Oxelösunds kommun är en kommun i Södermanlands län . Centralort är Oxelösund .
Oxelösunds kommun ligger på Oxelösundshalvön vid Östersjökusten , strax norr om Bråviken , och omfattar även flera närliggande öar. Kommunen omges på landsidan av Nyköpings kommun , men har i söder också maritim gräns mot Norrköpings kommun .
Det är cirka 13,5 km vägavstånd mellan centrala Oxelösund och centrala Nyköping .
Kommunens område motsvarar en del av Sankt Nicolai socken där Nikolai landskommun , före 1940 benämnd Sankt Nicolai landskommun, bildades vid kommunreformen 1862 .
Oxelösunds municipalsamhälle inrättades 27 januari 1899 som upplöstes 1950 när Oxelösunds stad bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Oxelösunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Oxelösunds stad. [ 7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga .[ 8]
Blasonering : I blått fält en vänsterstråle, åtföljd ovan av ett järnmärke och nedan av ett ankare, allt av silver.
Vapnet syftar på stålindustrin (järnmärket) och sjöfarten (ankaret). Strålen skall symbolisera ett fyrljus. När Oxelösund , som en av de sista i landet, blev stad 1950 antogs vapnet. Det nyregistrerades hos PRV enligt nya regler år 1974 .
Distrikt inom Oxelösunds kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Oxelösunds församling .
Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt , Oxelösunds distrikt .[ 9]
Förutom centralorten Oxelösund räknas sedan 2015 även Inskogen som en tätort i Oxelösunds kommun.
Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Mayvor Lundberg
Förste vice ordförande
S
Linda Hägglund
Andre vice ordförande
M
Christer Offerman
Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Catharina Fredriksson
Förste vice ordförande
S
Britta Bergström
Andre vice ordförande
V
Patrik Renfors
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav Socialdemokraterna har fyra och Moderaterna har två medan Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.[ 10]
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden
S
Linus Fogel
S
Solveig Lindblom
Kultur- och fritidsnämnden
V
Patrik Renfors
S
Bror Sterner
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
S
Inge Ståhlgren
S
Tommy Karlsson
Utbildningsnämnden
S
Britta Bergström
S
Claes-Göran Borrman
Valnämnden
S
Ann Svensson
M
Luiza Kaminska
Mandatfördelning i Oxelösunds kommun, valen 1970–2022 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD NYD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 2 20 3 4 2 31 90,3
1973 3 19 4 2 3 31 92,1
1976 2 19 4 3 3 31 90,1
1979 3 19 3 3 3 31 88,6
1982 3 19 3 2 4 31 90,2
1985 5 16 2 3 5 31 88,3
1988 6 14 2 2 3 4 31 84,3
1991 3 15 1 2 2 3 5 31 84,7
1994 3 19 2 1 2 4 31 85,2
1998 4 20 1 2 4 31 79,66
2002 5 15 2 3 2 4 31 78,33
2006 4 14 2 1 2 1 7 31 78,87
2010 4 12 2 1 1 2 9 31 82,89
2014 4 13 2 3 1 1 7 31 83,12
2018 4 12 1 3 1 1 1 8 31 83,98
2022 4 10 4 1 1 1 10 31 80,08
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
I Oxelösund arbetar cirka 2400 (dec 2008) anställda[ 11] vid det lokala järnverket , SSAB Oxelösund , centralortens och kommunens största arbetsgivare.
Oxelösunds kommun har följande nordiska vänorter:[ 12]
^ Per Andersson , Sveriges kommunindelning 1863-1993 , Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7 .[källa från Wikidata]
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022 , Statistiska centralbyrån , 22 februari 2023, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar , Statistiska centralbyrån , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , läs online .[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Kommunstyrelsen” . Oxelösunds kommun. Arkiverad från originalet den 8 september 2018. https://web.archive.org/web/20180908092839/https://www.oxelosund.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/ . Läst 8 september 2018 .
^ ”Miljörapport 2008” (pdf). SSAB. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924105224/http://www.ssab.com/Global/SSAB/Environment/sv/006_Milj%C3%B6rapport%202008%2C%20Oxel%C3%B6sund.pdf . Läst 9 augusti 2011 .
^ ”Internationella kontakter” . Oxelösunds Kommun. http://www.oxelosund.se/index.php?id=501 . Läst 31 augusti 2010 .