Pajala kommun

	Pajala kommun
	Kommun
	Vapen för Pajala kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Pajala kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Norrbottens län
Landskap	Norrbotten
Läge	67°11′0″N 23°22′0″Ö / 67.18333°N 23.36667°Ö
Centralort	Pajala
Areal	8 050,71 km² (2015-01-01); 10:e största (av 290)
- land	7 840,3 km²
- vatten	210,41 km²
Folkmängd	5 871 (2023-12-31); 262:a största (av 290)
Befolkningstäthet	0,75 invånare/km²; 286:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens; ordförande	Jan Larsson (S)
Geonames	603760
Kommunkod	2521
Tätortsgrad (%)	51 (2015)
Antal anställda	625 (2014-11)
	Webbplats: www.pajala.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal; Lantmäteriets kommunavgränsning

Pajala kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten. Centralort är Pajala, där knappt en tredjedel (31,3 %) av kommunens befolkning bor.^[6]

Pajala kommun gränsar till Övertorneå kommun och Överkalix kommun i söder, Gällivare kommun i sydväst, Kiruna kommun i väst samt de finländska kommunerna Enontekis i norr, Muonio och Kolari i nordost samt Pello i sydost.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Pajala socken samt mindre delar av Överkalix socken och Övertorneå socken. I dess socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Ur Pajala landskommun utbröts 1870 Korpilombolo landskommun där även mindre områden ur Överkalix och Övertorneå landskommuner införlivades. Ur Pajala landskommun utbröts sedan 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.^[7]

Pajala kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom sammanslagning av Pajala, Korpilomobolo, Tärendö och Junosuando landskommuner.^[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.^[9]

Kommunvapnet

Blasonering: Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda.^[10]

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 på förslag av riksheraldikern. Vågskuran symboliserar gränsälven och rundlarna, eller "bysantinerna", symboliserar mynt som framställdes i ett myntverk i Kengis. Vid sammanläggningen 1971 blev Korpilombolo kommuns vapen från 1952 samt Tärendö kommuns vapen från 1951 övertaliga. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1974.

Korpilombolo landskommun
(1952–1970)
Tärendö landskommun
(1951–1970)

Historia

Det som i dag är Pajala kommun har tidigt varit bebott av renskötare. De första skogsfinska nybyggarna slog sig ner i kommunens nedre del i slutet av 1570-talet. Socknen och kommunen har fått sitt namn efter skogsfinske nybyggaren Lasse Pajanen nämnd 1587-1596.

Vid 1600-talets mitt anlades Kengis bruk, något som ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.

Det geografiska läget har sedan länge gjort Pajala till ett handelscentrum, vilket Pajala marknad med anor från 1700-talet vittnar om.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Pajala kommun 1970–2015^[11]

År			Folkmängd
1970			10 752
1975			9 421
1980			8 763
1985			8 685
1990			8 424
1995			8 119
2000			7 480
2005			6 798
2010			6 282
2015			6 193
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 895, eller 14,20 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 303 den 31 december 2014).^[12]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Pajala kommun 6 303 personer. Av dessa var 820 personer (13,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[13]

Födelseland^[13]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&&05483.&&&&&05 483
2	Finland	&&&&&&&&&&&&0517.&&&&&0517
3	Thailand	&&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052
4	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&049.&&&&&049
5	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
7	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022
7	Norge	&&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022
9	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&019.&&&&&019
10	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017
11	Somalia	&&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014
12	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013
13	Iran	&&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09
14	Kina	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
15	Danmark	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
15	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
17	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
17	Polen	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
17	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
20	Irak	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
20	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
20	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
23	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Island	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Syrien	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Pajala församling.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[14]:

Orter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Pajala kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Pajala	2 032
2	Korpilombolo	539
3	Junosuando	314
4	Kangos	245

Centralorten är i fet stil

Kommunikationer

Riksväg 99 och länsvägarna 394, 395 och 403 passerar kommunen. För allmänna busskommunikationer ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Det finns en flygplats i kommunen, Pajala Airport, med flyg till Luleå Airport.

Politik

Största partiet i Pajala kommunfullmäktige har sedan första kommunvalet 1970 varit socialdemokraterna, som dessutom hade egen majoritet under mandatperioderna 1994-1998 och 2010-2014. Näst största parti i samtliga val har varit Vänsterpartiet.^[15]

Kommunen styrs efter valet 2014 av ett samarbete mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet.^[16]

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Johny Lantto
Förste vice ordförande	V	Karl Lauri
Andre vice ordförande	S	Laila Mäki

Källa:^[17]

Kommunstyrelse

Ordföranden 2017–2018
Ordförande	S	Jan Larsson
Vice ordförande	V	Anna Kumpula Kostet

Totalt har kommunstyrelsen 9 ledamöter, varav 4 tillhör socialdemokraterna, vänsterpartiet har 2 ledamöter och kristdemokraterna, moderaterna och Norrbottens sjukvårdsparti har 1 mandat vardera.^[18]

Kommunala nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	V	Anna Kumpula Kostet	S	Johny Lantto
Kultur- och utbildningsnämnden	S	Evgeny Krakov	V	Linda Jonsson
Plan- och miljönämnden	S	Sture Hannu	V	Hans-Erik Fors
Valnämnden	S	Folke Hieta	V	Pirkko Heikkilä

Källa:^[19]

Mandatfördelning i Pajala kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

8

20

1

6

2

1

3

8

20

6

2

3

41

85,7

38

1973

9

18

1

7

2

1

3

9

18

7

2

3

41

88,1

36

1976

10

17

2

6

2

1

3

10

17

2

6

2

3

41

88,2

35

6

1979

8

18

2

1

5

2

1

4

8

18

2

5

2

4

41

88,3

35

6

1982

8

19

2

5

2

1

4

8

19

2

5

2

4

41

87,2

33

8

1985

8

19

1

4

3

2

4

8

19

4

3

2

4

41

86,5

31

10

1988

8

19

1

5

3

2

3

8

19

5

3

2

3

41

80,6

27

14

1991

9

18

1

4

3

9

18

4

3

41

80,4

28

13

1994

9

21

1

3

1

3

9

21

3

41

83,1

24

17

1998

8

13

1

4

2

3

2

8

13

4

2

3

2

33

78,80

23

10

2002

9

12

1

2

4

2

9

12

2

4

2

33

76,16

20

13

2006

8

14

4

1

3

2

8

14

4

3

2

33

75,76

16

17

2010

7

18

2

1

3

2

7

18

2

3

2

33

79,32

19

14

2014

7

15

1

2

1

3

7

15

2

3

33

78,32

17

16

APK bytte 1995 namn till SKP och deltog därefter i valen under benämningen Kommunisterna

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Korpilombolo	56,72 %	46,03 %
V	Muodoslompolo-Kaunisvaara	28,73 %	19,35 %
KD	Korpilombolo	11,57 %	10,01 %
M	Pajala	12,36 %	8,95 %
NS	Junosuando-Kangos	23,12 %	6,21 %
C	Tärendö	5,33 %	3,03 %
FP	Junosuando-Kangos	8,41 %	2,91 %
SD	Korpilombolo	4,48 %	2,74 %
MP	Korpilombolo	0,93 %	0,54 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande

	Tillträdde	Avgick
Bengt Niska (S)	tidigast 2003^[20]	2010
Kurt Wennberg (S)	1 januari 2011	31 december 2014
Harry Rantakyrö (S)	1 januari 2015	16 januari 2017^[21]
Jan Larsson (S)	1 februari 2017-^[21]

Politiska majoriteter i Pajala kommun

År	Partier
1995-1998^[20]	S
1999-2002^[20]	S	V
2003-2006^[20]	S	KD	C
2007-^[20]	S	V

Näringsliv

Näringslivet domineras av servicesektorn med kommunen som största arbetsgivare, viss trävaruförädling och utpendling till Malmfälten. Järnmalmsbrytning planeras i Tapulivuoma någon mil norr om Pajala. Det kan på sikt ge hundratals arbetstillfällen, och brytning planeras vara igång 2011, och redan innan dess blir det arbetstillfällen i uppbyggandet av gruvan. Företaget i fråga, Northland Resources, begärde sig i konkurs i december 2014.

Sevärdheter

Laestadiuspörtet, Lars Levi Læstadius bostad
Tärendö hembygdsgård
Pajala kyrka
Lappugglan, en 2,5 meter hög lappuggla i trä. Blev antagen som Pajalas symbol 1995. Lappugglan var utrotningshotad i början av 1970-talet och de enda häckningsplatserna fanns i Pajala kommun.
Pylonbron i Pajala
Mestoslinkka i Kalixälven vid Narken
Tärendö älv
Kengisforsen, vid Kengis bruk, i Torne älv
Pahakurkkio, som är en tre kilometer lång fors i Kalixälven med fristående klippor, raukar med mera
Akamella ödekyrkogård, norr om Muodoslompolo
Seitastenen, en samisk helig sten. På 1850-talet försedd med runskrift av John Wolley, en engelsk ornitolog.
Garverimuseet i Sattajärvi, med dess tidstypiska inredning visar museet hur de små byagarverierna fungerade
Ett av världens största solur finns i centrala Pajala och mäter 38,33 meter i diameter
Berget Jupukka som ingår i Struves meridianbåge.

Vänorter

Pajala kommun har tre vänorter:^[22]

Se även

Referenser

Fotnoter

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Tätorten Pajalas befolkning den 31 december 2010 delad på kommunens befolkning samma datum. Befolkningsuppgifter från Statistiska centralbyrån
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6*. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 26 november 2015)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Valmyndighetens statistik
^ Sveriges Television, 16 oktober 2014: Så här styrs kommunerna i Norrbotten Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 november 2015
^ ”Kommunfullmäktige”. Pajala kommun. http://www.pajala.se/Pajala-kommun/Om-kommunen/-Politik/Kommunfullmaktige/. Läst 7 mars 2017.
^ ”Ledamöter kommunstyrelsen”. Pajala kommun. http://www.pajala.se/Pajala-kommun/Om-kommunen/-Politik/Kommunstyrelsen/Ledamoter-kommunstyrelsen/. Läst 7 mars 2017.
^ ”Nämnder och styrelser”. Pajala kommun. http://www.pajala.se/Pajala-kommun/Om-kommunen/-Politik/Namnder-och-styrelser/. Läst 7 mars 2017.
^ [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
^ [a b] ”Protokoll för Kommunfullmäktige” ( PDF). Pajala kommun. 16 januari 2017. http://www.pajala.se/Documents/Kallelser%20fullm%c3%a4ktige/Kf%202017-01-16.pdf. Läst 7 mars 2017.
^ Kommunens officiella webbplats^{[död länk]}

Externa länkar

Pajala kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Pajala kommun.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[3] Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-4] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[5] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[6] Tätorten Pajalas befolkning den 31 december 2010 delad på kommunens befolkning samma datum. Befolkningsuppgifter från Statistiska centralbyrån

[SCB_FR_1950:1-7] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6*. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[9] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[10] Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas

[11] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016.

[12] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 26 november 2015)

[Scbfödelseland-13] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016

[14] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[15] Valmyndighetens statistik

[16] Sveriges Television, 16 oktober 2014: Så här styrs kommunerna i Norrbotten Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 november 2015

[17] ”Kommunfullmäktige”. Pajala kommun. http://www.pajala.se/Pajala-kommun/Om-kommunen/-Politik/Kommunfullmaktige/. Läst 7 mars 2017.

[18] ”Ledamöter kommunstyrelsen”. Pajala kommun. http://www.pajala.se/Pajala-kommun/Om-kommunen/-Politik/Kommunstyrelsen/Ledamoter-kommunstyrelsen/. Läst 7 mars 2017.

[19] ”Nämnder och styrelser”. Pajala kommun. http://www.pajala.se/Pajala-kommun/Om-kommunen/-Politik/Namnder-och-styrelser/. Läst 7 mars 2017.

[SKLval-20] [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016

[Pajalaprotokoll2017-21] [a b] ”Protokoll för Kommunfullmäktige” ( PDF). Pajala kommun. 16 januari 2017. http://www.pajala.se/Documents/Kallelser%20fullm%c3%a4ktige/Kf%202017-01-16.pdf. Läst 7 mars 2017.

[22] Kommunens officiella webbplats^{[död länk]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]