Otto Hesselbom

	Otto Hesselbom
Födelsenamn	Johan Otto Hesselbom
Född	13 juli 1848; Slobol, Sverige
Död	20 juni 1913 (64 år); Säffle, Sverige
Make/maka	Hanna Hesselbom
Konstnärskap
År aktiv	1897–
Fält	Måleri
Motiv	Landskap
Utbildning	1888–1895 Konstakademien
	Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Johan Otto Hesselbom, född 13 juli 1848 i Slobol i Ånimskogs socken, Dalsland, död 20 juni 1913 i Säffle, var en svensk konstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hesselbom studerade som ung på Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens missionsskola och var därefter verksam som dess kolportör. Han lämnade EFS 1880 och övergick först till Svenska missionsförbundet och 1882 till Svenska baptistsamfundet. Samtidigt utbildade han sig till konstnär och var 1888-95 elev vid Konstakademien med Per Daniel Holm som lärare och debuterade 1897 som landskapsmålare.

Därefter kom bland andra "Utsikt i Dalsland vid solnedgången" (1898), "Allé i månsken" (1900), "Mot fjällen" (1903), "Fosterbygden" (1906). Han räknas som en av landskapet Dalslands främsta skildrare, med dess storvulenhet och skönhet och han väckte också internationell uppmärksamhet och fick en rad priser samt är bland annat representerad i statliga samlingar i Venedig 1901, Budapest, Paris 1906 och Wien. En av hans främsta och mest typiska nationalromantiska tavlor är Vårt land, vårt fosterland (1902: Nationalmuseum) där motivet är en storslagen utsikt över sjön Ånimmen.

Motivet med stora utsikter över majestätiska vatten i kvälls- eller gryningssol väckte också internationell uppmärksamhet och han återkom till det i flera varianter, bland annat med Den heliga fosterbygden 1911 (i privat ägo). Hans Utsikt över sjön Ärran inköptes 1910 av det moderna galleriet i Wien.

En del av hans målningar är genomarbetade med en kärv noggrannhet, andra visar prov på en lyrisk helhetsstämning i en för honom egendomligt dekorativ och förenklad stil. Hesselbom är representerad vid bland annat Vänersborgs museum^[1]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Upperuds bruk under andra halvan av 1890-talet. Oljemålning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Jäder, Karl (1952). Otto Hesselbom : ett konstnärsöde. Stockholm: Nord. rotogravyr. Libris 1454346
Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides
36. Supplement.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Beskow, Hans (1958). ”Industriliv och stadsidyller i Norrbotten : [med reportage av Oscar Keen ur "Ny illustrerad tidskrift" 1893 om sågverket i Bodträskfors]”. Norrbotten : [ett bildverk] (1958): sid. 175-182. Libris 11623508
Dahlström, Sven-Erik (1996). ”Altartavlan i missionshuset förändrade Hesselboms liv”. Värmländsk kultur (Karlstad : Föreningen Värmländsk kultur, 1983-) 1996 (17 :5),: sid. 20-23 : ill. ISSN 0282-5856. ISSN 0282-5856 ISSN 0282-5856. Libris 2592722
Lidman, Peter; Löfgren, Tommy (1999). Otto Hesselbom : 1848-1913 : ars longa, vita brevis : konsten är lång, livet är kort. Publikation / Dalslands museum, 99-3262113-7 ; 6. Åsensbruk: Dalslands museum. Libris 3112675
Lindgren, Hugo (1940). ”Småstad i olja : ett luleåmotiv av Otto Hesselbom”. Norrbotten 1940,: sid. 7-24 : ill. 0546-3467. ISSN 0546-3467. Libris 10728349
Otto Hesselbom : minnesutställning. Nationalmusei utställningskataloger 0585-3222 62. Stockholm: Nationalmuseum. 1938. Libris 2701937
Otto Hesselbom : 1848-1913 : Dalslands museum, Upperud 2 okt 1999-9 jan. 2000. Publikation / Dalslands museum, 99-3262113-7 ; 5. Upperud: Dalslands museum. 1999. Libris 3218706
Skafte, Domar (1974). Från Slobol till Venedig : hur Otto Hesselbom blev konstnär. Skrifter / utgivna av Kulturnämnden i Åmål, 0281-949X ; 3. Åmål. Libris 825324