Operation Leo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den svenska filmen från 1981, se Operation Leo (film).
Norbert Kröchers sprängmedelsväska, utställd i Polismuseet.
Lådan i vilken Anna Greta Leijon skulle kidnappas, utställd i Polismuseet.

Operation Leo var namnet på den planerade kidnappningen av dåvarande biträdande arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon 1977.[1] Leijon hade som statsråd ansvar för terroristlagstiftning och uppfattades av kidnapparna som ytterst ansvarig för utvisningen av RAF-terroristerna som genomförde ambassadockupationen 1975. Kidnappningen av Leijon planerades för att tvinga den västtyska regeringen att frige de fängslade terroristerna som genomförde ambassadockupationen. Säkerhetspolisen grep ledaren Norbert Kröcher vid Slussen i Stockholm, och man fann därefter bland annat den trälåda där Leijon skulle hållas fängslad.

Händelsen[redigera | redigera wikitext]

Efter den misslyckade ockupationen av Västtysklands ambassad i Stockholm 1975 startade Norbert Kröcher en grupp, Kommando Siegfried Hausner som var inspirerad av Röda armé-fraktionen. Kröcher planerade att kapa ett flygplan för att utpressa Västtysklands regeringen men Anna-Karin Lindgren, som var en av Kröchers två svenska flickvänner, föreslog att istället kidnappa statsrådet Anna-Greta Leijon.[2] Paret Lindgren-Kröcher uförde bland annat tillsammans ett bankrån i Bandhagen.[2] Planen att kidnappa statsrådet Anna-Greta Leijon och placera henne i en trälåda i en ljudisolerad källare på Katarina BangataSödermalm i Stockholm. fick namnet "Operation Leo" (latin leo ’lejon’) efter Leijon..[2] Man planerade att kidnappa henne när hon kom hem ifrån arbetet och om hon blev skjutsad av säkerhetsvakt skulle denne skjutas.[2]

Genom att kidnappa Leijon skulle man tvinga Sveriges regering att betala en lösensumma och Västtysklands regering att frisläppa flera fängslade RAF-medlemmar.[2]

Den svenska polisen kallade operationen "Ebba röd". Då gripandet av Kröcher var fullbordat, den 31 mars 1977,[1] ropades ”Ebba grön” ut i radion; detta ledde senare till bandnamnet Ebba Grön.[3] Säkerhetspolisens kodnamn på Kröcher var "Ebba". Om Kröcher kunde gripas, skulle kodnamn "Ebba Grön" användas. Det var nämligen känt att Kröcher var beväpnad med en 9 mm-pistol, och gripande skulle enbart ske om detta kunde göras utan att andra personer fanns i närheten som skulle kunna skadas vid en förväntad eldstrid.[källa behövs]

Aktionen misslyckades, och 70 personer greps.[2] De som senare dömdes var bland annat:

  • Norbert Kröcher dömdes till elva och ett halvt års fängelse.
  • Lennart Warring dömdes till fyra och ett halvt års fängelse för bland annat människorov och grovt rån.
  • Pia Laskar, som dömdes till tre års fängelse. Hon blev senare lektor vid enheten för genusvetenskap vid Linköpings universitet.[2]
  • Anna-Karin Lindgren, som dömdes till två års fängelse.[2] Lindgren har senare ångrat sina vägval.[2]
  • Katarina Motzi Ekelöf, Kröchers andra svenska flickvän dömdes till två års fängelse.[2] Hon blev senare docent vid Linköpings universitet och Uppsala universitet och författar böcker om alternativmedicin.
  • Eive Tungstedt som skaffade sprängmedel och vapen dömdes till sex månaders fängelse.[2]
  • Karl Gratzer, tre månaders fängelse. Han blev senare professor vid Södertörns högskola.[2]
  • Alan Hunter som deltagit i planeringen utvisades till Storbritannien utan rättegång enligt terroristlagen. I Storbritannien undslapp han straff och blev senare professor i fredsforskning vid Coventry Universitet.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "Operation Leo - Leijon som gisslan". Sverigesradio.se, 2009-06-11. Läst 12 augusti 2014.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m] http://www.inblick.se/nyheter/2017/06/09/da-terrordomda-nu-samhallstoppar
  3. ^ Olson, Claes: "Biografi Arkiverad 22 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine.". Mnwmusic.com. Läst 12 augusti 2014.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]