Operation Albion

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Operation Albion
Del av första världskriget
Operation Albion Map.jpg
Operation Albions amfibiska operationer den 10–20 oktober.
Ägde rum 12-20 oktober 1917
Plats Östersjön
Resultat Tysk seger
Stridande
Kejsardömet Tyskland Tyskland Ryssland Ryska republiken
Befälhavare och ledare
Kejsardömet Tyskland Ludwig von Estorff
Kejsardömet Tyskland Ehrhard Schmidt
Ryssland Mikhail Bakhirev
Styrka
1 slagkryssare
10 slagskepp
9 lätta kryssare
1 minkryssare
50 torpedbåtar
6 ubåtar
19 transportfartyg
6 luftskepp
102 stridsflygplan
23 000 man
5 000 hästar
1 400 fordon
150 kulsprutor
54 kanoner
12 granatkastare och krigsmateriel
2 slagskepp
3 kryssare
3 kanonbåtar
21 jagare
3 ubåtar
24 000 man
Förluster
1 torpedbåt sänkt
7 minsvepare sänkta
9 vedettbåtar sänkta
5 flygplan nedskjutna
210 döda
201 sårade
1 slagskepp sänkt
1 jagare sänkt
1 ubåt sänkt
20 130 tillfångatagna
141 artilleripjäser erövrade
131 kulsprutor förlorade

Operation Albion var en tysk land- och marinoperation som ägde rum mellan den 12 och 20 oktober 1917. Målet för operationen var ockupationen av de estniska öarna Ösel, Dagö och Moon som då tillhörde den ryska republiken. Operationen slutade med framgångsrikt för tyskarna som tvingade försvararna att överge öarna och tog över 20 000 krigsfångar.

Invasionsflottan utgjordes av tio slagskepp, tio kryssare och ett 60-tal jagare samt minsvepare, ubåtar och över 100 flygplan. Anfallsstyrkan som bestod av 28 500 man med 5 000 hästar transporterades på 21 lastfartyg och ett stort antal pråmar dragna av bogserbåtar.

Operationen[redigera | redigera wikitext]

Ösel var det första anfallsmålet. Landstigningen började i gryningen den 12 oktober med att slagskeppen besköt ryska kustbatterier på ön, som försvarades av 14 000 ryska soldater. Minhotet var överhängande och två av slagskeppen skadades när de intog sina utgångslägen.

Landsättning av tyska trupper i oktober 1917. I bakgrunden SMS Kolberg.

I skydd av kustbeskjutningen roddes de första anfallstyrkorna i land i Taggaviken på ön. Efter att dessa tagit ett antal batterier under förmiddagen började huvudstyrkan och dess materiel att föras i land. Striderna på Ösel varade i fyra dagar och när de sista ryska försvararna kapitulerat hade tyskarna tagit 12 000 fångar. Efter att en omfattande marinverksamhet vidtagits för att röja minor och undanröja kustartillerbefästningar säkrades ön samma dag.

Två dagar senare landsteg tyskarna även på de två andra öarna. Anfallet mot Dagö gick i början trögt och först efter två misslyckade landtigningsförsök kunde ön erövras den 20. De underlägsna ryska sjöstyrkorna försökte hela tiden fördröja tyskarna bland annat genom att blockera med spärrfartyg i de trånga och minerade farvattnen mellan öarna. I dessa strider förlorade ryssarna bland annat ett slagskepp.

I sjöstriderna deltog också två brittiska ubåtar varav den ena gick på grund när den försökte anfalla tyskarna i de besvärliga farvattnen och den andra torpederade ett transportfartyg. Den ryska Östersjöflottan var till slut tvungen att dra sig tillbaka från Moonsund efter stora förluster. Den 19 oktober hade tyskarna segrar och operationen avbröts varpå sjöstyrkan återvände till Nordsjön den 20.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Tyskarnas förluster utgjordes av 400 soldater samt en jagare och åtta minsvepare, nio vedettbåtar och fem flygplan, vidare skadades ett antal fartyg, bland annat tre slagskepp och två jagare. Ryssarnas förluster var fem sänkta och fem skadade örlogsfartyg samt över 20 000 fångar. Till de tyska troféerna räknades över 100 kanoner och 130 kulsprutor.

Slagordning[redigera | redigera wikitext]

Tyska enheter[redigera | redigera wikitext]

  • 42:a divisionen
  • 2:a cykelinfanteribrigaden
  • Specialenhet
    • Flagskepp: Moltke
    • III-eskadern
    • IV-eskadern viceamiral Souchon
    • II Aufklärungsgruppe
    • VI Aufklärungsgruppe
    • Flagskepp: Emden
    • II-flottiljen (10 fartyg)
    • VIII-flottiljen (11 fartyg)
    • VI-flottiljen (11 fartyg)
    • X-flottiljen (11 fartyg)
    • 7:e halvflottiljen (7 fartyg)
    • U-flottiljen Kurland (6 fartyg)
    • Sperrbrechergruppe
    • II-minsvepflottiljen
    • 3:e halvflottiljen
    • 4:e halvflottiljen
    • 8:e halvflottiljen
    • 3:e S-halvflottiljen
    • S-östersjöflottiljen
    • Nätbarriärenheten i Östersjön
  • Slagskepp Kaiser

Ryska enheter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]