Publicistklubben

Från Wikipedia

Publicistklubben (PK) är en organisation vars främsta uppgift är att slå vakt om tryck- och yttrandefrihet.[1]

Publicistklubben grundades i Stockholm den 7 augusti 1874 och hade omkring 4 750 medlemmar i slutet av år 2008.[2] Dess verksamhet finansieras av medlemsavgifter.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Publicistklubben var ursprungligen en förening för social samvaro mellan anställda vid Stockholmstidningarna, men utvecklades med tiden till att bli en nationell samlingspunkt för debatt och yrkesfrågor för hela mediesverige. Klubben vänder sig idag främst till yrkesverksamma journalister och fotografer i de traditionella medierna tidningar, tidskrifter, nyhetsbyråer, radio och TV, samt inom det nya mediesamhället. Även författare samt lärare och forskare med inriktning på massmedia kan beviljas medlemskap.

Publicistklubben är en av huvudmännen bakom Medieombudsmannen och Mediernas etiknämnd, som övervakar hur medierna följer sina etiska regler och yrkesregler. PK fungerar även som remissorgan i frågor som rör villkoren för massmedierna i Sverige och ger ut en årsbok som uppmärksammar aktuella frågor inom mediedebatten i Sverige.

Kretsarna[redigera | redigera wikitext]

Publicistklubben har sex lokala föreningar, kretsar, med egen verksamhet i olika delar av Sverige: PK Stockholm (som är den största), PK Södra, PK Västra, PK Östra, PK Södra Norrland och PK Norra Norrland. I Luleå finns en sektion som tillhör Norra Norrlands-kretsen.[3] En tidigare krets, PK Mellersta, har lagts ned på grund av låg aktivitet. Medlemmarna anslöts till kringliggande kretsar.

Klubbens nationella verksamhet sker genom samarbetsorganet PK Sverige, som leds av Stockholmskretsens ordförande.

Debatter[redigera | redigera wikitext]

Aktiviteterna runt om i landet varierar, ofta med diskussioner och debatter med lokal anknytning. I Stockholm arrangerar PK debatter ungefär en gång i månaden. Då uppmärksammas oftast aktuella frågor som berör mediernas verksamhet och förutsättningar, till exempel pressetik, aktuella branschfrågor och mediernas roll och ansvar som samhällsbevakare. Enligt traditionen är det ordföranden som leder debatterna i Publicistklubben. Även de övriga kretsarna arrangerar debatter och diskussioner på liknande teman. Stockholmskretsens debatter sänds sedan 2008 på webben.

Stipendier och priser[redigera | redigera wikitext]

Publicistklubben står bakom flera utmärkelser och priser som belönar insatser inom den svenska medievärlden. Klubben har dessutom en omfattande stipendieverksamhet.

Priser[redigera | redigera wikitext]

Guldpennan[redigera | redigera wikitext]

Priset Guldpennan instiftades till PK:s hundraårsjubileum 1974, och tilldelas "en person som i sin journalistiska yrkesutövning värnar om det svenska språket". Bland pristagarna finns många välkända journalister som Uno Stenholm, Barbro Alving, Annette Kullenberg, Tom Alandh och Peter Kadhammar.

Föreningen delar även ut ett Yttrande- och frihetspris, Publicistklubbens pris till Anna Politkovskajas minne, till minne av den mördade ryska journalisten Anna Politkovskaja.

Dessutom står föreningens kretsar bakom olika regionalt baserade priser. Västra kretsen står till exempel bakom Dawit Isaak-priset.[4]

Publicistklubbens stora pris[redigera | redigera wikitext]

Publicistklubbens stora pris delas ut årligen och består av en prissumma på 30 000 kronor.

Stipendier[redigera | redigera wikitext]

En särskild nämnd, Hiertanämnden, har ansvar för Publicistklubbens stipendieverksamhet.[5] Sammanlagt delar nämnden ut stipendier för cirka 1,5 miljoner kronor per år.[6] Stipendieverksamheten startade 1901, och finansierades av medel som testamenterats av tidningsmannen Lars Johan Hierta, som grundade Aftonbladet. Stipendierna delas ut på Lars Johan Hiertas födelsedag 23 januari.

Ordförande[redigera | redigera wikitext]

Den nationella verksamheten leds av ordföranden för Stockholmskretsen. Många kända journalister har varit ordförande för Publicistklubben i Stockholm, bland andra Ivar Österström, Gustaf von Platen, Örjan Wallqvist, Börje Dahlqvist, Monica Boëthius, Ingemar Odlander och Olle Stenholm.

Senare års ordförande[redigera | redigera wikitext]

Kända medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Många kända svenskar har varit medlemmar i Publicistklubben under årens lopp. Hjalmar Branting var ordförande 1904 och Per Albin Hansson blev medlem 1917 och senare styrelsemedlem.[källa behövs] Förre statsministern Tage Erlander blev medlem 1935.[källa behövs]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Publicistklubben, 1904–1926.
  1. ^ Publicistklubbens stadgar på klubbens webbplats
  2. ^ Publicistklubbens årsbok 2009, sid 95
  3. ^ PK:s årsbok 2009, sid 82
  4. ^ ”Dawit Isaak fyller 50 år”. Arkiverad från originalet den 14 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150614021633/http://www.publicistklubben.se/2014/10/25/dawit-isaak-fyller-50-ar/. Läst 12 juni 2015. 
  5. ^ Hiertanämnden, läst 13 februari 2009
  6. ^ PK:s årsbok 2009
  7. ^ Kärrman, Jens (2000-02-15): "Guillou ny ordförande i Publicistklubben". Aftonbladet.se. Läst 15 december 2013.
  8. ^ Jönsson, Martin (2004-04-19): "Stig Fredrikson ny PK-ordförande". Journalisten.se. Läst 15 december 2013.
  9. ^ "Ulrika Knutson föreslås leda PK". Svd.se. Läst 15 december 2013.
  10. ^ Knutson, Ulrika (2008-09-05): "Jordbävning i medielandskapet". Arkiverad 15 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Publicistklubben.se. Läst 15 december 2013.
  11. ^ Stinaprod.se. Läst 15 december 2013.
  12. ^ ”Robert Aschberg ny ordförande för Publicistklubben”. SVT Nyheter. 9 april 2019. https://www.svt.se/kultur/robert-aschberg-ny-ordforande-for-publicistklubben. Läst 30 april 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]