Oratorio di San Cesareo in Palatio

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om oratoriet San Cesareo in Palatio. För kyrkan med samma namn, se San Cesareo in Palatio.

Oratorio di San Cesareo in Palatio
Kyrka
Oratorio di San Cesareo in Palatio (här benämnt S. Caesarii in Palatio) på Christian Hülsens karta över det medeltida Rom från år 1927.
Oratorio di San Cesareo in Palatio (här benämnt S. Caesarii in Palatio) på Christian Hülsens karta över det medeltida Rom från år 1927.
Land Italien Italien
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats Domus Augustana
Invigd 300-talet
Dekonsekrerad/Riven  
 - Riven 1400-talet

Oratorio di San Cesareo in Palatio, även benämnt Oratorio di San Cesareo de Graecis,[1][2] var ett oratorium i Rom, helgat åt den helige martyren Caesarius av Terracina. Oratoriet var inkorporerat i Domus Augustana, det augusteiska palatset, på Palatinen.

Kyrkans namn[redigera | redigera wikitext]

Tillnamnet ”Palatio”, av latinets Palatium, kan antingen syfta på själva kullen Palatinen eller på det kejserliga palatset beläget där.[3] ”Graecis” åsyftar greker, vilket har att göra med att ett kloster för grekiska munkar inrättades vid oratoriet på 800-talet. Dessa munkar kom att kallas ”Saccitae” efter de tunikor de bar.[4][5]

Oratoriets historia[redigera | redigera wikitext]

Det råder osäkerhet om när oratoriet konsekrerades. Konsekreringen ägde förmodligen rum under slutet av 300-talet, då de heliga Caesarius och Julianus reliker fördes hit.[6][7]

Oratoriets första dokumenterade omnämnande – oratorio Sancti Cesarii intra Palatio – förekommer i ett brev skrivet år 603 av påve Gregorius den store (590–604).[5][8]

San Cesareo omnämns därefter i Catalogo di Cencio Camerario, en förteckning över Roms kyrkor sammanställd av Cencio Savelli år 1192 och bär där namnet sco. Cesario Grecorum.[9]

Därtill förekommer oratoriet i Il catalogo Parigino (cirka 1230) som s. Cesarius de Grecis,[10] i Il catalogo di Torino (cirka 1320) som Ecclesia sancti Cesarii de Palatio ordinis Saccitarum[11] och i Il catalogo del Signorili (cirka 1425) som sci. Cesarii in Palatio.[12]

De grekiska munkarna lämnade klostret under 1300-talet och oratoriet övergavs.[7] Sannolikt revs det under 1400-talets senare hälft.[5]

År 1907 upptäckte arkeologen Alfonso Bartoli rester av oratoriet i samband med rivningen av Villa Mills, vilken hade uppförts på Palatinen under 1500-talet. Bartoli påträffade bland annat en absid med freskfragment.[5][7][13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ahlberg, Axel W.; Lundqvist, Nils; Sörbom, Gunnar (1952). Latinsk-svensk ordbok (2). Stockholm: Svenska bokförlaget (Bonnier). Libris 8072638 
  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
  • Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. OCLC 2997278 
  • Augenti, Andrea (2001) (på italienska). Il Palatino nel medioevo: archeologia e topografia (secoli VI–XIII). Bullettino della Commissione Archeologica Communale di Roma. Supplementi, 99-2070382-6; 4. Roma: "L'Erma" di Bretschneider. ISBN 88-7062-932-5 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954 
  • Iamurri, Laura; Ciofetta, Simona (Settembre–ottobre 1995). ”Santa Maria Antiqua e San Cesareo in Palatio” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (3): sid. 26–31. ISSN 1126-6546. 
  • Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329 
  • Macadam, Alta (1985) (på engelska). Rome and Environs (3). London: A. & C. Black. ISBN 0-7136-2615-1 
  • Pietrangeli, Carlo (1976) (på italienska). Rione X Campitelli. Guide rionali di Roma. "4". Roma: Fratelli Palombi Editori. OCLC 796186784