Operation Stella Polaris

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Operation Stella Polaris var en hemlig operation under andra världskriget med syfte att flytta känsligt underrättelsematerial från Finland till Sverige så att det inte skulle hamna i Sovjetunionens händer. Operationen hade sin bas i den lilla fiskebyn Nämpnäs i Närpes, Österbotten, varifrån arkivet skeppades till svenska hamnar.

I september 1944, under andra världskriget, överflyttades en mycket stor del av den finländska signalspaningen till Sverige då de sovjetiska anfallen på Finland rasade som mest. Operationen kallades "Stella Polaris" och betydde mycket för uppbyggnaden för det svenska Försvarets radioanstalt (FRA). Från svensk sida var det majoren Carl Petersén, chef för försvarsstabens underrättelsetjänst (C-byrån), som ansvarade för operationen. Ungefär 800 personer transporterades genom Finland till Sverige med buss och fartyg till Härnösand och Gävle. Fartygen var lastade med stora packlådor med arkiv och material. Då Sovjetunionen inte lyckades annektera Finland reste majoriteten av finsk personal med familjer hem igen, men ett 20-tal fick anställning vid FRA. I november 1944 erbjöd Finland Sverige, samt flera andra länder, bland annat Japan, att köpa utrustning och vissa handlingar. FRA fick därför tillgång till teknisk utrustning och sju arkivlådor, vilket blev en viktig grund för det nystartade FRA:s verksamhet.[1]

Stella Polaris innebar att Sverige fick tillgång till en stor mängd kvalificerat material samt signaltekniker, som i vissa fall dessutom anställdes. För Finland innebar affären inrikespolitiska förvecklingar och som en följd av kommunistpartiets starka inflytande i regeringen statuerade man exempel mot flera av de så kallade ”Sovjetfientliga” inblandade, som fick fängelsestraff.[2]

Arkivet brändes på Lövsta soptipp utanför Stockholm 1960. I Nämpnäs finns ett minnesmärke över operationen. Flera finska stellister blev kvar som FRA-anställda i Sverige, en del fortsatte till Frankrike, Storbritannien och USA. Aladar Paasonen som tillsammans med Reino Hallamaa var arkitekten bakom operationen levde fram till 1970-talet i USA där hans änka finns vid liv än idag. Hallamaa flyttade till Spanien där han startade ett byggföretag. Hotell Stella Polaris i Torremolinos finns än idag kvar.

Den svenska journalisten Johanna Parikka Altenstedt gav 2009 ut boken Operation Stella Polaris, vilken är en omfattande redogörelse för hela operationen. Boken kom i ny och omarbetad utgåva 2010. Hösten 2010 gavs boken ut av ett av Finlands största förlag, WSOY, på finska.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Arwidsson, Thorulf, "Spaningsarkiv öppnade för FRA", Svenska Dagbladet 2009-04-30 (Läst 2009-05-01)
  2. ^ Försvarets radioanstalt 50 år - Jubileumsskrift från 1992 (Icke-hemlig skrift utdelad till anställda)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Parikka Altenstedt, Johanna (2008). Operation Stella Polaris: signalspanare på flykt. Nacka: Efron & dotter. Libris 11287664. ISBN 9789185653201 
  • Parikka Altenstedt, Johanna (2010). Operation Stella Polaris: signalspanare på flykt (2. uppl.). Hjärup: Albino. Libris 11777258. ISBN 978-91-974762-0-1 
  • Sidbäck, Börje (30 april 2004). ”Ny forskning om operation Stella Polaris”. Vasabladet. 
  • Skuthälla, Gustav (17 juli 2001). ”Ett sjunktimmer som kommit upp till ytan - några reflexioner kring Operation Stella Polaris”. Vasabladet. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]