Orientvadarsvala
| Orientvadarsvala Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj | Vadarsvalor Glareolidae |
| Släkte | Glareola |
| Art | Orientvadarsvala G. maldivarum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Glareola maldivarum | |
| Auktor | Forster, 1795 |
| Utbredning | |
 | |
Orientvadarsvala (Glareola maldivarum) är en vadare inom vadarsvalefamiljen Glareolidae som förekommer i östra Asien.
Utseende och fältkännetecken
Orientvadarsvalan har korta ben, långa spetsiga vingar och en lång kluven stjärt. De har kort näbb anpassad för att fånga insekter i flykten. Ryggen och huvudet är bruna, och ovansidan av vingarna är bruna med svarta vingpennor. Buken är vit och undersidan av vingarna kastanjebrun.
För att artbestämma denna fågel i fält krävs mycket goda observationer för att skilja den ifrån andra vadarsvalor som exempelvis rödvingad vadarsvala som också har kastanjebruna vingundersidor och svartvingad vadarsvala som också har svarta vingpennor och saknar vit bakkant på vingen. En extra svårighet vid fältbestämning är att vingundersidan ofta ter sig svart om den inte ses under riktigt goda förhållanden.
Utbredning och taxonomi
Orientvadarsvalan är till största delen en flyttfågel.[2] Den förekommer i de varmare områdena av södra och östra Asien och den häckar i norra Pakistan, Kashmirregionen, Kina, i delar av Sydostasien och på Andamanöarna.[2] Den övervintrar i Indien, Sydostasien till Filippinerna och Australasien.[3] Den är mycket ovanlig norr och väster om sitt utbredningsområde men har trots detta vid ett ental tillfällen observerats så långt bort från sitt utbredningsområde som Storbritannien, Sverige och Alaska.[2] Första observationen av arten i Västpalearktis skedde i Suffolk, England i juni 1981.[4]
Orientvadarsvalan är monotypisk, det vill säga den inte delas upp i några underarter. Tidigare behandlades den ofta som underart till rödvingad vadarsvala.[2]
Ekologi
Vadarsvalornas mest distinkta drag, för att vara vadare, är att de vanligtvis likt svalor födosöker i luften där de jagar insekter, men de födosöker även på marken. De förekommer i öppna biotoper och ses ofta kvällstid i närheten av vatten jagandes efter insekter. De lägger 2-3 ägg direkt på marken.
Noter
Artikeln är översatt från engelskspråkiga Wikipedias artikel Oriental Pratincole, läst 2010-04-15, där följande noter anges:
- ^ BirdLife International 2012 Glareola maldivarum Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ [a b c d] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- ^ Clements et al. (2008)
- ^ Burns, David W. (1993) Oriental Pratincole: new to the Western Palearctic British Birds 86(3): 115-20
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör orientvadarsvala.
Wikispecies har information om Glareola maldivarum.
