Hoppa till innehållet

Oskar Larsson (spelman)

Från Wikipedia
Oskar Larsson

Oskar Rickard Larsson, född 8 juli 1894 i Molnebo, Västerlövsta socken, Uppsala län, död 19 november 1979 i Uppsala, Uppsala län var en svensk nyckelharpsspelman och riksspelman.

Oskar Larsson föddes 1894 i Molnebo i Västerlövsta socken. Hans far var statdräng och spelman och familjen flyttade många gånger under hans tidiga barndom. År 1900 bodde familjen i Ugglebo i Vendels församling och 1910 i Ralbo i Tolfta församling. Larsson flyttade därefter till Näverbo 1915 och senare till Åmyra, innan han 1935 flyttade till Uppsala. År 1917 gifte han sig med Ingrid Andersson (född 1893). Vid sidan av musiken arbetade Larsson bland annat som sjöman, jordbruksarbetare och byggnadsarbetare.

Larsson började spela nyckelharpa vid åtta–nio års ålder trots faderns förbud. Enligt egen utsago så smög han hem från skolan på rasterna eftersom spelsuget var stort. Han hade ingen formell läromästare utan lärde sig genom att lyssna på äldre spelmän i sin närmiljö. Oskar blev riksspelman 1946 med kommentaren ”För goda egna låtar och karaktäristiskt spel på nyckelharpa”[1].

Musikaliskt sammanhang

[redigera | redigera wikitext]

En viktig inspirationskälla för Larsson var spelmannen Johan Johansson Köl, kallad Kölen. Genom släktskap kom Larsson tidigt i kontakt med nordupplands silverbastradition.

Larsson började spela till dans redan i unga år. Från 1915 spelade han tillsammans med August Bohlin. Samma år flyttade han till Näverbo utanför Björklinge. Under åren Larsson bodde i Näverbo och Åmyra så komponerade han bland annat låten Järngårdsglitter som fått sitt namn efter den numera torrlagda sjön Järngården. Larsson betraktades som en av de främsta nyckelharpsspelmännen under första hälften av 1900-talet och var en del av Gås Andersnämnden.[2]

Instrument och spelstil

[redigera | redigera wikitext]

Larsson började spela på silverbasharpa. Senare använde han en silverbasharpa som byggts om till delvis kromatisk av August Bohlin. Under senare delen av sitt liv, från början av 1950-talet, övergick han till fullt kromatisk nyckelharpa.

Hans spel präglades av tydlig puls och ett funktionellt förhållningssätt till rytm och frasering, i linje med den uppländska folkmusiktraditionen.

Kompositioner

[redigera | redigera wikitext]

Oskar Larsson komponerade ett flertal låtar. Bland hans mest kända kompositioner finns:

  1. Näverbovalsen (vals i C-dur)
  2. Järngårdsglitter (vals i C-dur)
  3. Sågfallet (sextondelspolska i F-dur)
  4. Harpleken (sextondelspolska i F-dur)
  5. Taklagsvalsen (vals i D-dur)
  6. Oktobervalsen (vals i F-dur)
  7. Jubileumsvalsen (vals i D-dur)
  8. Skanskvarns marsch (marsch i B-dur)
  9. Sveas rådjurssoppa (marsch i B-dur)

Dokumentation

[redigera | redigera wikitext]

Larssons spel och repertoar finns dokumenterade genom inspelningar och uppteckningar, bland annat i Svenskt visarkiv. Inspelningar gjordes av Jan Ling 1964.

  1. https://folkdansringen.se/riks/wp-content/uploads/2019/12/Riksspelmän-1936-2019.pdf
  2. Larsson, Lars Erik (1980). Uppländske spelmän under 4 århundraden. Upplands grafiska. ISBN 978-91-970228-1-1. Läst 1 februari 2026