Pamirspråk

Pamirspråk utgör en areal grupp av de östiranska språken och talas av flera olika folkgrupper i Pamirs bergskedja, främst längs Panjfloden och dess bifloder.

Under 1800- och början av 1900-talet kallades pamirspråken ibland för Ghalcha-språk av västerländska forskare.^[1] Benämningen Ghalcha används dock inte längre för att beskriva pamirspråken eller deras modersmålstalare.

Geografisk spridning

Pamirspråken talas främst i Badakhshanprovinsen i nordöstra Afghanistan och den autonoma regionen Gorno-Badakhshan i östra Tadzjikistan.

De talas även i Xinjiang, och det pamirska språket sarikoliska talas bortom Sarikolbergen vid gränsen mellan Afghanistan och Kina och är därmed det östligaste av de kvarvarande iranska språken.

Wakhi-folket finns även i angränsande områden som Chitraldistriktet, Khyber Pakhtunkhwa och Gojal, Gilgit-Baltistan i Pakistan.

Det enda andra levande språket i den sydöstiranska gruppen är pashto.

Klassificering

Det har inte kunnat påvisas några egenskaper som förenar pamirspråken som en enhetlig undergrupp inom de iranska språken.^[2]

Ethnologue listar pamirspråken tillsammans med pashto som sydöstiranska,^[3] men enligt Encyclopædia Iranica tillhör pamirspråken och pashto den nordöstiranska grenen.^[4]

Medlemmar i det pamirska språkområdet innefattar fyra huvudsakliga grupper: en Shughni–Yazgulyam-grupp bestående av shughni, sarikoli och yazgulyami; munji och yidgha; ishkashmi och relaterade dialekter; samt wakhi. Dessa språk uppvisar subjekt-objekt-verb som syntaktisk grundstruktur.

Václav Blažek (2019) föreslår att pamirspråken har ett burushaski-liknande substrat. Även om burushaski i dag talas i Pakistan söder om pamirspråkens område, hade språket tidigare en mycket större geografisk spridning innan det assimilerades av indo-iranska språk.^[5]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Pamir languages, 29 mars 2025.

Noter

↑ I sitt verk från 1892 om avestiska språket, Abraham Valentine Williams Jackson, The later Iranian languages, New Persian, Kurdish, Afghan, Ossetish, Baluchi, Ghalach and some minor modern dialects." Jackson, Abraham Valentine Williams (1892). An Avesta grammar in comparison with Sanskrit and The Avestan alphabet and its transcription. Stuttgart: AMS Press. sid. xxx. https://books.google.com/books?id=zboIAAAAQAAJ&q=Ghalcha&pg=PA38 Refererad på engelska Wikipedia.
↑ Antje Wendtland (2009), The position of the Pamir languages within East Iranian, Orientalia Suecana LVIII "The Pamir languages are a group of East Iranian languages which are linguistically quite diverse and cannot be traced back to a common ancestor. The term Pamir languages is based on their geographical position rather than on their genetic closeness. Exclusive features by which the Pamir languages can be distinguished from all other East Iranian languages cannot be found either." Refererad på engelska Wikipedia.
↑ Sydöstiranska språkfamiljen. SIL International. Ethnologue: Languages of the World. Refererad på engelska Wikipedia.
↑ Nicholas Sims-Williams, Eastern Iranian languages, i Encyclopaedia Iranica, Online Edition, 2010. "The Modern Eastern Iranian languages are even more numerous and varied. Most of them are classified as North-Eastern: Ossetic; Yaghnobi (which derives from a dialect closely related to Sogdian); the Shughni group (Shughni, Roshani, Khufi, Bartangi, Roshorvi, Sarikoli), with which Yazghulyami (Sokolova 1967) and the now extinct Wanji (J. Payne in Schmitt, p. 420) are closely linked; Ishkashmi, Sanglichi, and Zebaki; Wakhi; Munji and Yidgha; and Pashto." Refererad på engelska Wikipedia.
↑ Blažek, Václav. 2019. Toward the question of Yeniseian homeland in perspective of toponymy. 14th Annual Sergei Starostin Memorial Conference on Comparative-Historical Linguistics. Moscow: RSUH. Refererad på engelska Wikipedia.

[avja-1] I sitt verk från 1892 om avestiska språket, Abraham Valentine Williams Jackson, The later Iranian languages, New Persian, Kurdish, Afghan, Ossetish, Baluchi, Ghalach and some minor modern dialects." Jackson, Abraham Valentine Williams (1892). An Avesta grammar in comparison with Sanskrit and The Avestan alphabet and its transcription. Stuttgart: AMS Press. sid. xxx. https://books.google.com/books?id=zboIAAAAQAAJ&q=Ghalcha&pg=PA38 Refererad på engelska Wikipedia.

[AW09-2] Antje Wendtland (2009), The position of the Pamir languages within East Iranian, Orientalia Suecana LVIII "The Pamir languages are a group of East Iranian languages which are linguistically quite diverse and cannot be traced back to a common ancestor. The term Pamir languages is based on their geographical position rather than on their genetic closeness. Exclusive features by which the Pamir languages can be distinguished from all other East Iranian languages cannot be found either." Refererad på engelska Wikipedia.

[3] Sydöstiranska språkfamiljen. SIL International. Ethnologue: Languages of the World. Refererad på engelska Wikipedia.

[Iranica-4] Nicholas Sims-Williams, Eastern Iranian languages, i Encyclopaedia Iranica, Online Edition, 2010. "The Modern Eastern Iranian languages are even more numerous and varied. Most of them are classified as North-Eastern: Ossetic; Yaghnobi (which derives from a dialect closely related to Sogdian); the Shughni group (Shughni, Roshani, Khufi, Bartangi, Roshorvi, Sarikoli), with which Yazghulyami (Sokolova 1967) and the now extinct Wanji (J. Payne in Schmitt, p. 420) are closely linked; Ishkashmi, Sanglichi, and Zebaki; Wakhi; Munji and Yidgha; and Pashto." Refererad på engelska Wikipedia.

[5] Blažek, Václav. 2019. Toward the question of Yeniseian homeland in perspective of toponymy. 14th Annual Sergei Starostin Memorial Conference on Comparative-Historical Linguistics. Moscow: RSUH. Refererad på engelska Wikipedia.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]