Pétra tou Limníti
 |
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2016-02) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Pétra tou Limníti (Πέτρα του Λιμνίτη) | |
| Petra tu Limniti, Petro tou Limniti, Petro tou Limniti Settlement, Petra tou Limniti Island | |
| Ö | |
| Land |  Cypern
|
|---|---|
| Distrikt | Eparchía Lefkosías |
| Koordinater | 35°10′53″N 32°44′17″Ö / 35.18142°N 32.73811°Ö |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Geonames | 18237 |
  Läge i Cypern
| |
Pétra tou Limníti är en ö i Cypern.[1] Den ligger i distriktet Eparchía Lefkosías, i den centrala delen av landet, 60 km väster om huvudstaden Nicosia.
Klimatet i området är tempererat. Årsmedeltemperaturen i trakten är 21 °C. Den varmaste månaden är augusti, då medeltemperaturen är 33 °C, och den kallaste är januari, med 9 °C.[2] Genomsnittlig årsnederbörd är 553 millimeter. Den regnigaste månaden är december, med i genomsnitt 107 mm nederbörd, och den torraste är augusti, med 1 mm nederbörd.[3]
Stenåldersboplats[redigera | redigera wikitext]
På toppen av Petra finns en stenåldersboplats som undersöktes av Svenska cypernexpeditionen 1929.
En varm dag under utgrävningen vid Vounipalatset 1929 bestämde sig svenskarna för att ta ett svalkande dopp under lunchrasten. De simmade till den lilla klippön Petra (betyder sten) nära kusten. Av en slump upptäckte de den historiskt viktiga platsen Petra tou Limniti. Här, på ytan av öns topp, hittades kulturella föremål från stenåldern som flinta och fragment av skålar skapade av sten. Detta resulterade i att svenska Cypernexpeditionen beslutade sig för att gräva ut denna lilla ö. Således grävde de ut en av de äldsta bosättningarna från Cypern, med hyddor från den preneolitiska perioden. Fyra byggnadsperioder identifierades och benämndes Petra I, II, III, IV, daterade till 7000–5500 f.Kr.[4]
Under Petra I användes det naturliga hålrummet i berget för att bygga en hydda. Det finns inte mycket bevarat av denna hydda, bara stenar och ett kulturlager av mörk sandjord blandad med aska och karboniserat material. Askan och det förkolnade materialet är möjligtvis allt som finns kvar av hyddans halm- och buskväggar. Under Petra II byggdes två nya hyddor. Eftersom hålrummet var fullt av kvarlevor från den första hyddan kunde hålrummet inte användas för de nya hyddorna. Dessa två hyddor hade inga stenklädda golv eller stengrunder för väggarna och brann återigen ner.[5]
Efter den andra branden börjar Petra III och en ny, större hydda med två rum och raka väggar byggs. Det ena rummet kallas vardagsrummet och är avlångt med raka sidor och rundade hörn. Huset får en stengrund och golvet skapas av ett sammanpressat lager av lera. Köket får en eldstad placerad vid rummets västra vägg. Härden består av stora stenar placerade i en cirkel. I övrigt har köket samma struktur som vardagsrummet. Enligt arkeologerna fanns det en dörr mellan de två rummen. Under Petra IV byggdes en oval hydda endast tillägnad köket eftersom de tidigare köket från Petra III brunnit ner. Båda rummen fick även nya golv av småsten och grus.[5]
Ben av svin, får och nötkreatur samt fiskben kunde identifieras bland alla de djurben som hittades vid Petra. Flintan från Petra tou Limniti är av olika slag och användes till olika föremål såsom knivar och mejslar. En tunn kniv av obsidian hittades också. Stenföremålen består av mejslar, yxhuvuden, sländtrissor, skålar, pärlor och idoler/figuriner.[4]
Efter Petra IV beboddes ön aldrig igen. Öns korta bosättning försiggick i endast 40–50 år. Arkeologerna föreslog att orsaken till detta kunde vara att hålrummet under de tidigare perioderna fungerade som ett skydd för vinden, men ju mer kvarlevorna från de tidigare periodernas bränder växte desto mindre skyddat blev platsen och därför behövde ön tillslut överges.[5]
| Pétra tou Limníti | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klimatdiagram (förklaring) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Pétra tou Limníti at GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2015-02-05; databasdump nerladdad 2015-05-23
- ^ [a b] ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130806035941/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016.
- ^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016.
- ^ [a b] Medelhavsmuseet, Utställningen: Cypern genom tiderna, The Leventis Gallery of Cypriote Antiquities "Cypern befolkas", Stockholm 2009. Carlotta, https://collections.smvk.se/carlotta-mhm/web/object/3953672
- ^ [a b c] Gjerstad, Einar (1934). The Swedish Cyprus Expedition: Finds and Results of the Excavations in Cyprus 1927-1931, Vol.1 Text.. sid. 33, 19, 27–52, 160, 172, 265, 186, 466–477, 490, 575, 2–11.