Operation Leo

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För den svenska filmen från 1981, se Operation Leo (film).
Norbert Kröchers sprängmedelsväska, utställd i Polismuseet.
Lådan i vilken Anna Greta Leijon skulle kidnappas, utställd i Polismuseet.

Operation Leo var namnet på den planerade kidnappningen av dåvarande biträdande arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon 1977.[1] Leijon hade som statsråd ansvar för terroristlagstiftning och uppfattades av kidnapparna som ytterst ansvarig för utvisningen av RAF-terroristerna som genomförde ambassadockupationen 1975. Kidnappningen av Leijon planerades för att tvinga den västtyska regeringen att frige de fängslade terroristerna som genomförde ambassadockupationen. Säkerhetspolisen grep ledaren Norbert Kröcher vid Slussen i Stockholm, och man fann därefter bland annat den trälåda där Leijon skulle hållas fängslad.

Händelsen[redigera | redigera wikitext]

Efter den misslyckade ockupationen av Västtysklands ambassad i Stockholm 1975 startade Norbert Kröcher en grupp, Kommando Siegfried Hausner som var inspirerad av Röda armé-fraktionen. Kröcher planerade att kapa ett flygplan för att utpressa Västtysklands regeringen men en av Kröchers två svenska kvinnliga vänner föreslog att istället kidnappa statsrådet Anna-Greta Leijon.[2] Kröcher utförde tillsammans med den ena av dem bland annat ett bankrån i Bandhagen. Planen att kidnappa statsrådet Anna-Greta Leijon och placera henne i en trälåda i en ljudisolerad källare på Katarina BangataSödermalm i Stockholm fick namnet "Operation Leo" (latin leo ’lejon’) efter Leijon. Man planerade att kidnappa henne när hon kom hem ifrån arbetet och om hon blev skjutsad av säkerhetsvakt skulle denne skjutas. Genom att kidnappa Leijon skulle man tvinga Sveriges regering att betala en lösensumma och Västtysklands regering att frisläppa flera fängslade RAF-medlemmar.[2]

Den svenska polisen kallade operationen "Ebba röd". Då gripandet av Kröcher var fullbordat, den 31 mars 1977,[1] ropades ”Ebba grön” ut i radion; detta ledde senare till bandnamnet Ebba Grön.[3] Säkerhetspolisens kodnamn på Kröcher var "Ebba". Om Kröcher kunde gripas, skulle kodnamn "Ebba Grön" användas. Det var känt att Kröcher var beväpnad med en 9 mm-pistol, och gripande skulle enbart ske om detta kunde göras utan att andra personer fanns i närheten som skulle kunna skadas vid en förväntad eldstrid.[källa behövs]

Kröchers aktion misslyckades, och 70 personer greps.[2] De som senare dömdes var bland andra :

  • Norbert Kröcher dömdes i Tyskland till elva och ett halvt års fängelse.
  • Lennart Warring dömdes till fyra och ett halvt års fängelse för bland annat människorov och grovt rån.
  • En kvinna, som dömdes till tre års fängelse. [2]
  • Två kvinnliga vänner till Norbert Kröcher dömdes till två års fängelse vardera.[2][4]
  • En kvinna som skaffade sprängmedel och vapen dömdes till sex månaders fängelse.[2]
  • En man, tre månaders fängelse. [2]
  • En man som deltagit i planeringen utvisades till Storbritannien utan rättegång enligt terroristlagen. I Storbritannien undslapp han straff.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "Operation Leo - Leijon som gisslan". Sverigesradio.se, 2009-06-11. Läst 12 augusti 2014.
  2. ^ [a b c d e f g h] Agnarsson, Ruben (9 juni 2017). ”Då: Terrordömda - Nu: Samhällstoppar”. Nyhetstidningen Inblick. http://www.inblick.se/nyheter/2017/06/09/da-terrordomda-nu-samhallstoppar. Läst 27 juli 2019. 
  3. ^ Olson, Claes: "Biografi Arkiverad 22 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine.". Mnwmusic.com. Läst 12 augusti 2014.
  4. ^ Lars Palmborg (5 november 2009). ”Anna-Karin blev kär i terroristen Kröcher”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/anna-karin-blev-kar-i-terroristen-krocher/. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]