartiet 2,7 %
  
1,9 %
  
Källa: Helsingborgs stad.[14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Helsingborgs stad: Perspektiv Helsingborg, nr 3: 2010. Folkmängden i Helsingborgs delområden den 1 jan 2010.[död länk]
  2. ^ Ranby, s. 191
  3. ^ [a b] Helsingborgs stad. Medelålder och folkmängd 2011-12-31 Arkiverad 14 december 2013 hämtat från the Wayback Machine..
  4. ^ Helsingborgs stad. Statistikdatabas för Helsingborg : Folkmängden den 31 dec efter årtal, delområde och ålder. Senast uppdaterad 31 maj 2012. Läst 18 juli 2012.
  5. ^ [a b] Helsingborgs stad. Folkmängd med utländsk bakgrund efter ålder 2011-12-31[död länk].
  6. ^ [a b] Helsingborgs stad. Befolkningen 20-64 år, efter utbildningsnivå 2011-12-31[död länk].
  7. ^ [a b] Helsingborgs stad. Förvärvsinkomst år 2010[död länk].
  8. ^ [a b] Helsingborgs stad. Arbetslösa (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd) oktober 2011[död länk].
  9. ^ [a b c] Helsingborgs stad. Befolkningens sysselsättning år 2010 (20-64 år)[död länk].
  10. ^ Helsingborgs stad. Förvärvsarbetande efter kön, förvärvsintensiteter 2010[död länk].
  11. ^ Helsingborgs stad. Arbetspendling 2010[död länk].
  12. ^ Helsingborgs stad. Sysselsatta efter näringsgren 2010[död länk].
  13. ^ [a b] Helsingborgs stad. Ohälsotal 2011[död länk].
  14. ^ Helsingborgs stad. Statistikdatabas för Helsingborg : Valresultat i kommunvalen efter delområde, valår och avgivna röster mm.. Senast uppdaterad 3 januari 2011. Läst 19 juli 2012.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
  • Bevarandeplanskommittén, Helsingborgs stad (1998). Bevarandeprogram för Olympia och Slottshöjden. Helsingborg: Helsingborgs stad.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]