Oskarshamns kommun
| Oskarshamns kommun Kommun | |
 Oskarshamns station | |
| Slogan | Kommunen med energi |
|---|---|
 Oskarshamns kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Småland |
| Län | Kalmar län |
| Centralort | Oskarshamn |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 26 938 ()[2] |
| Areal | 2 278,13 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 1 045,68 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 1 232,45 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 25,76 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 57°16′00″N 16°27′00″Ö / 57.266666666667°N 16.45°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Kalmar domkrets (–) Oskarshamns domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0761[4] |
| Anställda | 3 375 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0882[6] |
| GeoNames | 2686161 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Oskarshamns kommun är en kommun i Kalmar län. Kommunens centralort är staden Oskarshamn.
Större delen av kommunen utgörs av ett flackt sluttande urbergsområde, längst i norr övergår det dock i ett sprickdalslandskap. Den inre delen av kommunen är klädd med morän och bevuxen med barrskog med inslag av lövskog. Till kommunen hör Oskarshamns skärgård med omkring 6 000 öar. Kommunen har en lång industritradition och Oskarshamns hamn har också varit viktig för det lokala näringslivet.
Fram till 1975 var befolkningstrenden positiv men vände därefter och befolkningen minskade sakta. Sedan 2015 har trenden återigen varit positiv.
Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre. Mandatperioden 2018–2022 styrs kommunen av Socialdemokraterna i koalition med Moderaterna.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Kommunens område motsvarar socknarna: Döderhult, Kristdala och Misterhult. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Oskarshamns stad från 1856, som 1863 bildade en stadskommun.
Figeholms köping bildades 1878 genom en utbrytning ur Misterhults landskommun. Påskallaviks municipalköping inrättades 1924 och upplöstes vid utgången av 1955.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Figeholms köping i Misterhults landskommun medan kommunerna i övrigt kvarstod oförändrade.
1967 införlivade staden landskommunerna Döderhult, Kristdala och Misterhult. Oskarshamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Oskarshamns stad.[7]
1972 överfördes till Oskarshamns kommun och Kristdala församling ett område med 236 invånare och en areal av 74,8 kvadratkilometer, varav 68,0 land, från Tuna församling i Vimmerby kommun.[8]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Oskarshamns domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[9]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Kommunen ligger i östra Småland vid Kalmarsund. Kommunen gränsar till Hultsfreds kommun, Högsby kommun, Mönsterås kommun, Vimmerby kommun och Västerviks kommun.
Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]
Större delen av kommunen utgörs av ett flackt sluttande urbergsområde, längst i norr övergår det dock i ett sprickdalslandskap. I nordvästra delen når de högsta partierna drygt 100 meter över havet. Berggrunden består till största delen av granit men vid sjön Hummeln och i södra delen av kommunens skärgård finns sedimentära bergarter som kalksten och sandsten. De inre delarna av kommunen är klädd med morän och bevuxen med barrskog med inslag av lövskog. Vid sjön Götemar och I anslutning till Virån finns rullstensåsar.[10]
Oskarshamns kommun är med sina omkring 6 000 öar Sveriges fjärde örikaste kommun efter Norrtälje, Värmdö och Östhammar.[11]
Naturskydd[redigera | redigera wikitext]
10 sjömil utanför Oskarshamn ligger nationalparken Blå Jungfrun också kallad Blåkulla. Det är en 86,5 meter hög klippö dit häxorna enligt sägnen flyger på skärtorsdagen.
År 2022 fanns 28 naturreservat i Oskarshamns kommun[12] liksom ett flertal Natura 2000-områden.[13] Misterhults skärgård i norr är ett naturreservat som sträcker sig från Oskarshamns kärnkraftverk till Blankaholm.[14]
Ostkustleden är en 16 mil lång vandringsled i kommunen.
Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Döderhults, Misterhults och Oskarshamns.
Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt:[15] Döderhult, Kristdala, Misterhult och Oskarshamn.
Tätorter[redigera | redigera wikitext]
År 2020 bodde 85,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det sju tätorter i Oskarshamns kommun.[17] Centralorten är Oskarshamn.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 2020.
| Tätorter i Oskarshamns kommun | |||
 | |||
| Ort | Invånare | ||
|---|---|---|---|
| Oskarshamn | 18 921 | ||
| Påskallavik | 1 081 | ||
| Kristdala | 974 | ||
| Figeholm | 837 | ||
| Fårbo | 508 | ||
| Emsfors* | 276 | ||
| Bockara | 354 | ||
| Källa: SCB, Tätorter (2020)[17] | |||
* En mindre del av Emsfors ligger i
Mönsterås kommun. Siffran avser den del som ligger inom Oskarshamns kommun.
Styre och politik[redigera | redigera wikitext]
Styre[redigera | redigera wikitext]
I Oskarshamns kommun styr en koalition bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna sedan valet 2018. Socialdemokraterna har sedan 1930 styrt kommunen och alltid innehaft ordförandeskapet i kommunstyrelsen.[18]
Kommunfullmäktige 2018–2022[redigera | redigera wikitext]
Presidium[redigera | redigera wikitext]
| Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| S | Yvonne Bergvall | L | Karl-Erik Gustavsson | S | Catrin Alfredsson | [19] |
Mandatfördelning i Oskarshamns kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]
| Valår | V | S | MP | SD | ÖVR | KUST | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 27 | 8 | 6 | 1 | 7 |
| 51 | 88,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 26 | 11 | 3 | 3 | 6 |
| 51 | 90,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 25 | 12 | 5 | 1 | 7 |
| 51 | 91,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 29 | 11 | 5 | 2 | 9 |
| 59 | 90,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 31 | 1 | 9 | 3 | 2 | 10 |
| 59 | 90,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 27 | 7 | 6 | 3 | 12 |
| 59 | 88,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 6 | 28 | 2 | 7 | 5 | 3 | 8 |
| 59 | 85,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 5 | 25 | 1 | 7 | 4 | 6 | 11 |
| 59 | 86,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 5 | 27 | 2 | 4 | 1 | 3 | 9 |
| 51 | 86,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 10 | 22 | 1 | 2 | 1 | 6 | 9 |
| 51 | 80,57 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 8 | 21 | 1 | 3 | 3 | 6 | 7 |
| 49 | 79,59 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 10 | 18 | 1 | 2 | 3 | 2 | 4 | 9 |
| 49 | 80,09 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 6 | 19 | 2 | 3 | 2 | 3 | 3 | 11 |
| 49 | 82,84 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 18 | 2 | 6 | 2 | 6 | 3 | 8 |
| 49 | 84,78 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 17 | 9 | 3 | 5 | 3 | 8 |
| 49 | 86,05 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 4 | 16 | 11 | 2 | 2 | 1 | 3 | 10 |
| 49 | 83,39 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder[redigera | redigera wikitext]
Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]
Avser mandatperioden 2018–2022.
| Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| S | Andreas Erlandsson | M | Lucas Lodge (sedan 2021-08-01) | L | Mathias Karlsson | [19][20] |
Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]
| Nämnd | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bildningsnämnden | S | Anton Sejnehed | M | Carina Lind | C | Magnus Larsson | [19][21][22] |
| Samhällsbyggnadsnämnden | M | Ylva Alexandersson | S | Marie Holmgren (sedan 2021-12-08) | L | Tobias Eriksson (Sedan 2021-03-09) | |
| Socialnämnden | M | Rolf Lindström | S | Anita Hultgren (sedan 2021-12-07) | KD | Ingemar Lennartsson | |
| Tekniska nämnden | S | Yvonne Bergvall | M | Stefan Pettersson | KD | Per Tingström | |
| Valnämnden | S | Anders Österman | L | Karl-Erik Gustavsson | |||
Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
Kommunen har en lång industritradition. I början av 2020-talet dominerade företag som Scania CV AB som tillverkar lastbilshytter, Saft AB som tillverkar ackumulatorer, Elajoföretagen inom elbranschen och ABB AB Figeholm som tillverkar isolationsmaterial. På Simpevarpshalvön finns OKG Aktiebolag som driver Oskarshamnsverket och som är ansvarig för driften av Svensk Kärnbränslehantering AB som har ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Hamnen har också varit viktiga för det lokala näringslivet.[10]
Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]
Transporter[redigera | redigera wikitext]
Kommunen genomkorsas av Europaväg 22 frå n söder till norr och Riksväg 23 Från väster in mot centralorten. Genom kommunen löper även järnvägen Nässjö–Oskarshamn.[10]
Järnvägen mellan Nässjö och Oskarshamn började byggas 1869 och den första sträckan blev Berga–Oskarshamn och 1873 kunde invånarna i Eksjö ta tåget till Nässjö och tvärt om. Året därpå stod banan klar i sin fulla sträckning mellan Nässjö och Oskarshamn. Den var en av Sveriges tidiga enskilda järnvägar och var i privat drift fram till 1946 då banan förstatligades och Statens järnvägar tog över. Från april 2005 till december 2011 var sträckan Berga–Oskarshamn utan trafik men i december 2011 återupptogs persontrafiken även på den del av sträckan. Fram till december 2014 trafikerades sträckan i sin helhet, men därefter har persontrafiken på sträckan varit helt still. I november 2018 gick färre än 10 avgångar på sträckan Nässjö–Eksjö per dag. På resten av sträckan gick det inga persontåg alls.[23]
I kommunen finns Oskarshamns hamn som bland annat har en omfattande färjetrafik till Visby på Gotland.
Utbildning[redigera | redigera wikitext]
År 2021 fanns följande grundskolor där det sammanlagt gick omkring 2 800 elever:[24]
F–9:
- Kristinebergskolan
- med Träningsskolan i anslutning
- Rödsleskolan
- med Oskarshamns grundsärskola i anslutning
- Vallhallaskolan
Endast låg- och mellanstadie:
- Bockaraskolan Åk F–6
- Figeholmskolan Åk F–2
- Fårboskolan Åk 3–6
- Kristdalaskolan Åk F–6
- Misterhultsskolan (Friskola) Åk F–6
- Norra skolan Åk F–6
- Påskallavikskolan Åk F–6
- Saltvikskolan Åk F–3
År 2022 fanns ett kommunalt gymnasium, Oscarsgymnasiet,[25] där även Komvux, Lärvux och Svenskundervisning för invandrare (SFI) fanns.[26] I kommunen fanns även det eltekniska gymnasiet Etec som ursprungligen startades av mekanik- och energiföretaget Elajos men som 2020 såldes till tre av skolans anställda.[27]
För eftergymnasiala studier fanns Nova som erbjöd högskolekurser.[28]
Befolkning[redigera | redigera wikitext]
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
Kommunen har 26 938 invånare (30 september 2023), vilket placerar den på 99:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Oskarshamns kommun 1970–2020[29] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 25 747 | |||
| 1975 | 28 007 | |||
| 1980 | 28 037 | |||
| 1985 | 27 605 | |||
| 1990 | 27 271 | |||
| 1995 | 27 211 | |||
| 2000 | 26 349 | |||
| 2005 | 26 247 | |||
| 2010 | 26 163 | |||
| 2015 | 26 450 | |||
| 2020 | 27 147 | |||
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Kulturarv[redigera | redigera wikitext]
År 2022 fanns fyra byggnadsminnen i kommunen: Fredriksbergs herrgård, Stenvillan, Ishults tingshus och Oskarshamns järnvägsstation.[30]
Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]
Blasonering: Sköld fyrstyckad: 1. i blått fält hans Maj:t Konung Oskar I:s monogram av guld; 2. i fält av guld ett blått ankare; 3. i fält av guld en blå merkuriestav; 4. i blått fält ett ymnighetshorn av guld.
Sedan köpingen Döderhultsvik år 1856 blivit stad fick orten ett nytt namn efter den regerande konungen, vars monogram också infogades i stadsvapnet. I övrigt framställdes vapnet under åren i olika varianter tills det fastställdes för Oskarshamns stad 1942. Landskommunerna Döderhult och Misterhult antog under 1950-talet egna vapen. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för den nya kommunen i PRV år 1974.
-
Döderhults landskommun
(1951–1966) -
Misterhults landskommun
(1954–1966)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sidan 138 08 Kalmar län
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarshamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Oskarshamn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/oskarshamn. Läst 1 oktober 2022.
- ^ http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2009A01_BR_02_A01BR0901.pdf
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok.html. Läst 30 september 2022.
- ^ http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/djur-och-natur/skyddad-natur/Pages/default.aspx Arkiverad 20 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Länsstyrelsen Kalmar Län - Misterhults skärgård Arkiverad 7 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0882&id2=null. Läst 1 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 24 augusti 2022.
- ^ Gustafsson, Christian (19 augusti 2022). ”Därför är Oskarshamn illrött: ”Handlar helt klart om industristrukturen””. Barometern. https://www.barometern.se/oskarshamn/socialdemokraternas-unika-maktposition-har-styrt-oskarshamn-i-92-obrutna-ar-2a77d3bb/. Läst 14 september 2022.
- ^ [a b c] ”Politiker”. oskarshamn.se. Oskarshamns kommun. Arkiverad från originalet den 4 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160504233941/http://www.oskarshamn.se/mer-om-kommunen/politik-och-forvaltning/politik/politiker/. Läst 15 april 2016.
- ^ ”Lucas Lodge: ”Jag har fått många hejarop i dag””. Oskarshamns-nytt. https://www.oskarshamns-nytt.se/lucas-lodge-jag-har-fatt-manga-hejarop-i-dag/. Läst 1 januari 2022.
- ^ ”Protokoll från Kommunfullmäktige”. Arkiverad från originalet den 1 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220101201850/https://www.oskarshamn.se/globalassets/mer-om-kommunen/dokument/protokoll-kf/2021/protokoll-kf-2021-12-06.pdf. Läst 1 januari 2022.
- ^ ”Protokoll från kommunfullmäktige”. Arkiverad från originalet den 1 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220101201850/https://www.oskarshamn.se/globalassets/mer-om-kommunen/dokument/protokoll-kf/2020/protokoll-kf-2020-03-09.pdf. Läst 1 januari 2022.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Nässjö–Oskarshamns järnväg Motion 2018/19:602 av Emma Hult (MP) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/nassjo-oskarshamns-jarnvag_H602602. Läst 1 oktober 2022.
- ^ ”Oskarshamns kommun - Skolor A-Ö”. Oskarshamns Kommun. 29 oktober 2021. Arkiverad från originalet den 27 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210127091951/https://www.oskarshamn.se/forskola-och-utbildning/skolor/grundskolor-a-o/. Läst 13 Februari 2021.
- ^ ”Förskola och utbildning”. Oskarshamns kommun. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221001213028/https://www.oskarshamn.se/forskola-och-utbildning/. Läst 1 oktober 2022.
- ^ ”Om Oscarsgymnasiet”. Oskarshamns kommun. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221001213026/https://www.oskarshamn.se/forskola-och-utbildning/oscarsgymnasiet/om-oscarsgymnasiet/. Läst 1 oktober 2022.
- ^ ”Om Etec > Etec Teknikutbildning”. Etec Teknikutbildning. https://etecteknikutbildning.se/om-etec-2/. Läst 1 oktober 2022.
- ^ ”Startsida”. Nova. https://novaoskarshamn.se/.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 1 oktober 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Oskarshamns kommun
Wikimedia Commons har media som rör Oskarshamns kommun.
| ||||||||||||||||||||||
| |||||||||||
