Rättvisa

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Orättvisa)
Hoppa till: navigering, sök
Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om rättvisa.
Hans von Aachen, Allegory eller The Triumph of Justice (1598)

Rättvisa är ett filosofiskt begrepp som förekommer inom flera andra områden; politik, juridik, statskunskap och religionsvetenskap. Begreppet innebär att vissa förhållanden eller handlingar är förenliga med en viss norm, och därmed rätt, eller också oförenliga med densamma, och därmed orätt. Olika teorier om rättvisa antar olika normer, och det är möjligt att ett rättvisebegrepp söker specificera vad som är rätt eller orätt utifrån flera olika normer. Normen eller rätten kan vara av två slag; 'naturlig' eller 'positiv'. Naturrätt är idén om att förhållanden eller handlingar är rätt eller orätt i förhållande till ett tings natur. Positiv rätt är idén om att förhållanden eller handlingar är rätt eller orätt i förhållande till ett visst personligt - individuellt eller kollektivt fattat - beslut. Den positiva rätten kan vidare delas in på olika sätt.

Aristoteles delade in rättvisa i distributiv rättvisa som handlar hur resurser och makt skall fördelas och kompensatorisk rättvisa eller retributiv rättvisa som handlar om hur olika handlanden skall bemötas för att skapa rättvisa.[1]

Den juridiska rättvisan är den rättvisa som följer av lagen; beroende av rättsfilosofisk riktning liktydigt med moral eller inte. Inom ramverket för moderna liberala demokratier tenderar rättvisa att identifieras med en samhällsordning som följer principen om alla individers lika rättigheter, och att personer opartiskt belönas eller bestraffas för sina handlingar efter förtjänst. Rättvisan brukar personifieras av den romerska gudinnan Justitia.

Det finns ett stort antal olika uppfattningar om vad rättvisa innebär. Inom modern moralfilosofi tenderar demokrati att ha en betydande plats inom rättviseteorier, även om det råder delade meningar om vilket värde denna har. Enligt vissa förespråkare av den deliberativa demokratin har demokratin ett egenvärde, medan exempelvis utilitarister ger den ett sekundärt värde, nämligen som ett medel till att uppnå den största möjliga nyttan. Den i särklass mest betydande teorin om rättvisa i modern tid är den som filosofen John Rawls formulerade i sin En teori om rättvisa (1971). Rawls ger ett kontraktualistiskt försvar av sin teori, som i korthet går ut på att varje individ har ett antal okränkbara friheter och att sociala och ekonomiska ojämlikheter endast är rättfärdigade om de är till nytta för de sämst ställda i samhället. Några år efter publicerandet av Rawls bok utkom Robert Nozicks Anarki, stat och utopi (1974), som har spelat en viktig roll för den libertarianska traditionen. Socialister har tenderat att se upphävandet av klassamhället och det privata ägandet av produktionsmedlen som ett viktigt steg till, eller en förutsättning för, ett rättvist samhälle.

Distributiv rättvisa menar hur något – nyttigheter, pengar, etc. – fördelas i en viss population.

Justis[redigera | redigera wikitext]

Justis, eller juridisk rättvisa. Uttrycket används framför allt i nedsättande ton, då de juridiska normerna kan anses strida mot de moraliska normerna.

Global rättvisa[redigera | redigera wikitext]

Global rättvisa är en fråga inom politisk filosofi som har sitt ursprung i farhågan att världen är orättvis.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord rättvisa)