Oxelösunds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Oxelösunds kommun
Kommun
Oxelösunds kommunhus juni 2013 2.jpg
Kommunhuset
SloganFrihet – närhet
Kommunens vapen.
Oxelösunds kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
CentralortOxelösund
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal745,92 kvadratkilometer ()[2]
- därav land34,97 kvadratkilometer[2]
- därav vatten710,95 kvadratkilometer[2]
Folkmängd12 086 ()[3]
Bef.täthet345,61 inv./km² (land)
Läge
Oxelösund Municipality in Södermanland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°40′00″N 17°07′00″Ö / 58.666666666667°N 17.116666666667°Ö / 58.666666666667; 17.116666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNyköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0324[4]
Anställda975 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0481[6]
GeoNames2684652
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Oxelösunds kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Oxelösund.

Oxelösunds kommun ligger på Oxelösundshalvön vid Östersjökusten, strax norr om Bråviken, och omfattar även flera närliggande öar. Kommunen omges på landsidan av Nyköpings kommun, men har i söder också maritim gräns mot Norrköpings kommun.

Det är cirka 13,5 km vägavstånd mellan centrala Oxelösund och centrala Nyköping.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar en del av Sankt Nicolai socken där Nikolai landskommun, före 1940 benämnd Sankt Nicolai landskommun, bildades vid kommunreformen 1862.

Oxelösunds municipalsamhälle inrättades 27 januari 1899 som upplöstes 1950 när Oxelösunds stad bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Oxelösunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Oxelösunds stad. [7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en vänsterstråle, åtföljd ovan av ett järnmärke och nedan av ett ankare, allt av silver.

Vapnet syftar på stålindustrin (järnmärket) och sjöfarten (ankaret). Strålen skall symbolisera ett fyrljus. När Oxelösund, som en av de sista i landet, blev stad 1950 antogs vapnet. Det nyregistrerades hos PRV enligt nya regler år 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Oxelösunds kommun 1950–2022
År Invånare
1950
  
5 391
1960
  
10 017
1970
  
15 164
1980
  
14 120
1990
  
13 035
2000
  
10 866
2010
  
11 193
2020
  
11 995
2022
  
12 086
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid, Umeå universitet - Folkmängd 1810–1990

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Oxelösunds kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Oxelösunds församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Oxelösunds distrikt.[9]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Förutom centralorten Oxelösund räknas sedan 2015 även Inskogen som en tätort i Oxelösunds kommun.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande S Mayvor Lundberg
Förste vice ordförande S Linda Hägglund
Andre vice ordförande M Christer Offerman

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande S Catharina Fredriksson
Förste vice ordförande S Britta Bergström
Andre vice ordförande V Patrik Renfors

Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav Socialdemokraterna har fyra och Moderaterna har två medan Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.[10]

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden S Linus Fogel S Solveig Lindblom
Kultur- och fritidsnämnden V Patrik Renfors S Bror Sterner
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden S Inge Ståhlgren S Tommy Karlsson
Utbildningsnämnden S Britta Bergström S Claes-Göran Borrman
Valnämnden S Ann Svensson M Luiza Kaminska

Mandatfördelning i Oxelösunds kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970220342
220342
3190,3
247
1973319423
319423
3192,1
247
1976219433
219433
3190,1
247
1979319333
319333
3188,6
229
1982319324
319324
3190,2
229
1985516235
516235
3188,3
229
19886142234
6142234
3184,3
238
199131512235
3152235
3184,7
2011
19943192124
319224
3185,2
1714
1998420124
42024
3179,66
1615
20025152324
5152324
3178,33
1615
200641421217
414227
3178,87
1615
201041221129
412229
3182,89
1714
201441323117
413237
3183,12
1516
2018412131118
41238
3183,98
1813
2022410411110
410410
3180,08
1516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I Oxelösund arbetar cirka 2400 (dec 2008) anställda[11] vid det lokala järnverket, SSAB Oxelösund, centralortens och kommunens största arbetsgivare.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Oxelösunds kommun har följande nordiska vänorter:[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Kommunstyrelsen”. Oxelösunds kommun. Arkiverad från originalet den 8 september 2018. https://web.archive.org/web/20180908092839/https://www.oxelosund.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 8 september 2018. 
  11. ^ ”Miljörapport 2008” (pdf). SSAB. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924105224/http://www.ssab.com/Global/SSAB/Environment/sv/006_Milj%C3%B6rapport%202008%2C%20Oxel%C3%B6sund.pdf. Läst 9 augusti 2011. 
  12. ^ ”Internationella kontakter”. Oxelösunds Kommun. http://www.oxelosund.se/index.php?id=501. Läst 31 augusti 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]