Otto Jespersen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Otto Jespersen
Otto Jespersen.jpg
Född16 juli 1860[1][2][3]
Randers, Danmark
Död30 april 1943[1][2][3] (82 år)
Roskilde[4]
Medborgare iDanmark[5]
Utbildad vidOxfords universitet
Köpenhamns universitet
Frederiksborg Gymnasium og HF Arbcom ru editing.svg
SysselsättningSpråkvetare[6], universitetslärare, idist, anglist[7], författare, självbiograf, pedagog, esperantist, filosof
Befattning
Rektor, Köpenhamns universitet (1920–1921)
ArbetsgivareKöpenhamns universitet
Politiskt parti
Socialdemokratiet
Utmärkelser
Prix Volney (1906)
Redigera Wikidata

Jens Otto Harry Jespersen, född 16 juli 1860 i RandersJylland, död 30 april 1943, var en dansk lingvist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jespersen var 1893-1925 professor i engelska språketKöpenhamns universitet. Han var en framstående forskare vars böcker om engelskan och dess grammatik användes även på engelska universitet. Förutom för allmän grammatikteori intresserade han sig också för det mänskliga språkets ursprung. Han tillmätte fonosemantik (ljudsymbolik) stor betydelse, medan andra samtida lingvister visserligen erkände uppenbara fall av ljudhärmning, men ansåg att sambandet mellan ljud och betydelse hos ord i alla övriga fall är rent konventionellt.

Jespersen gjorde också betydelsefulla insatser inom själva fonetiken, och tillsammans med Paul Passy var han en av grundarna av IPA (Internationella fonetiska förbundet).

Jespersen var en aktiv förespråkare för användningen av ett konstruerat internationellt hjälpspråk som esperanto. Han var medlem i en delegation som år 1900 bildades för att utarbeta en förbättrad version av esperanto. Denna presenterades år 1907 under namnet Ido. Jespersen introducerade internationalitetsprincipen, som innebär att varje ord skulle ha den form som är lättast att känna igen och att uttala för flest människor. När det sedan visade sig att flertalet esperantister insisterade på att hålla fast vid språkets ursprungliga form konstruerade Jespersen ett eget språk, Novial (1928), där han bibehöll internationalitetsprincipen, men fjärmade sig från esperanto och ido i de grammatiska medlen. I ett tidigt skede medarbetade Jespersen också i International Auxiliary Language Association som senare (1951) kom att presentera Interlingua.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Otto-Jespersentopic/Britannica-Online, omnämnd som: Otto Jespersen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w65q71wb, omnämnd som: Otto Jespersen, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12275021d, läs online, läst: 13 juli 2018, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  5. ^ Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, idRef-ID: 031558011, läs online, läst: 13 juli 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ David Crystal, The Cambridge Encyclopedia of Language, Cambridge University Press, 1987, s. 164, ISBN 978-0-521-42443-1.[källa från Wikidata]
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1187761697749153-1, läs online, läst: 13 juli 2018, licens: CC0.[källa från Wikidata]