Organisk psykos
| Organisk psykos | |
 Nervcellernas funktioner och aktivitet i hjärnan beror på en rad olika faktorer, däribland omsättning av näringsämnen och hormoner, vilket får bl.a. hjärnan att fungera normalt. Vid olika sjukdomar kan faktorerna förändras, vilket kan leda till en psykisk störning, i värsta fall psykos. När en kroppslig sjukdom eller skada orsakar psykosen, kallas den organisk. På bilden en nervcell i striatum (gult) med inklusion i cellkärnan. Andra nervceller är blåfärgade. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | F06 |
Organisk psykos är en form av psykos som har organiska orsaker, dvs beror på ett sjukligt tillstånd eller en kroppslig skada, detta till skillnad från den vanliga formen, den så kallade funktionella psykosen. Till organiska psykoser förs ibland drogutlösta psykoser, så kallade toxiska psykoser. Ytterligare en form av psykos är postpartumpsykos, som kan uppkomma efter förlossning.
Organisk vs funktionell psykos
Varken psykos eller organisk psykos är en sjukdomsdiagnos i sig, utan räknas som ett abnormt mentalt tillstånd, och är i den bemärkelsen alltid ett kognitivt symtom eller ett beteendesymtom. De flesta psykoser brukar förklaras som betingade av personligheten, psykiska trauman eller av vissa neuroendokrina störningar. Organiska psykoser är däremot symtom på en skada, eller en endokrin eller en neurologisk sjukdom, varmed psykosen i den meningen är sekundär i förhållande till en annan sjukdom.
Den ökade förståelsen omkring neuropsykiatriska faktorer bakom funktionella psykoser, har emellertid lett till att uppdelningen mellan organisk och funktionell psykos har blivit allt mera diffus.[1] Att poängtera organiska orsaker till en psykos är ändå adekvat, eftersom en organisk psykos som regel kräver behandling för den underliggande sjukdomen. En toxisk psykos är i den bemärkelsen lättare att särskilja från de övriga, eftersom den beror på främmande ämnen som tillförts kroppen. I verkligheten förekommer dock överlappningar: substansmissbruk kan vara en samdiagnos till en funktionell psykisk störning (dubbeldiagnos), och vid såväl funktionella som toxiska psykiska tillstånd förekommer kroppsliga sjukdomar, till exempel näringsbrist, vilka kan ge psykisk påverkan och mynna ut i en psykos.
Diagnostik
ICD-10 räknar de organiska psykoserna till klassen Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar, dit också delirium och demens förs, så länge som sjukdomarna inte beror på psykoaktiva substanser.[2] De organiska psykoserna kan likt andra psykoser vara akuta eller persistenta (varaktiga och integrerade i personligheten), beroende på vad som utlöser dem.
Orsaken är ofta att sjukdomen påverkar nivåerna av, känsligheten inför eller aktiviteten på dopamin, serotonin, noradrenalin med mera, och beroende på var i hjärnan påverkan sker och vilken signalsubstans som berörs kan psykosen påminna mer om schizofreni, vanföreställningssyndrom eller bipolär sjukdom.[3]
Vad som möjligen kan indikera att en psykos är organisk, är arten av vanföreställning, tankestörning eller hallucination, samt eventuellt tremor och arten av motorisk påverkan. Vid demens är tankestörningarna okomplicerade, men vid organiska psykoser kan mer komplexa tankestörningar förekomma vid en i övrigt fungerande intellektuell förmåga, samt vara knutna till ett visst ämnesområde.[4] Organiska psykoser brukar oftare än funktionella psykoser uppträda plötsligt.
Varianter och orsaker
Skador och sjukdomar i hjärnan kan yttra sig i att den drabbades personlighet förändras, att affekterna påverkas, eller i vissa fall yttra sig i en psykos. Psykos ses ibland vid demens och delirium, men även systemiska sjukdomar kan ge organisk hallucinos, organiskt vanföreställningssyndrom, organisk kataton störning, och organisk affektiv psykos. Orsakerna kan vara primära (som vid neurodegeneration eller trauma mot hjärnan) eller sekundära (bero på systemiska sjukdomar). De senare fallen innefattar endokrina sjukdomar, kolmonoxidförgiftning, infektionssjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, eller toxiska effekter efter läkemedel som inte är narkotikaklassade.
Det finns ett flertal endokrina sjukdomar och näringsrubbningar som kan orsaka organiska psykoser. Dessa innefattar hypotyreos, giftstruma, Cushings syndrom, andra sjukdomar i sköldkörteln, bisköldkörteln, binjurarna och hypofysen, med mera. Organiska psykoser kan också uppstå till följd av en degenerativ eller traumatisk hjärnskada, hjärnhinneinflammation eller hjärntumör, vilka påverkar hjärnaktiviteten. Ytterligare en orsak kan vara näringsbrist; hjärnan är beroende av näring för att fungera normalt. Organiska infektionspsykoser uppträder ofta som delirium.
Schizofreni och epilepsi är en förhållandevis vanlig samdiagnos, trots att båda sällan kan förklaras genetiskt hos samma person.[5]
Tyreoidea och psykoser
Amygdala och hippocampus har många sköldkörtelhormonreceptorer, och både tyroxin och trijodtyronin samverkar med flera signalsubstanser, vilket är några förklaringar till att problem med sköldkörteln ofta åtföljs av psykiska besvär.
Psykoser vid giftstruma, tyreotoxiska psykoser, kan uppträda både under sjukdomen, under behandlingen och efteråt. Som regel verkar den tyreotoxiska psykosen som en affektiv psykos och uppvisar ofta samtidigt paranoida symtom. Störningar kan också förekomma vid subklinisk giftstruma,[6] och ofta ses en mindre påverkan på tyreoideahormonerna än på TSH vid psykos. De maniliknande symtomen är dock inte som vid bipoär sjukdom kombinerad med en ökad företagsamhet, utan vid giftstruma är personen samtidigt apatisk. Psykosen och andra psykiska besvär försvinner som regel vid behandling av giftstruman.[7]
En mer välstuderad form av organisk psykos är det så kallade myxödema vansinnet, psykoser som uppstår på grund av hypotyreos. En uppgift från 1800-talet är att ungefär hälften av alla hypotyroida personer har hallucinationer och vanföreställningar, medan nyare statistik visar på att psykos förekommer i mellan 5 och 15% av fallen. Ett flertal patienter söker sig till sjukvården för de psykiska besvären, inte för hypotyreosen. Det myxödema vansinnet brukar uppkomma efter någon månad eller något år efter att mer allmänna psykiska besvär uppkommit. Liksom vid tyreotoxisk psykos visar sig det myxödema vansinnet ofta som en affektiv störning.[8]
Kortisol
Cushings syndrom är ett tillstånd av för höga nivåer av kortisol. Till syndromet hör ofta olika former av psykiska störningar, med en prevalens på omkring 80%. Det rör sig framför allt om depressioner, men i några enstaka fall kan depressionspsykoser och manier uppkomma till följd av Cushings.[9]
Paratyreoidea och kalcium
Sjukdomar som beror på nivåerna av paratyreoideahormon och kalcium, såväl hyper- som hypoparatyreos, kan ge psykoser.
Hyperparatyreoidism och hyperkalcemi kan uppträda som paranoida psykoser, och påträffas oftast hos kvinnor över 50 år.[10] Psykoser vid hypoparatyreos förekommer ofta när personen också lider av hypokalcemi och magnesiumbrist.[11]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källor
- The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
Noter
- ^ http://www.mdguidelines.com/organic-psychosis
- ^ http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/sokdiagnoskodicd-10?search=F00-F99#listing
- ^ Cummings JL, Organic psychoses. Delusional disorders and secondary mania, Psychiatr Clin North Am. 1986 Jun;9(2):293-311
- ^ http://psy.psychiatryonline.org/cgi/content/abstract/29/1/16
- ^ Diehl LW, Schizophrenic syndromes in epilepsies, Psychopathology. 1989;22(2-3):65-140
- ^ B E W Brownlie et al, Psychoses associated with thyrotoxicosis – ‘thyrotoxic psychosis.’ A report of 18 cases, with statistical analysis of incidence, European Journal of Endocrinology (2000) 142 438–444
- ^ Randolph B. Schiffer et al, Neuropsychiatry, Lippincott Williams & Wilkins, 2003 p. 235
- ^ Thomas W. Heinrich et al, Hypothyroidism Presenting as Psychosis: Myxedema Madness Revisited, Prim Care Companion J Clin Psychiatry. 2003; 5(6): 260–266
- ^ RF Haskett , Diagnostic categorization of psychiatric disturbance in Cushing's syndrome, Am J Psychiatry 1985; 142:911-916
- ^ J A Franceschini et al, Hyperparathyroidism and paranoid psychosis. Case report and review of the literature, The British Journal of Psychiatry (1984) 145: 477-486
- ^ AW Ang et al, Calcium, magnesium, and psychotic symptoms in a girl with idiopathic hypoparathyroidism, Psychosomatic Medicine, Vol 57, Issue 3 299-302