Pajala

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Pajala (olika betydelser).
Pajala
Tätort
Centralort
Pajala kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Pajala kommun
Distrikt Pajala distrikt
Koordinater 67°12′43″N 23°22′3″Ö / 67.21194°N 23.36750°Ö / 67.21194; 23.36750
Area
 - tätort 312 hektar (2015)[2]
 - kommun 8 124,98 kvadratkilometer
Folkmängd
 - tätort 2 065 (2017)[2]
 - kommun 6 066 (2018)[1]
Befolkningstäthet
 - tätort 6,619 inv./hektar
 - kommun 1 inv./kvadratkilometer
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8780
GeoNames 603761
Ortens läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Pajala
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Pajala är en tätort och centralort i Pajala kommun i Norrbotten. Pajala är även kyrkorten i Pajala socken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De första nybyggarna[redigera | redigera wikitext]

Den förste inbyggaren i Pajala var skogsfinnen Lasse (Pålsson) Pajanen från nuvarande Pyhäjärvi kommun i Norra Österbotten.[3] Han återfinns i skattlängden från 1587. Under åren som följde kom fler skogsfinska nybyggare, bland andra Mickel (Staffansson) Taavonen nämnd från 1592, Per (Pålsson) Karvonen[4] nämnd från 1596, Lars Kinnunen och Henrik Kaartinen nämnda från 1601 och Olof Pennoiön nämnd från 1602[5].

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Under finska vinterkriget bombades Pajala av misstag av sovjetiska bombplan.

Stadsbild och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Pajala hade tidigare ett av världens största solur på 38,33 m i diameter, stående mitt i centrum.
  • Læstadiuspörtet i vilket Lars Levi Læstadius bodde med familj till sin död år 1861.
  • På samma gårdsplan som Læstadiuspörtet ligger även ett gult bostadshus, som tidigare var Pajala församlings prästgård, nu kallat Kulturum. Læstadiuspörtet och Kulturum inrymmer numera Læstadiusmuseet.
  • Pajala kyrka från 1797 som ursprungligen varit uppförd i Kengis.

Företag på orten[redigera | redigera wikitext]

Artic Road AB, Snells Entreprenad AB, Inission Micromakarna AB, Svetsteknik i Pajala AB, Miljö & Teknik i Kangos AB, MD i Pajala AB (Hotell Smedjan) med flera.
Företaget Northland Resources bedrev järnmalmsbrytning 2012–2014 i Tapuli-gruvan norr om Pajala. Företaget Kaunis Iron planerar (2017) att återuppta gruvdriften 2018.[6]

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Evenemang i Pajala är bland andra Pajala marknad i början av juli och Römppäviikko i slutet av september.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Orten har ett volleybollag i Pajala IF, som under säsongen 2000-2001 spelade i elitserien. Baseball-laget Pajala Athletic Braves har vunnit SM-guld flertalet gånger under 2000-talet.

Pajala i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Handlingen i Mikael Niemis bok Populärmusik från Vittula (2000) utspelas huvudsakligen i Pajala. Vittula, egentligen Vittulajänkkä (Fittmyren), är en folklig benämning på ett villaområde i Pajala. En annan skildring från Pajala av samma författare är boken Mannen som dog som en lax (2006). I denna kriminalroman belyser författaren bland annat tornedalsfinskans situation i dagens Pajala.

Kända personer som är födda/uppvuxna i Pajala (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Ej medräknat kända personer med anknytning till Tärendö, som också tillhör Pajala kommun.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Pajala, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Pajala 1920–2015[8][9][10][11][12][13][14][15][16][17]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
550 ##
1940
  
1 136 ##
1945
  
1 270 ##
1950
  
1 392 ##
1960
  
1 407 313
1965
  
1 624 362
1970
  
1 583 362
1975
  
1 671 360
1980
  
1 751 384
1990
  
2 106 366
1995
  
2 157 367
2000
  
2 084 373
2005
  
1 985 369
2010
  
1 958 378
2015
  
2 032 312
Anm.: Ej befolkningsagglomeration/tätort 1930-1935.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2018, Statistiska centralbyrån, 9 maj 2018, läs online
  2. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  3. ^ Rosenbahr, Christer. ”Nytt ljus över släkten Pajanen”. Släkthistorskt Forum 2013/5, s. 44-48. 
  4. ^ Rosenbahr, Christer. ”En skogsfinsk släkts öde i Tornedalen under 1600-talet”. Släktforskarnas årsbok 2013, sid. 293- 324.. 
  5. ^ Alamäki, Yrjö; Hederyd, Olof, red (1991). Tornedalens historia. 1, Från istid till 1600-talet. Haparanda: Komm. sid. 226. Libris 1196882. ISBN 91-630-0261-2 
  6. ^ Klart: Då dras gruvdriften igång igen i Norrländska Socialdemokraten den 22 november 2017
  7. ^ Svenska kyrkans information om Pajala kyrka Arkiverad 5 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  12. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84 
  13. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 77 
  14. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 
  15. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 
  16. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
  17. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]