Oscar Olsson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Oscar Ulrik Bernhardin Olsson

Oscar Olsson, kallad "Olsson med skägget"

Ledamot av Sveriges riksdag
Ämbetsperiod
19131948

Född 4 juli 1877
Helsingborg, Sverige Sverige
Död 24 januari 1950 (72 år)
Danderyd, Sverige Sverige
Den här artikeln handlar om socialdemokratiska politikern. För fotografen med samma namn, se Oscar Olsson (fotograf). För lantmannapolitikern med samma namn, se Oscar Olsson i Broberg.

Oscar Ulrik Bernhardin Olsson, känd som Olsson med skägget, född 4 juli 1877 i Helsingborg, död 25 januari 1950 i Danderyd, var en svensk seminarielektor, nykterhetsman och socialdemokratisk riksdagsman. Han var gift två gånger.

Studietiden[redigera | redigera wikitext]

Oscar Olsson avlade mogenhetsexamen vid läroverket i Helsingborg och tog ut en filosofie kandidat-examen i Lund i maj 1899. Hans möte med Hans Larsson under studietiden kom att bli av stor betydelse för hans framtida liv. Olsson var aktiv inom Godtemplarorden och SSU och deltog bland annat nykterhetsrörelsens bildningsarbete och 1899–1902 i det som kommit att kallas "den första studiecirkeln".[1]

Lärargärningen[redigera | redigera wikitext]

1904 flyttade Oscar Olsson med hustrun Karin, född Broomé, till Karlstad, där han fått en lärartjänst. Från 1908 och fram till sin pensionering 1942 var Oscar Olsson anställd vid Linköpings Folkskoleseminarium. Har var först adjunkt och från 1919 lektor i svenska.

Politikern[redigera | redigera wikitext]

Oscar Olsson engagerade sig i den framväxande arbetarrörelsen under sin studietid i Lund och var förbundsstyrelseledamot för det år 1903 bildade Socialdemokratiska ungdomsförbundet mellan 1904 och 1907. Mellan 1913 och 1948 var Olsson socialdemokratisk ledamot av Riksdagens första kammare, 1913–1924 i Örebro läns valkrets och 1925–1948 i Östergötlands läns valkrets.

Nykteristen[redigera | redigera wikitext]

Oscar Olsson var sedan barnsben medlem i Godtemplarlogen 115 Magnus Stenbock i Helsingborg. Mellan 1900 och 1901 var Olsson ordförande i Studenternas helnykterhetsförbund i Lund. 1903–1905 var han medlem i logen Ägir i Karlstad och från 1908 i logen Göta Vapen i Linköping. 1930 utnämndes Olsson till världspresident i IOGT.

Folkbildningsivrare[redigera | redigera wikitext]

Från hösten 1899 till våren 1902 ledde Oscar Olsson en av Godtemplarordens studiekurser efter anglosaxisk modell, det vill säga med katederledd undervisning, med bland annat nykterhet och moral på schemat. På hösten 1902 bildades den första studiecirkeln, som vi känner den än idag, på ett nykterhetscafé i centrala Lund. 1917 grundade Olsson, tillsammans med Rickard Sandler, då ABFs riksstudieledare, tidskriften Bokstugan – studiecirklarnas tidskrift. Oscar Olsson var dess redaktör tills den lades ner 1936. 1927 utsågs Oscar Olsson till rådsmedlem och verkställande ledamot av The World Association for Adult Education i London, världens äldsta organisation för vuxenutbildning.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Mot slutet av sin levnad fick han flera uppmärksammanden som kröntes av erhållandet av förtjänstmedaljen Illis quorum meruere labores, som han fick motta i 12:e storleken ur statsminister Tage Erlanders hand den 5 juli 1947.

Varia[redigera | redigera wikitext]

Under Karlstadtiden utvecklades en vänskap med en av dåtidens största svenska kulturpersonligheter, författaren Ellen Key. Vänskapen ledde bland annat till att Ellen Key år 1906 utfärdade ett gåvobrev, som innebar att 50 % av intäkterna från boken Folkbildningsarbetet skulle tillfalla Godtemplarordens studiecirklar.

Sedan 2007 finns ett personmuseum, Oscar Olsson-museet, i Malmö.

Svensk bokkatalog upptar totalt 44 böcker författade av Oscar Olsson. Lägger man därtill hans artiklar kommer man upp i 214 publicerade arbeten.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ ”Författarskap |” (på sv-SE). www.oomuseet.se. http://www.oomuseet.se/forfattarskap/. Läst 23 januari 2018. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Arvidson, Lars (1991). Folkbildning och självuppfostran: en analys av Oscar Olssons idéer och bildningssyn. Stockholm: Tiden. Libris 7421787. ISBN 91-550-3753-4 
  • Nerman, Ture (1967). Akademikerna i arbetarrörelsen. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 86-90. Libris 8076906 
  • Stellborn, Kurt; Zimmermann, Gunilla; Lundquist, Christina (2002). Studiecirkeln 100 år. Stockholm: Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV). Libris 8790537. ISBN 91-85116-42-4 
  • Svedberg, Lars (2007). Folkbildningsideal för folkrörelsearbete: två förgrundsgestalter: Oscar Olsson och Justus Elgeskog. Stockholm: Sober. Libris 10708627. ISBN 978-91-7296-463-1 
  • Törnqvist, Ingvar (1996). Oscar Olsson, folkbildaren: i synnerhet hans tankar om universitetens roll i folkbildningsarbetet = [Oscar Olsson - an adult educator and his thoughts, with special reference to his ideas about the role of the university in popular education]. Linköping studies in educations and psychology. Dissertations, 1102-7517 ; 46. Stockholm: Sober. Libris 7632645. ISBN 91-7296-340-9 
  • Törnqvist, Ingvar (2002). Oscar Olsson - studiecirkelns fader: en historik inför studiecirkelns 100-årsjubileum 2002. Stockholm: Bilda. Libris 8724650. ISBN 91-574-7407-9