Oskar Schlemmer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Oskar Schlemmer, född 4 september 1888 i Stuttgart, Tyskland, död 13 april 1943 i Baden-Baden, var en tysk målare, skulptör och scenkonstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Schlemmers föräldrar dog omkring 1900 och den unge Oskar, som bodde med sin syster, lärde sig i tidig ålder att försörja sig själv. År 1903 arbetade han som en lärling i en faneringsverkstad, men gick vidare till en annan lärlingsutbildning i intarsia 1905-1909.

Han studerade vid Kunstgewerbeschule samt Akademie der Bildenden Künste i Stuttgart under ledning av landskapsmålare Christian Landenberger och Friedrich von Keller. År 1910 flyttade han till Berlin, där han målade några av sina första viktiga verk innan han återvände till Stuttgart 1912 som Adolf Hölzels elev. År 1914 inkallades han till att strida på västfronten i första världskriget tills han blev sårad och flyttades till ett läger med den militära kartografienheten i Colmar, där han bodde tills han återvände till att arbeta under Hölzel 1918.

År 1919 arbetade Schlemmer med skulptur och hade en utställning av sina verk på Galleri Der Sturm i Berlin. Han var sedan åren 1920-29 lärare vid Bauhaus och strävade i Bauhausskolans anda mot konstruktivt förenklade bilder. År 1923 blev han skulpturmästare på Bauhaus teaterverkstad, efter att ha arbetat en tid på skulpturverkstaden. Hans mest kända verk är "Triadisches Ballett", där aktörerna är förändrade från normala till geometriska former. Även i Slat Dans och Treppenwitz, gör artisternas dräkter dem till levande skulpturer, som en del av landskapet.

Efter att ha lämnat Bauhaus 1929 tog Schlemmer en tjänst vid Akademien i Breslau, där han målade sitt mest berömda arbete, "Bauhaustreppe", (1932; Museum of Modern Art, New York). Han var tvungen att lämna Breslau Akademie när den stängdes ner i kölvattnet av finanskrisen efter Wall Street-kraschen, och tog upp en professur vid Berlins Vereinigte Staatsschulen für Freie und angewandete Kunst 1932, som han innehade fram till 1933 då han tvingades avgå på grund av påtryckningar från nazisterna.

Under andra världskriget arbetade Schlemmer, tillsammans med Willi Baumeister och Georg Muche, vid Institut für Malstoffe i Wuppertal, som drevs av filantropen Kurt Herbert. Verkstaden gav honom möjlighet att måla utan rädsla för förföljelse. Hans serie med arton små, mystiska målningar med titeln "Fensterbilder" (1942) målades medan han tittade ut genom fönstret i sitt hus och observerade grannarna i deras vardagliga uppgifter.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Schlemmers idéer om konst var komplexa och utmanande även för den progressiva Bauhausskolan. Hans arbeten, visades ändå allmänt i både Tyskland och utanför landet. Hans arbete var ett förkastande av ren abstraktion, för att istället bibehålla en känsla av det humana, inte i emotionell mening, utan av den fysiska strukturen av det mänskliga. Han representerade kroppar som arkitektoniska former och reducerade figurerna till en rytmisk lek mellan konvexa, konkava och plana ytor. Han fascinerades av varje rörelse som kroppen kunde göra och försöker fånga den i sitt arbete. En stor mängd arbete om Schlemmers teorier om konst har också publicerats.

En omfattande bok med hans brev och dagboksanteckningar från 1910 till 1943 finns också. Tillsammans med hans dagbok har Schlemmers privata brev till Otto Meyer och Willi Baumeister gett värdefulla insikter om vad som hände på Bauhaus, speciellt genom hans skrifter om hur personal och studenter svarade på de många förändringarna och utvecklingen på skolan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]