PPSj-41

	PPSj-41
	En PPSj-41 med ett trummagasin.
Beskrivning
Typ	Kulsprutepistol
Ursprungsland	Sovjetunionen
Tjänstehistoria
Brukstid	1941–1960-tal (Sovjetunionen); 1941– (Andra länder)
Används av	Se användare
Medverkan i krig	Andra världskriget
Era	Andra världskriget
Produktionshistoria
Designer	Georgij Sjpagin
Produktionsperiod	1941–1947 (Sovjetunionen)
Antal tillverkade	c:a 6 000 000
Specifikationer
Vapentyp	Kulsprutepistol
Kaliber	7,62 mm
Piplängd	269 mm
Ammunition	7,62 × 25 mm Tokarev
Magasin	35 patroner stavmagasin, 71 patroner trummagasin
Låsmekanism	Tungt slutstycke
Längd	843 mm
Vikt	3,63 kg (oladdad)
Eldhastighet	900 skott/min
Utgångshastighet	488 m/s
Effektiv räckvidd	c:a 200 meter

PPSj-41 (Pistolet-Pulemet Sjpagina, ryska: Пистолет-пулемёт Шпагина, ППШ) var en sovjetisk typ av kulsprutepistol som användes i stor skala under andra världskriget. Den konstruerades av Georgij Sjpagin för att vara ett billigare alternativ till PPD-40, som var dyr och tidskrävande att tillverka.

PPSj-41 tillverkades först under finska vinterkriget (1939-1940) efter krav från de sovjetiska trupperna i Finland. Detta krav grundades på att sovjetstyrkorna märkt av en underlägsenhet i skogsmiljö när de mötte de finska styrkornas kulsprutepistoler. Den billigare och enklare PPSj kunde tillverkas i större upplagor än PPD-varianterna och kom därför snabbare ut på förbanden. Kulsprutepistoler hade blivit populära efter första världskriget och blev viktiga för krigföringen under andra världskriget. Nästan alla kulsprutepistoler använde under andra världskriget 9 mm ammunition efter tysk förlaga (9 × 19 mm Parabellum). PPSj använde 7,62 × 25 mm Tokarev som var en betydligt kraftigare ammunition och framförallt användbar på mycket längre avstånd.

Under de stränga ryska krigsvintrarna 1942-44 blev PPSj populärast (på båda sidor), då den till skillnad från tyska och andra motsvarigheter fungerade utan oljesmörjning och därmed var den enda smidiga/användbara kulsprutepistolen i extrem kyla. När vapenoljan frös till trögt beck och tyska standardkulsprutepistolen MP 40 blev svåranvändbar, övergick tyskarna i stor utsträckning till mängderna av erövrade PPSj-41 från de många tidiga segrarna under det ryska fälttåget. Tyskarna kunde då också använda sin egen 7,63 × 25 mm Mauser-patron i vapnen.

PPSj slutade tillverkas 1950 i Ryssland, och hade då producerats i cirka 10 miljoner exemplar. Man fortsatte dock att tillverka kopior av vapnet i Kina.

Varianter

LTD PPSH41 är en modern icke-militär klon konstruerad för halvautomatisk eldgivning. Vapnet har fast trästock och tillverkas av Luxembourg Defence Technology för den civila samlar- och sportskyttemarknaden.^[1]