Pärnu

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°23′N 24°31′Ö / 58.383°N 24.517°Ö / 58.383; 24.517
Pärnu
Stad
Centrala Pärnu
Centrala Pärnu
Flag of et-Parnu.svg
Flagga
Et-Parnu coa.svg
Stadsvapen
Land  Estland
Län Pärnu
Höjdläge 10 m ö.h.
Koordinater 58°23′N 24°31′Ö / 58.383°N 24.517°Ö / 58.383; 24.517
Area 32,22 km²[1]
Folkmängd 44 083 (1 januari 2010)[1]
Befolkningstäthet 1 368 invånare/km²
Grundad 1241
Borgmästare Toomas Kivimägi
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Pärnu (rött) i Pärnu län (gulbrunt)
Pärnu (rött) i Pärnu län (gulbrunt)

Pärnu (tyska Pernau) är en stad i Estland, belägen vid Pärnuviken som är en del av Rigabukten, 110 km söder om Tallinn. Pärnu delas i två delar av Pärnufloden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden grundades 1241 av Tyska orden.

Pärnu erövrades av svenskarna första gången 2 juni 1562, innehades en kortare tid 1565 av ett band tyska riddare under C von Oldenbokum och erövrades 1575 av Ryssland. Under den följande tiden kom Pärnu att växla ägare flera gånger, innan den 1617 definitiv för en längre tid erövrades av Sverige från polska trupper. 28 november 1617 erhöll staden privilegier av Gustaf II Adolf och slottet blev samma år säte för en svensk ståthållare. 1625 erhöll Frans Bernhard von Thurn Pärnu med område som förläning, 1627 som grevskap. Under stora nordiska kriget spelade Pärnu åter en viktig roll. Karl XII landsteg i Pärnu med den svenska armén den 6 oktober 1700 för att undsätta de av Sachsen och Ryssland ansatta svenska Östersjöprovinserna, och 1702 räddade sig resterna av Wolmar Anton von Schlippenbachs armé in i staden efter nederlaget i Slaget vid Hummelshof. 1710 intog ryssarna Pärnu, och staden kom därefter att förbli rysk fram till 1920.

Dorpats universitet var förlagt till Pärnu 1699-1710.[2]

Strandpromenaden i Pärnu
Pärnus stadshus.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Pärnu är i dag mest känd som en populär bad- och kurort. Den första badanläggningen öppnade 1839. Vid sekelskiftet ökade dess popularitet och intresset blev ännu större efter Estlands självständighet 1920. Många turister kom från Tyskland och Sverige. På 1930-talet hade en del hotell t o m svenskspråkig personal.

Andra världskriget innebar ett stort avbrott för turismen. Efter kriget, då Estland ockuperats av Sovjetunionen, ökade populariteten igen. Nu kom turisterna i stället främst från andra delar av Sovjetunionen för att bada i de hälsobringande lerorna.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistics Estonia; Population number, area and density by administrative unit or type of settlement, 1 January Läst 24 juli 2011.
  2. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1937

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]