Ostkustbanan

	Ostkustbanan
	Stockholms bangård
Allmänt
Plats	Sverige
Sträcka	Stockholm–Sundsvall
Anslutande linjer	Västra stambanan; Värtabanan; Citybanan; Mälarbanan; Arlandabanan; Dalabanan; Godsbanan Örbyhus-Hallstavik; Bomhusbanan; Bergslagsbanan; Norra stambanan; Mittbanan; Ådalsbanan
Organisation
Ägare	Staten
Infrastrukturförvaltare	Trafikverket
Trafikoperatör	SJ; Arlanda Express; Tågkompaniet (X-Trafik)
Tekniska fakta
Längd	400 kilometer
Antal spår	4 spår Stockholm-Skavstaby; (Arlandabanan går parallellt; Skavsta-Arlanda-Myrbacken); Dubbelspår Skavstaby-Gävle; Enkelspår Gävle-Sundsvall
Spårvidd	1435 millimeter
Största tillåtna axellast	22,5 ton Stockholm - Uppsala, Gävle - Söderhamn, Hudiksvall - Sundsvall. 25 ton Uppsala - Gävle, Söderhamn - Hudiksvall. ton
ATC	Ja
Högsta hastighet	bitvis 200 km/h
Elektrifierad	Ja
Linjekarta

Ostkustbanan är en järnväg mellan Stockholm och Sundsvall via Uppsala och Gävle. Dess längd är 400 km. Snabbtågen går dock 403 km, via Arlandabanan.

Historia

Ostkustbanan (OKB) var ursprungligen järnvägssträckan mellan Gävle i söder och Härnösand i norr. Denna del byggdes under ledning av Andreas Lagergren och invigdes 31 oktober 1927 som privatbana då det första tåget, bestående av två A-lok och ett flertal grönmålade OKB-vagnar, avgick från Härnösands station. Stationshus och banvaktarstugor ritades av Karl Güettler^[1]^[2]

Numera inkluderar Ostkustbanan delar av de traditionella Norra stambanan och Uppsala-Gävle Järnväg. Sträckningen mellan Sundsvall och Långsele via Härnösand heter idag Ådalsbanan.

Stockholm–Tomteboda

Närmast Stockholm är trafiken väldigt intensiv. Det går så många tåg att det blivit trängsel på järnvägen, särskilt närmast Centralen, trots att det är 4–6 spår. På sträckan Centralen–Karlberg går det upp till 60 tåg per timme inklusive pendeltåg, mest i Sverige. Det finns en kort pendeltågstunnel där (för att låta tåg från Centralens spår 1–8 komma in på rätt spår norrut utan att korsa pendeltågsspåren).

Förutom tåg till/från Uppsala/Arlanda/Märsta också går tåg till/från Västerås och Bålsta, och dessutom fjärrtåg söderifrån som går till Norra Bantorget för att städas, och sedan tillbaka. Man vill inte låta tåg gå söderut från den perrong de ankom söderifrån. De skulle då korsa pendeltågen vid ”getingmidjan” söder om Centralen som har extremt tät trafik på bara två spår.

Tomteboda–Uppsala

Statsbanan Stockholm–Uppsala öppnades den 20 september 1866. Dubbelspår blev klart här 1908.^[3] Det är numera fyra spår bredvid varandra Tomteboda–Skavstaby. De två nyaste spåren byggdes 1990–1996. Skavstaby som ligger strax norr om Upplands Väsby utgör förgreningspunkt i söder för Arlandabanan (byggd 1999) som en egen järnväg via flygplatsen, medan den äldre Ostkustbanan går via Märsta. Arlandabanans norra förgreningspunkt med Ostkustbanan ligger i Myrbacken strax söder om Knivsta. Närmast Uppsala (cirka 15 km) är det dubbelspår.

Mellan Uppsala och Myrbacken är trafiken i rusningstid såpass intensiv att kapacitetstaket vid vissa tidpunkter nås för vad dubbelspåret klarar av. Sträckan blir därför mycket störningskänslig, eftersom det är svårt att få plats för sena tåg. Trafikverket måste därför på lång sikt förstärka kapaciteten med utbyggnad av järnvägen. Förstudie pågår.^[när?] Utbyggnaden av Uppsala C till nytt resecentrum som stod färdigt 2011 utgör dock en början där kapaciteten genom Uppsala förstärks. Tillgängligheten och säkerheten för den enskilde vid Uppsala C kommer förbättras avsevärt då järnvägsövergångar försvinner och ersätts med bland annat planskilda korsningar.

På denna bandel går SJ 3000 Stockholm–Sundsvall–Umeå, andra SJ-tåg till Dalarna, Gävle, Jämtland och övre Norrland, SJ Uppsalapendeln Stockholm–Uppsala, Stockholms pendeltåg Södertälje-Stockholm–Märsta och Tumba–Stockholm–Arlanda-Uppsala, samt Arlanda Express Stockholm–Arlanda.

Uppsala–Gävle

Mellan Uppsala och Gävle är det sedan september 2017 dubbelspår. Detta dubbelspår byggdes mestadels åren 1992 till 1997. Norr om Älvkarleö och söder om Gamla Uppsala byggdes dubbelspår 2003–2005. Dubbelspåret byggdes huvudsakligen i samma sträckning som tidigare, som var ganska rakt byggd i den platta terrängen. Men en del kurviga sträckor rätades ut, bland annat vid Tobo och norr om Tierp. Sträckan Skutskär–Furuvik byggdes ut till dubbelspår i en ny sträckning åren 2014 till 2016.^[4]

På denna bandel går SJ 3000 Stockholm–Sundsvall–Umeå, andra SJ-tåg till Gävle, Jämtland och övre Norrland samt Upptåget Uppsala–Gävle.

På sträckan förbi Gamla Uppsala, runt 4 km, påbörjades bygge av dubbelspår 2013. En 610 meter lång tunnel stod klar 2016.^[5] Den nya järnvägstunneln stod färdig i maj 2017 med ett spår i drift, samtidigt som det gamla enkelspåret revs upp. Sista bomfällningen vid gamla plankorsningen i Gamla Uppsala skedde under natten till den 8 maj.^[6] Dubbelspåret förbi Gamla Uppsala invigdes 17 september.^[7]

Gävle–Sundsvall

Ostkustbanan passerar rakt igenom centrala Hudiksvall.

Norr om Gävle är det enkelspår, men förbättringar har gjorts med nya sträckningar, mest mellan Ljusne och Enånger, med bland annat en av Sveriges längsta järnvägstunnlar, Norralatunneln. Dessa sträckningar byggdes under 1990-talet och innebar snabba genvägar med 200 km/h, där järnvägen varit extra krokig och gått omvägar.

Det planeras fler längre mötesspår på denna sträcka, och möjlighet för två tåg att samtidigt köra in på mötesspåren från var sitt håll. Särskilt på sträckan Söderhamn-Sundsvall kommer många godståg att gå när Ådalsbanan/Botniabanan är klar. Senare (efter 2015) planeras dubbelspårsbygge närmast Gävle och Sundsvall och så småningom hela resten av sträckan.^[8] Arbetet kommer att inledas med etappen Sundsvall-Dingersjö 2020.

Stationer och hållplatser under OKB-tiden (Ostkustbanans dåvarande sträcka Härnösand-Gävle). (Komplett t.o.m. Sundsvall C)

Se även

Referenser

^ Bodil Mascher: Dokumentation av Timrå stationshus Timrå Vivsta 1:116, Kulturmiljöavdelningen, Rapportnummer 2010:13
^ Güettler, Karl i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
^ Banguide Stockholm-Märsta/Arlanda-Uppsala
^ Trafikverkets sida om dubbelspårsbygget Skutskär-Furuvik Arkiverad 7 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ Karlsson, Sanna. ”Sista gjutningen av tunneln i Gamla Uppsala klar”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sista-gjutningen-av-tunneln-i-gamla-uppsala-klar. Läst 15 juni 2016.
^ uppsala.se - sista bomfällningen i gamla uppsala
^ ”Välkommen till invigningen av Gamla Uppsala dubbelspår den 17 september!”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/nara-dig/Uppsala/projekt-i-uppsala-lan/Gamla-Uppsala/Nyheter/2017/valkommen-till-invigningen-av-gamla-uppsala-dubbelspar/. Läst 5 september 2017.
^ Trafikverket vill bygga dubbelspår

Vidare läsning

Affärsplan Nya Ostkustbanan: underlag för fortsatt utredningsarbete. [Sverige. 2011. Libris 12283972
Andersson, Fredrik (2006). ”Bland kungar, kurorter och kommunalmän: regionalt intressegruppsarbete kring ett enskilt järnvägsprojekt runt sekelskiftet 1900”. "Bäste broder!" : nätverk, entreprenörskap och innovation i svenskt näringsliv (2006): sid. 96-123, 17 ref.. Libris 10274166
Andersson, Fredrik (2006). ”Penningutpressare, järnvägspolitiker och järnvägsbyggare: den regionala intressegruppen kring Ostkustbanan 1897-1904”. Historisk tidskrift (Stockholm) 2006(126):3,: sid. [453]-470. 0345-469X. ISSN 0345-469X. Libris 10226441
Anrick, Carl Julius (1930). Strandhugg från Ostkustbanan. Stockholm. Libris 2540895
Forsberg, Bernt (1995). Uppsala-Gävle järnvägar : lokomotiven och deras personal. Malmö: Stenvall. Libris 7630222. ISBN 91-7266-135-6
Från Mälaren till Ångermanälven över Uppsala-Gävle järnväg och Ostkustbanan. Stockholm. 1927. Libris 11885532
Hagberg, Bernhard Samuel (1925). Uppsala - Gävle järnvägar 1874-1924. Historik på uppdrag av järnvägsbolagets styrelse utg. Uppsala. Libris 2996861
Ostkustbanan 1927-1977: en kort historik och några minnen : skriften utg. i samband med Ostkustbanans 50-årsjubileum. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 24. Stockholm: Sv. järnvägsklubben. 1977. Libris 7745487. ISBN 91-85098-24-8
Ostkustbanekommittén (1922). Betänkande i fråga om plan för utförande av Ostkustbanan m.m. Stockholm: Nord. bokh. Libris 8220651
”Norra stamsbanan Stockholm—Uppsala—Storvik”. Statens järnvägar : 1856-1906. Del 2, Bana och byggnader. 1906. sid. 74-77. Libris 614583. http://runeberg.org/sj50/2/0102.html
Stenberger, Mårten (1930). Ostkustbanan: Gävle-Härnösand. Stockholm: Centraltr. Libris 1334963

Externa länkar

[1] Bodil Mascher: Dokumentation av Timrå stationshus Timrå Vivsta 1:116, Kulturmiljöavdelningen, Rapportnummer 2010:13

[2] Güettler, Karl i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)

[3] Banguide Stockholm-Märsta/Arlanda-Uppsala

[4] Trafikverkets sida om dubbelspårsbygget Skutskär-Furuvik Arkiverad 7 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[5] Karlsson, Sanna. ”Sista gjutningen av tunneln i Gamla Uppsala klar”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sista-gjutningen-av-tunneln-i-gamla-uppsala-klar. Läst 15 juni 2016.

[6] uppsala.se - sista bomfällningen i gamla uppsala

[7] ”Välkommen till invigningen av Gamla Uppsala dubbelspår den 17 september!”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/nara-dig/Uppsala/projekt-i-uppsala-lan/Gamla-Uppsala/Nyheter/2017/valkommen-till-invigningen-av-gamla-uppsala-dubbelspar/. Läst 5 september 2017.

[8] Trafikverket vill bygga dubbelspår

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]