Pansarskott m/86

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Pansarskott m/86
AT4
AM.126306.jpg
Pansarskott m/86.
Typ Pansarskott (närpansarvapen)
Ursprungsplats Sverige Sverige
Tjänstehistoria
I tjänst 1986-idag
Använts av Se: användare
Krig
  • Invasion av Panama[1]
  • Afghanistankriget[1]
  • Irakkriget[1]
  • Rysslands invasion av Ukraina 2022
  • Produktionshistoria
    Designer Försvarets fabriksverk (FFV)
    Tillverkare Saab Bofors Dynamics
    Enhetskostnad Sverige: ca 10 000 kr/st[3]
    USA: $1 480,64[4]
    Antal tillverkade 700 000+[2]
    Varianter Se versioner
    Specifikationer
    Vikt 6,7 kg[5]
    Längd 102 cm[5]

    Kaliber 84 mm
    Utgångshastighet 290 m/s[6]
    Effektiv räckvidd 300 m (punktmål)[5]
    Maximal räckvidd 500 m (area target)
    2 100 m (maximum)
    Riktmedel Hål/korn med knaster (rödpunkt under framtagning)[3]
    Pansarskott AT4 (m/86) med spränggranat.
    Pansarskottet buret på ryggen under förflyttning.
    Pansarskottet i stående färdigställning.
    Amerikansk marinkårssoldat skjuter pansarskott AT4.
    Då pansarskottet är rekylfritt kan det avlossas stående med hög träffsäkerhet.
    Länder i världen som använder AT4.

    Pansarskott m/86, kort pskott m/86, exportnamn AT4, är ett svenskt pansarskott för engångsbruk tillverkat av Saab Dynamics AB (tidigare Bofors Anti Armour Systems). Vapnet är standardbeväpning för sin klass i den svenska Försvarsmakten[7] såväl som i exempelvis USA:s armé.[8]

    Historik[redigera | redigera wikitext]

    År 1976 påbörjades utvecklingen av en efterföljare till det svenska pansarskott m/1968 "Miniman". Utprovning av ett nytt rekylfritt och mer lättmanövrerat pansarvärnsvapen påbörjades våren 1981 och ett år framåt testades drygt 100 pansarskott av ny typ som så småningom fick namnet pansarskott m/1986. Utvecklingen skedde vid Försvarets fabriksverk (FFV) i Eskilstuna. USA intresserade sig för vapnet och genomförde tester under 1982, där det svenska pansarskottet ingick tillsammans med flera andra etablerade modeller. Vapnet antogs först under namnet Lightweight Multipurpose Weapon M136, innan det slutligen kom att bli känt under namnet AT4. I Sverige kom Pansarskott m/86 att ersätta den tidigare modellen Pansarskott m/68 under 1980-talets andra halva.

    Saab-Bofors namn för vapnet är AT4, vilket är en lek på smeknamnet för Saab-Bofors granatgevär Carl-Gustaf som kallas (84) "eighty-four" efter dess kaliber.[9] Det engelska uttalet av (84) 'eighty four' (IPA: [ˈeɪtiː-ˈfɔɹ]) uttalas nästintill likadant som bokstaveringen 'A-T-4' (IPA: [ˈeɪ-ˈti-ˈfɔɹ]). Namnet har även en dubbelmening då 'AT' hänvisar till vapnets ursprungliga roll som ett pansarvärnsvapen eftersom "AT" är den konventionella engelska förkortningen av "Anti-Tank" (pansarvärn).[10].

    Namnet var resultatet av en intern tävling på FFV i Eskilstuna i samband med att. Namnet har enligt vinnaren i tävlingen tre betydelser. Vapnets kaliber på 84mm, vapnet var klart 1984 och det var utvecklingsavdelningens fjärde anti-tank vapen. Så rent krasst har eighty-four uttalet av namnet en dubbelmening och AT-4 är AntiTank-4.

    En AT4 CS uppges ha kostat ungefär 2 700 amerikanska dollar 2007[11] och cirka 20 000 kronor 2018.[9] Tillverkning sker på licens utomlands och i Eskilstuna (eldrör) och Karlskoga (montering) i Sverige.[12] Systemkritiska komponenter som till exempel sprängkroppen tillverkades av RUAG Warhead Division (uppköpt av SAAB, 9 maj 2007).

    Ammunition[redigera | redigera wikitext]

    En spårljuspansarspränggranat (Slpsgr) som avfyras innehåller en RSV 3-laddning (riktad sprängverkan med strålverkan) som kan slå igenom upp till 420 mm stålpansar. RSV-konen är klockformad och är av koppar med en liner av aluminium för att få en extra hög brandeffekt. När RSV-strålen penetrerar ett pansarfordon uppstår en brand-, splitter-, tryck- och blixtverkan i målet.

    Försvarsmakten uppskattar att det krävs tre träffar för att slå ut ett stridsfordon, till exempel ett pansarskyttefordon. För att uppnå detta bedöms det krävas att man avfyrar 5-6 pansarskott.[13]

    Versioner och utveckling[redigera | redigera wikitext]

    Under 1980-talet påbörjades utveckling av AT4 Confined Spaces. CS innebär att ett medel, ursprungligen saltvatten, utlöses bakåt och neutraliserar bakblåset, vilket möjliggör avfyrning i stängda utrymmen. Vapnet är en succé för användarna och det enda axelburna pansarvärnsvapnet i det amerikanska försvaret som kan avfyras inomhus.[källa behövs]

    Vidareutvecklingen av pansarskott m/86 är MBT LAW (Main Battle Tank, Light Antitank Weapon), som bygger på samma princip som pansarskott m/86, men som även skall kunna penetrera tunga stridsvagnar. Denna benämns av svenska armén Robot 57.

    År 2006 påbörjades utveckling av AT4 CS EBTW (Confined Space Enhanced Blast Tandem Warhead - förbättrad sprängkraft och tandemstridsdel).[14]

    I februari 2007 skrev det amerikanska försvarets testprogram för utländska system att AT4 CS har hög dödlighet och goda förbränningseffekter mot pansar men är sämre på tegel, betong, jord och trä.[15]

    Användning[redigera | redigera wikitext]

    Pansarskott m/86 är rekylfritt och höljet är tillverkat av glasfiberarmerad epoxy. Det skjuter en fenstabiliserad granat med förbestämd verkan och används mot mål som stridsvagnar, pansarfordon, oskyddade fordon, byggnader och trupp beroende på avsedd vapenverkan. Då vapnet är ett engångsvapen kommer det förladdat med en granat och dumpas efter användning då det inte kan laddas om i strid. Detta gör det mycket lättanvänt då det kan ges till vanliga skyttesoldater som inte har befattning som grg-skytt, vilka kan använda det vid behov och sedan dumpa det efter användning.

    Pansarskottet AT4 har sedan 1985 sålts till länder såsom Danmark, Nederländerna USA och Frankrike.

    AT4 licenstillverkades i USA fram till början av 1990-talet, och användes till exempel vid USA:s invasion av Panama 1989. USA har exporterat vapnet till Libanon och Irak, trots att svensktillverkade vapen inte får säljas vidare till länder i krig enligt slutanvändaravtalet. Det är oklart om det är svensktillverkade eller gamla licenstillverkade vapen som exporterats.[16][17]

    USA ska ha köpt drygt 650 000 AT4.[8] Därefter har USA köpt AT4 CS, i april 2004 för omkring 14 miljoner US-dollar och därefter 30 maj 2007 ytterligare upp till 20 000 system (värt ca 40 miljoner US-dollar). AT4 används av USA vid strider i Afghanistan och Irak.[18] Frankrike köpte "ett stort antal" AT4 CS 1996 och därefter år 2000 för ytterligare cirka 300 miljoner kronor. Danmark och Storbritannien har också köpt den.

    Export från Sverige[redigera | redigera wikitext]

    I juni 2007 ordnades civil olydnads-lägret Disarm07[19] i Karlskoga, där bland annat exporten av pansarskott m/86 var i fokus. Vid fyra tillfällen tog sig aktivister in på skyddsområde[20] för att störa och uppmärksamma exporten av bland annat AT4 CS.

    Det uppgavs 2009 att Farcgerillan i Colombia förfogade över ett antal AT4, vilka ingick i en leverans från Bofors till Venezuelas armé. Hugo Chávez hävdade att dessa stulits från Venezuelas flotta 14 år tidigare.[21]

    Den 27 februari 2022 meddelade statsminister Magdalena Andersson att Sverige kommer att skänka 135 000 fältransoner, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 5 000 pansarskott m/86, till en kostnad på 400 miljoner kronor, till Ukraina på grund av Rysslands invasion av Ukraina 2022.[22] En månad senare den 23 mars 2022 meddelade försvarsminsiter Peter Hultqvist att Sverige ska skänka ytterligare 5 000 pansarskott m/86 till Ukraina.[23].

    Användare[redigera | redigera wikitext]

    Se även[redigera | redigera wikitext]

    Referenser[redigera | redigera wikitext]

    Noter[redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [a b c] ”Fyra saker du inte vill veta om svensk vapenexport” (PDF). Svenska freds- och skiljedomsföreningen. mars 2010. sid. 3. Arkiverad från originalet den 7 december 2011. https://web.archive.org/web/20111207230444/http://www.svenskafreds.se/sites/default/files/fyrasakeromvpx.pdf. Läst 22 februari 2012. 
    2. ^ Kemp, Ian (april–maj 2006), ”The law gets tougher: the shoulder-launched light anti-armour weapon has evolved to become a multipurpose assault weapon much in demand for asymmetric warfare” (på engelska), Armada International, ISSN 0252-9793 
    3. ^ [a b] Svensk, Henrik. ”Pansarskott m86”. Soldf.com. http://www.soldf.com/pskott.html. Läst 22 februari 2012. 
    4. ^ (på engelska) M136 AT4, FAS, http://www.fas.org/man/dod-101/sys/land/at4.htm 
    5. ^ [a b c] McManners, Hugh (2003) (på engelska). Ultimate Special Forces. DK Publishing. ISBN 9781405302241 
    6. ^ Owen, William F. (2007). ”Light Anti-Armour Weapons: Anti-Everything?” (på engelska) (PDF). Asian Military Review. Arkiverad från originalet den 7 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110707174026/http://www.asianmilitaryreview.com/upload/200712031855161.pdf. Läst 12 maj 2010. 
    7. ^ ”Vapen - Försvarsmakten”. Försvarsmakten. 23 augusti 2007. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822135745/http://www.forsvarsmakten.se/sv/Materiel-och-teknik/Vapen/. Läst 2007-12-20, länk korrigerad 2010-07-31. 
    8. ^ [a b] Svenska skott till USA”. Dagens Industri. 19 april 2004. http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleId%3d2004%5c04%5c20%5c104561%26src%3ddi. Läst 20 december 2007. [död länk]
    9. ^ [a b] Åkerström, Linda (2018). Den svenska vapenexporten. Leopard Förlag. sid. 72. ISBN 9789173438384 
    10. ^ Mark Hewish (maj 1980). ”FFV's Lightweight AT4, first of a new family of Swedish anti-armour weapons”. International Defense Review: sid. 70. 
    11. ^ ”US Military Begins to Experience the LAW Again”. World Affairs Board. 26 september 2005. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070808012603/http://www.worldaffairsboard.com/land-forces/8709-us-military-begins-experience-law-again.html. Läst 20 december 2007. 
    12. ^ Höjer, Erik (19 april 2004). ”USA köper pansarvärnsvapen från Saab”. Östgöta Correspondenten. http://archive.corren.se/archive/2004/4/19/1rg8ywqtv12m1zq.xml?category=1mr1jb2rnri3keh. Läst 20 december 2007. [död länk]
    13. ^ SoldF - Soldaten i fält. Försvarsmakten. 2001. sid. 62. M7742-100002 
    14. ^ H. Ford (25 april 2006). ”FY 2006: Comparative Testing Office New Projects”. Foreign Comparative Testing (FCT) & Defense Acquisition Challenge (DAC) Programs. http://www.defenselink.mil/news/Apr2006/d20060425CTOProject.pdf. Läst 20 december 2007. 
    15. ^ ”OSD RDT&E BUDGET ITEM JUSTIFICATION (R2 Exhibit)”. Defense Technical Information Center (DTIC). 20 februari 2007. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304105629/http://www.dtic.mil/descriptivesum/Y2008/OSD/0605130D8Z.pdf. Läst 20 december 2007. 
    16. ^ USA kan ha brutit mot svenska avtalet om vapenexport, Dagens nyheter 2015-06-03
    17. ^ USA kan ha brutit mot exportavtal för svenska pansarskott, Dagens nyheter 2015-02-09
    18. ^ Folder om svensk vapenexport Arkiverad 7 december 2011 hämtat från the Wayback Machine. från Amnesty, Diakonia, Kristna fredsrörelsen och Svenska Freds. Uppdaterad april 2010.
    19. ^ ”disarm07”. Ofog. 2007. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071019090953/http://www.ofog.org/disarm07/index.php. Läst 20 december 2007. 
    20. ^ Lutteman, Markus (18 juni 2007). ”30-tal fredsaktivister spelar döda vid Bofors”. Karlskoga-Kuriren. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525084223/http://www.karlskoga-kuriren.se/artikel.asp?intId=65357. Läst 20 december 2007. 
    21. ^ DN.se (2009-07-27) Farcgerillan uppges ha svenska vapen Läst 2009-07-27
    22. ^ ”Sverige skickar militärt stöd till Ukraina”. dn.se. https://www.dn.se/sverige/sverige-skickar-militart-stod-till-ukraina/. Läst 27 februari 2022. 
    23. ^ ”Mer svenska vapen till Ukraina”. sydsvenskan.se. https://www.sydsvenskan.se/2022-03-23/mer-svenska-vapen-till-ukraina. Läst 23 mars 2022. 

    Externa länkar[redigera | redigera wikitext]