SSAB Oxelösund

	SSAB Oxelösund
	Oxelösunds järnverk från luften 2012.
	Redigera Wikidata

SSAB Oxelösund AB är ett stålproducerande företag hemmahörande i Oxelösund. Det Grängesägda Oxelösunds Järnverks AB:s verksamhet överfördes 1978 till det då nybildade SSAB. Sedan 1988 utgör tillverkningsenheten i Oxelösund ett eget dotterbolag. År 2014 hade SSAB i Oxelösund cirka 2 400 anställda.^[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1870-talet fraktades järnmalm främst från Bergslagen till Oxelösund för export (se Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar). Det var dock länge osäkert om ett järnverk skulle etableras i Oxelösund, mycket talade istället för Varberg på Sveriges västkust. Att järnverket slutligen anlades i det lilla Östersjösamhället Oxelösund går tillbaka på Charles de Wendel (1809-1870), en fransk industriman, som ville förädla malmen i Sverige och köpte mark i Oxelösund. Han var med och startade 1857 stålverket Le Fils de Francois de Wendel et Cie i Lothringen. Här föddes 1908 idén av några unga ingenjörer från Sverige, Finland och Danmark att uppföra ett järnverk i Oxelösund.

För Oxelösund talade att här fanns en djuphamn som under största delen av året var tillgänglig för djupgående fartyg. På området existerade även upplagsplatser för malm och kol. Oxelösunds Jernverks AB bildades 1913 med ingenjören Knut "Geo" Hamfeldt från Finland som första verkställande direktör och med ekonomisk hjälp av det franska bolaget de Wendel et Cie. Bygget startade 1914 och blev en segdragen process som försenades av första världskriget och brist på arbetskraft. Den 28 juni 1917 kunde verket invigas. Under sitt första år producerade masugnen 21 000 ton tackjärn.

Speciellt för järnverket var att det kom att bli det första i Sverige med att basera sin järnframställning på koks. Koksen utvanns ur stenkol i eget koksverk. Men stenkol importerades och efter bara 39 veckor fick masugnen stänga på grund av brist på den nödvändiga råvaran, förursakat genom leveransproblem under första världskriget.

Under perioden 1957–1961 byggdes anläggningen ut till ett integrerat järn-, stål- och valsverk med grovplåt som huvudprodukt. Den nya anläggningen invigdes den 17 juni 1961 där kung Gustav VI Adolf var närvarande och startade maskineriet. 1967 togs stränggjutningsmaskin 1 i bruk på verket. För att kunna bygga ut verket raserades en stor del av Oxelösunds gamla stadskärna.

I samband med 1970-talets stålkris övertogs majoriteten av aktierna i Oxelösunds Järnverks AB av staten, som 1978 sammanförde verksamheten med Norrbottens järnverk och Domnarvets Jernverk till ett bolag, Svenskt Stål AB (SSAB). Efter SSAB:s stora omorganisation 1988 blev Oxelösunds järnverk ett eget dotterbolag med namnet SSAB Oxelösund.

Verket idag[redigera | redigera wikitext]

Idag tillverkas grovplåt från 4 mm och uppåt vid SSAB Oxelösund, som är Sveriges enda stålverk som har en hel produktionslinje, från råvaror till valsad plåt. Verket producerar cirka 790 000 ton grovplåt per år. 90 % av produktionen exporteras och den största enskilda marknaden är Tyskland. SSAB Oxelösunds produktsortiment utgör en nisch av höghållfast stål med låg legeringsgrad med varumärken som Hardox, Weldox, Armox och Toolox.