Owe Thörnqvist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Owe Thörnqvist
Owe thornquist.melodifestival2017.17d801.1170208.jpg
Owe Thörnqvist vid Melodifestivalen 2017.
Född 12 mars 1929 (88 år)
Bakgrund Uppsala, Sverige Sverige
Genrer Pop
Rock
Schlager
Roll Sångare
Musiker
Låtskrivare
År som aktiv 1953–
Artistsamarbeten Ulla-Bella Fridh
Povel Ramel
Anita Lindblom
Lill Lindfors
Webbplats Officiell hemsida

Owe Thörnqvist, folkbokförd Karl-Gustav Ove Törnqvist, född 12 mars 1929 i Uppsala,[1] är en svensk sångare, musiker och låtskrivare.

Thörnqvist, som fortfarande (2017) är aktiv som musiker, inledde sin karriär 1953, och blev senare under samma decennium en av de som först lanserade rockmusiken i Sverige. Hans stil, med brett musikaliskt anslag och många ordlekar, har jämförts med Povel Ramels.

Bland många kända låtar av Thörnqvist kan nämnas ”Rumba i Engelska parken”, ”Dagny”, och ”Varm korv boogie”. 2016 blev han invald i Swedish Music Hall of Fame.

Owe deltog i Melodifestivalen 2017 som äldsta deltagaren någonsin i tävlingen med sitt bidrag Boogieman Blues. Han tog sig direkt till final i deltävling 3 men i finalen kom hans bidrag sist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Owe Thörnqvist är son till fabrikören Sven Thörnqvist och Karin (född Sjöberg).[2] Han tog studenten vid Uppsala högre allmänna läroverk och började läsa juridik vid Uppsala universitet. Men någon examen blev det inte. Under tonåren utövade han boxning, han blev bland annat uppländsk junior- och distriktsmästare.

Owe Thörnqvist på ett EP-omslag 1958.

Owe Thörnqvist som debuterade som artist 1953 med "Rumba i Engelska parken" och "Josefsson", båda i hans och Rune Eks revy Bada med oss. Han har varit aktiv inom den svenska musikbranschen i över sextio år.[3] På 1950-talet var han en av de som först lanserade rocken i Sverige. Låten "Diverse julboogie" utkom 1955, året innan artister som Elvis Presley och Bill Haley slog igenom i USA. Thörnqvists låt "Rotmosrock" (1956) var den första skriven av en svensk artist som använde sig av ordet "rock" i en låttitel.

Owe Thörnqvists stil har jämförts[4] med Povel Ramels, med hänvisningar till såväl ordlekar som hans breda musikaliska anslag och långa revykarriär; Ramel har hävdat[5] att han och Thörnqvist var de första att introducera calypso i Sverige. Efter en incident i Pålsboda folkpark 1965, där Thörnqvist slog ner en av de berusade personer som störde showen, bojkottades Owe Thörnqvist av media och folkparker. Thörnqvist flyttade till Spanien där han ännu (2010) är bosatt.

På 1970-talet gjorde Thörnqvist comeback, först med krogshowen på Bacchi Wapen 1976 i Stockholm och senare med skivan "Blommor och eterneller" 1979 (han fyllde samma år femtio år). Thörnqvist har sedan dess återkommit med jämna mellanrum: 1985 med 30-årsjubileum på Restaurang Cabarét, 1990 med en box innehållande 12 LP-skivor, 2005 med en ny cd och konsertturné samt 2009, då en jubileumsbox om totalt åtta cd-skivor och en DVD-skiva släpptes. År 2009, 80 år gammal, gjorde Thörnqvist ett bejublat avskedsframträdande på sin långa karriär på Scalateatern i Stockholm med Mr Boogieman – tack och hej.

Owe Thörnqvist deltog i Melodifestivalen 2017 med låten Boogieman Blues och blev därmed med god marginal den äldste deltagaren någonsin. Han tog sig där till final efter att ha tävlat i tredje deltävlingen.

Owe Thörnqvist är engagerad i miljöfrågor och i FAMN, "Föreningen Artister Mot Narkotika". En dokumentärfilm om Owe Thörnqvist kom 2014.[6]

Shower och stand-up comedy[redigera | redigera wikitext]

Han var pionjär inom stand-up-comedy i Sverige,[7] en stil som han odlade i sina krogshower på Hamburger Börs och Berns i Stockholm. Tillsammans med Lill Lindfors gjorde Thörnqvist showen Adam och Eva 1964 och Jojatackarja 1965. Owe Thörnqvist har även showat med Anita Lindblom, Eva Rydberg, Laila Westersund och Lena Hansson.

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Owe Thörnqvists stenåldersvals Wilma från 1961 var med i ett avsnitt av den tecknade serien Familjen Flinta. Det amerikanska bolaget bakom serien, Hanna-Barbera, började först hota med stämning för att han använt sig av Fred Flintas uttryck "Yabba dabba doo". Konflikten löstes emellertid och låten kom i stället att ingå i TV-serien.

Rocken, liksom discomusiken senare, ansågs i sin barndom på 1950-talet som vågad och blev föremål för moralpanik när den kom till Sverige. 1966 blev tre låtar av Owe Thörnqvist, bland dem Födelsedagen, försedda med dödskallar och varningsetiketter i radions grammofonarkiv.

Owe Thörnqvists Sverigebesöket från 1981 gavs åter ut på samlingsvolymen Då-nu-alltid år 2004 och orsakade vid nysläppet häftiga reaktioner.[8] Låten handlar om kriminella ligor, efter det att en närstående till Thörnqvist fallit offer för den så kallade Uppsalamaffian,[9] och utmålar en svart bild av tillståndet i det svenska samhället. ”Tyvärr valde rasistiska grupper att tolka in andra budskap, vilket är högst beklagligt”, har Thörnqvist sagt om låten.[9]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

I tv-serien Agne & Svullo förekommer hans namn som ett stående skämt och huvudpersonerna refererar ständigt till honom och nämner hans namn i alla möjliga sammanhang, ofta med absurda kopplingar, för komisk effekt. Anders Johansson, mest känd från Yngwie Malmsteens band och Hammerfall, har spelat trummor med Owe Thörnqvist på turné såväl som på skiva.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Owe Thörnqvist var 1968–1980 gift med sjukgymnasten Anita Tallroth (född 1944) med vilken han har en son (född 1969).[10] Numera är Owe Thörnqvist sambo med förläggaren Berit Gullberg (född 1939).[11]

Owe Thörnqvist på Sommarkrysset 2016.

Diskografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1959 – 14 x Owe Thörnqvist
  • 1962 – Owe Thörnqvist
  • 1964 – Adam & Eva
  • 1965 – Jojatackarja - Owe & Lill på Berns
  • 1979 – Blommor och eterneller
  • 1981 – Sverigebesöket
  • 1990 – En box Owe (12 LP/cd 1955-90)
  • 1994 – 27 singlar som slog
  • 1999 – Jubileumsmix
  • 2000 – Guldkorn
  • 2002 – Owe Thörnqvist Live
  • 2005 – Recovered
  • 2009 – Boogieman (8 CD+DVD+Bok/Box)

Musiktryck[redigera | redigera wikitext]

  • Blommor och eterneller. Stockholm: Pandorec, 1980.
  • Owe's sångbok : singlar som slog 1955–1963. Stockholm: Pandorec, 1994.
  • Owe Thörnqvist – en gycklares visor. Stockholm: Notfabriken, 2004.

Låtar av Owe Thörnqvist (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • "Aj, aj, aj – oj, oj, oj" (1959)
  • "Albin och Pia" (1957)
  • "Alla barn i början cha-cha" (1961)
  • "Alptoppens ros" (1961)
  • "Anders och Brita" (1953)
  • "Anna Kaffepanna" (1959)
  • "Auktions-rock" (1957)
  • "Arv och grönsaker" (1961)
  • "Basfiol och flöjt" (1964)
  • "Betty Fagerlund" (1959)
  • "Betty Kvist" (1962)
  • "The Big Lasse Liten Blues" (2004)
  • "Blommor" (1979)
  • "Boogieman Blues" (2017)
  • "Bossa Catarina" (1962)
  • "Dagboken" (1957)
  • "Dagny" (1958)
  • "Diverse julboogie" (1956)
  • "Där kom du" (1980)
  • "En titt i din spegel" (1964)
  • "Ett litet rött paket" (1957)
  • "Frufridagen" (1963)
  • "Gaiahymn
  • "Ge mig tid" (1995)
  • "Genom dina ögon" (1996)
  • "Gullebarn" (1963)
  • "Gun från Dragarbrunn" (1959)
  • "Hemma" (1959)
  • "Herr Jonssons irrfärder" (1958)
  • "Hey Man" (1964)
  • "Hjalmar Bergström" (1960)
  • "Hjälp" (1958)
  • "Hot 'n' Slow" (1999)
  • "Hör ni ni ni" (1956)
  • "Icke sa Nicke" (1957)
  • "Igår" (1962)
  • "Jag har inte några pängar" (1956)
  • "Jaguar Sport" (1962)
  • "Josefsson" (1954)
  • "Jägarliv" (1981)
  • "Kalle Kork" (1981)
  • "Karusellen" (1981)
  • "Key West" (1999)
  • "Kolibri och ollonborr" (2000)
  • "Krama ditt barn" (1981)
  • "Kärleken" (1994)
  • "Lili-mon-ami" (1979)
  • "Lilla mamma" (1964)
  • "Liten grötrock" (1957)
  • "The Long Cool Song" (1963)
  • "Loppan" (1960)
  • "Lula lej" (1963)
  • "Lönsam?" (1998)
  • "Malena-Malou
  • "Mammas paket" (1963)
  • "Marianne" (1956)
  • "Miss Hambo" (1958)
  • "Mister Kelly" (1961)
  • "Mulliga Malin och malliga Märta" (1998)
  • "Nam Jam" (1957)
  • "Norra Station Blues" (1981)
  • "Nu igen" (1964)
  • "Näcken" (1981)
  • "När min vän" (1962)
  • "Omslagsflicka sökes" (1961)
  • "Pelle Jansson" (1999)
  • "Per Olsson" (1961)
  • "Problem" (1957)
  • "På festplatsen" (1956)
  • "Rosemary Svensson" (1979)
  • "Rotmos rock" (1956)
  • "Rumba i Engelska parken" (1955)
  • "Silver Sand Merengue" (1961)
  • "Skvättholmavalsen" (1959)
  • "Stygga Svea" (1987)
  • "Svartbäckens ros" (1959)
  • "Sverigebesöket" (1981)
  • "Tango på Djurgården" (1961)
  • "Thörnberg" (1957)
  • "Titta Titta" (1956)
  • "Tivolivisa" (1961)
  • "Tomten Lars" (1961)
  • "Torsten på skorsten" (1963)
  • "Ulla Godin" (1981)
  • "Ulla Melin" (1978)
  • "Under en stjärna" (1998)
  • "Undring" (2001)
  • "Vad har du gjort med mig?" (1961)
  • "Varm korv boogie" (1959)
  • "Vera Cruz" (1999)
  • "Wilma!" (1962)
  • "With You" (1957)
  • "Vårens första dag" (1962)
  • "Vänervisa" (1960)
  • "Ösa sand" (1961)
Vittinge-parken som det sjungs om i sången På festplatsen.

Uppsalaanknytning[redigera | redigera wikitext]

Thörnqvists sånger är förankrade i det folkliga livet i Uppsala. Många namn från till exempel parker, gator och kaféer nämns i texterna:

Sång Plats[12] Omnämns i texten
Gun från Dragarbrunn Dragarbrunn x
På festplatsen Vittinge x
Rotmosrock Sturegatan x
Rumba i Engelska parken Engelska parken x
Svartbäckens Ros Svartbäcken x
Ulla Melin Fyrisån x
Varm korv boogie Fyristorg x
Josefsson Bergsbrunna[förtydliga]
Norra station blues Norra station x
Titta, titta Sverkerskolan[förtydliga]
Miss Hambo Stadshotellet x
Lili-mon-amie Öfre Slottsgatan x
Dagny Kafé 7:an (låg på Bredgränd 7[13]) x
Thörnberg Katedralskolan
Lula lej Systemet x
Ett litet rött paket Ofvandahls konditori x

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Fakta om Owe Thörnqvist". UNT.se. 7 mars 2009. Läst 4 januari 2015.
  2. ^ THÖRNQVIST, K G OWE, artist, Lidingö i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 967.
  3. ^ Owe Thörnqvist slutar, Aftonbladet, 15 juli 2008
  4. ^ Pierres hjärna: Povel Ramel
  5. ^ Wennman möter Povel Ramel, Aftonbladet, 30 april 1999
  6. ^ ”Film om Owe Thörnqvist”. UNT.se. 2 september 2013. http://www.unt.se/kultur-noje/film-om-owe-thornqvist-2573292.aspx. Läst 2 september 2013. 
  7. ^ ”En tidlös boogieman”. bibliotekuppsala.se. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://archive.is/2016.03.13-160143/https://www.bibliotekuppsala.se/118414/sv/articles/en-tidlos-boogieman. 
  8. ^ Sveriges Radio P4 Västernorrland, Tisdag 7 juli 2009 12:00 - 13:00
  9. ^ [a b] Owe Thörnqvist säger tack och hej, 17 oktober 2010, läst 27 december 2016.
  10. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  11. ^ Fakta om Owe Thörnqvist UNT 2009-03-07. Åtkomst 2015-01-04.
  12. ^ Thörnqvist, Owe. en gycklares visor. Notfabriken, 2004. Sista uppslaget och respektive sång.
  13. ^ ”Nu får Owes Dagny ett fik”. Upsala Nya Tidning. 28 sugusti 2009. http://www.unt.se/citykronikor/nu-far-owes-dagny-ett-fik-126612.aspx. Läst 7 januari 2014. 
  14. ^ ”Medaljförläningar 2004-06-06”. Sveriges kungahus. http://www.kungligafonder.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20040606.5.1a2467a10ad032dc26800015982.html. Läst 1 mars 2014. 
  15. ^ ”Cornelisstipendiet”. Stiftelsen Cornelis Vreeswijks Minne. http://www.cornelis.se/stiftelsen-cornelis-vreeswijks-minne/. 
  16. ^ ”Fridolf Rhudin priset”. Fridolf Rhudinmuseet. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009023835/http://fridolfrhudin.se/?page_id=41. 
  17. ^ ”Korvakademiens Hederspris”. Korvakademien. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://web.archive.org/web/20141111110155/http://www.korvakademien.nu/aktuellt-13022919. 
  18. ^ ”2016 års invalda i hall of fame”. Swedish Music Hall of Fame. 11 februari 2016. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307113840/https://smhof.se/sv-se/about/whats%20new/pressmeddelande%2016-02-11. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]