Pansarkrokodil

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Pansarkrokodil
Status i världen: Akut hotad[1]
Crocodylus cataphractus faux-gavial d'Afrique.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
InfraklassHärskarödlor
Archosauria
ÖverordningCrurotarsi
OrdningKrokodildjur
Crocodilia
FamiljKrokodiler
Crocodylidae
SläkteMecistops
Gray, 1844
ArtPansarkrokodil
M. cataphractus
Vetenskapligt namn
§ Mecistops cataphractus
Auktor(Cuvier, 1825)
Utbredning
Crocodylus cataphractus Distribution.png
Pansarkrokodils utbredning
Hitta fler artiklar om djur med

Pansarkrokodilen (Crocodylus cataphractus[2]) är en reptil i familjen krokodiler.[3][4] Senare DNA-analyser har visat att den kanske bör räknas till ett eget släkte, Mecistops.[5][6] Den lever i centrala och västra Afrika och når en längd på 3 till 4 meter. Den lever av fisk, grodor och andra smådjur.[1] Inga underarter finns listade.[3]

Enligt en genetisk studie från 2013 skiljer sig den västafrikanska populationen tydlig från den centralafrikanska populationen. I avhandlingen flyttas den centralafrikanska populationen till arten Mecistops leptorhynchus.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Som hos andra krokodiler är hanar större än honor som har samma ålder. Huvudet kännetecknas av en långsmal nos, av näsborrar som ligger på toppen av nosens spets och av ögon på huvudets topp som är riktade framåt. Pansaret utgörs av benplattor som är inbäddade i huden. Ovansidans grundfärg är olivgrön och undersidan har vanligen en gulaktig färg.[7]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Det ursprungliga utbredningsområdet sträckte sig från Gambia över Kamerun österut till västra Tanzania och söderut till gränsen mellan Kongo-Kinshasa och Angola. I Gambia, Guinea Bissau, Benin, Ekvatorialguinea och Tanzania är pansarkrokodilen antagligen utdöd. För Guinea, Togo och Nigeria behövs bekräftelse att arten finns kvar.[1]

Denna krokodil vistas främst i och intill floder i skogar. Arten gynnas även av andra vattenansamlingar med tät växtlighet i anslutningen. När dessa förhållanden saknas kan pansarkrokodilen även leva vid vattendrag i öppna savanner.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Före äggläggningen skapar honan vid början av regntiden ett näste av växtdelar eller av annat organiskt material. Nästet har formen av en hög och sedan lägger honan cirka 16 ägg. Ungefär under samma årstid sker äggläggningen hos dvärgkrokodilen (Osteolaemus tetraspis) som lever i samma region.[1]

Pansarkrokodilen är ganska högljudd och därför antas att den är mer social än andra krokodiler. Enligt en annan teori behövs läten för att markera reviret eller för att hitta en partner.[1]

Individerna blir könsmogna vid en ålder av 10 till 15 år och en kroppslängd av 2,0 till 2,5 meter. Som hos andra krokodiler bestäms ungarnas kön av temperaturen i nästet. Ungarna kläcks cirka 90 till 100 dagar efter äggläggningen.[7]

Exemplar i fångenskap levde upp till 38 år.[7]

Olika rovlevande djur äter äggen eller dödar nykläckta ungar, till exempel leoparden, uttern Lutra maculicollis, större fåglar och större gnagare. Även kannibalism på ungarna dokumenterades hos pansarkrokodilen.[7]

Bevarandestatus[redigera | redigera wikitext]

Under historien jagades främst nilkrokodilen för hudens kull och därför var pansarkrokodilen ganska opåverkad. Jakten är däremot inte obefintlig. Större hot är landskapsförändringar och intensivt fiske vad som minskar pansarkrokodilens tillgång till föda. Några exemplar dör när de hamnar av misstag i fiskenät. IUCN uppskattar att hela populationen minskade med 50 till 80 procent sedan 1938 och listar arten som akut hotad (CR).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Shirley, M.H. 2013 Mecistops cataphractus . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 27 november 2020.
  2. ^ Duméril, A.M. C. and G. Bibron. (1836) Erpetologie Générale ou Histoire Naturelle Complete des Reptiles. Vol.3., Libr. Encyclopédique Roret, Paris, 528 pp.
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/mecistops+cataphractus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2007-10-02
  5. ^ McAliley, Willis, Ray, White, Brochu & Densmore (2006). Are crocodiles really monophyletic?—Evidence for subdivisions from sequence and morphological data. Molecular Phylogenetics and Evolution 39: 16-32.
  6. ^ Cuvier, G.L.C.F.D. (1825) Recherches sur les ossemens fossiles de quadrupèdes, où l'on rétablit les caractères du plusieurs espèces d'animaux que les révolutions du globe paroissent avoir détruites., Dufour & d'Ocagne, Paris. ed. 3, 5 vols. Parts of this 5 volume edition are cited as appearing from 1821 to 1824; volume 5 appeared in 1825. It consists mostly of articles reprinted from Annales du Muséum d'Histoire Naturelle, Paris. See also Cuvier 181
  7. ^ [a b c d] Lavinder, J. & J. Pennington (2012). ”African slender-snouted crocodile” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Mecistops_cataphractus/. Läst 27 november 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]