Påfågelsabborre

Från Wikipedia
Påfågelsabborre
Systematik[2]
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljSolabborrfiskar
Centrarchidae
SläkteCentrarchus
ArtPåfågelsabborre[1]
C. macropterus
Vetenskapligt namn
§ Centrarchus macropterus
AuktorLacépède, 1801
Hitta fler artiklar om djur med

Påfågelsabborre (Centrarchus macropterus) är en övervägande insektsätande sötvattensfisk i familjen solabborrfiskar som förekommer i vilt tillstånd i sydöstra USA men är en populär akvariefisk i många länder.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

En liten fisk med hög, från sidorna sammantryckt kropp som är olivgrön på ryggen, gradvis avtagande till blekgult på buken. Längs sidorna har den bruna fläckar i flera rader. Rygg- och analfenorna är kraftiga och nästan lika stora; ryggfenan har 11 till 13 taggstrålar, följa av 12 till 15 mjukstrålar, medan analfenan har 7 till 9 taggstrålar och 14 till 16 mjukstrålar.[3] På den bakre, mjuka delen av ryggfenan har mindre fiskar en mörk fläck med brandgul eller röd bård. På krinderna finns en nästan vertikal, mörk linje som går genom ögat.[4] Arten kan bli 29 cm lång och väga 560 g, men är vanligtvis mycket mindre.[5]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Påfågelabborren föredrar sura vatten[4] och finns i träsk, dammar, sjöar (helst med växtlighet) samt lugna vatten i vattendrag, gärna med dybotten.[5] Speciellt i kuststater som Virginia är den vanlig i sura, garvsyrerika, kustnära träsk[6]. Den söker gärna skydd bland vattenvegetation, nedfallna trädstammar, ruttnande löv och dylikt.[3] Födan består av insekter och deras larver, maskar, kräftdjur, småfisk och alger.[6] Arten kan bli över 8 år gammal.[4]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Arten blir könsmogen vid ett års ålder.[6] Lektiden infaller vanligtvis i mars till maj vid en vattentemperatur av 14 till 17 °C, men kan påbörjas så tidigt som i februari.[4] Som hos alla solabborrar bygger hanen ett grunt bo på bottnen, där honan lägger sina ägg som hanen sedan bevakar tills de kläcks och under den första yngeltiden.[6] Per säsong kan honan producera mellan 1 900 och 37 500 ägg.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Påfågelabborren finns i sydöstra USA; dels från sydöstra Missouri över södra Illinois och angränsande delar av Kentucky längs Mississippifloden till östra Texas, Louisiana, Alabama, Georgia och Florida, dels längs östkusten från mellersta och sydöstra Virginia till nordöstra Georgia. Den har dessutom införts till Maryland, West Virginia och nordligaste Virginia.[7]

Ekonomisk betydelse[redigera | redigera wikitext]

Ett visst sportfiske förekommer trots den ringa storleken[6]; framför allt är arten emellertid en populär akvariefisk[5].[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Akademiens ordbok: Påfågelsabborre (tryckår 1955)
  2. ^ Centrarchus macropterus (Lacépède, 1801)” (på engelska). ITIS. 2004. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=168101. Läst 21 februari 2011. 
  3. ^ [a b c] ”Flier” (på engelska). Alabama Department of Conservation and Natural Resources. 2008. Arkiverad från originalet den 19 december 2010. https://web.archive.org/web/20101219094316/http://outdooralabama.com/fishing/freshwater/fish/bream/flier/. Läst 21 februari 2011. 
  4. ^ [a b c d e] Centrarchus macropterus flier” (på engelska). Texas State University. Arkiverad från originalet den 29 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100629102856/http://www.bio.txstate.edu/~tbonner/txfishes/centrarchus%20macropterus.htm. Läst 25 februari 2011. 
  5. ^ [a b c] Froese, Rainer; Ortañez, Auda Kareen (6 oktober 2010). Centrarchus macropterus (Lacépède, 1801) Flier” (på engelska). FishBase. http://www.fishbase.org/summary/speciessummary.php?id=3363. Läst 21 februari 2011. 
  6. ^ [a b c d e] ”Flier Centrarchus macropterus (på engelska). Virginia Department of Game and Inland Fisheries. 2011. Arkiverad från originalet den 1 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140501143348/http://www.dgif.virginia.gov/wildlife/fish/details.asp?fish=010176. Läst 25 februari 2011. 
  7. ^ Pam Fuller (5 maj 2010). Centrarchus macropterus (Lacépède, 1801) (på engelska). US Geological Survey. http://nas.er.usgs.gov/queries/factsheet.aspx?SpeciesID=375. Läst 25 februari 2011.