Hoppa till innehållet

Irreguljär migrant

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Papperslöshet)

En irreguljär migrant eller papperslös är en person som vistas i ett land utan giltigt tillstånd eller rättslig status.[1][2] En papperslös person kan ha rest in i landet illegalt eller tidigare haft rätt att resa in i och upprätthålla sig i landet men sedan stannat i landet efter att detta tillstånd upphört att gälla.[3] Även personer födda i ett land kan vara papperslösa där, beroende på föräldrarnas rättsliga status.[4]

Begreppet papperslös ska inte sammanblandas med en person som saknar legitimationshandling. Exempelvis har en asylsökande utan pass rätt att vistas i det nya landet och är således inte papperslös. Detsamma gäller en person som fått avslag på sin asylansökan men som på grund av verkställighetshinder inte kan tvångsutvisas. En person som har identitetshandlingar och som vistas illegalt i ett land betecknas däremot som papperslös trots sitt innehav av identitetshandling.

Människor som vistas illegalt i ett annat land än hemlandet möter många hinder och svårigheter i det vardagliga så som arbete, boende, sjukvård och sysselsättning.[5] Papperslösa erkänns dock folkrättsligt vissa rättigheter såsom att papperslösa barn ska erbjudas skola och sjukvård.[6][7] Enligt vissa tolkningar av folkrätten ger den även alla papperslösa rätt till akutsjukvård.[8][7][1]

Eurostat: Icke EU medborgare som befinner sig illegalt i EU-28 och EFTA år 2015

FN beräknade 2013 att det fanns ungefär 30–40 miljoner irreguljära migranter i världen, varav 1,9–3,8 miljoner beräknades befinna sig i EU. Det sammanlagda antalet irreguljära migranter motsvarade mellan 15 och 20% av världens migranter.[9]

I vissa länder utgör papperslösa en väsentlig del av befolkningen. I Spanien uppskattades gruppen år 2006 till mellan 300 000 och 800 000 personer.[10] Enligt PEW Research Center uppgick antalet utlänningar utan uppehållstillstånd i USA till 10,5 miljoner individer år 2017.[11]

Politiets utlendingsenhet (PU) hade år 2014 registrerat 14 000 personer som olovligt uppehöll sig Norge varav 5000 satt i asylmottagningsenheter. Många av dem var asylsökare som fått avslag och 550 av dem dömda brottslingar som skulle ha blivit utvisade.[12] År 2017 drogs i en rapport författad av Oxford Research på uppdrag av Utlendingsdirektoratet slutsatsen att mellan 18 000 och 56 000 personer befann sig olovligen i Norge.[13]

Personer som vistas i Sverige i mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd om inte visering har beviljats för längre tid. Kravet gäller inte för svenska medborgare. Medborgare i andra EES-länder kan, om vissa krav är uppfyllda, ha uppehållsrätt i Sverige utan att behöva uppehållstillstånd. Speciella regler gäller också för personer som har ansökt om asyl enligt utlänningslagen 4 kap. 1-2 §§. Så länge asylansökan inte är avgjord har de rätt att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd. Att vistas illegalt i landet är i Sverige en kriminaliserad handling.[14][15]

Tredjelandsmedborgare (EU-begrepp "Eurostat Third Country" betyder "ej medborgare i något EU-land") som illegalt uppehöll sig i Sverige åren 2009-2014 enligt Eurostat

Det saknas pålitlig statistik över antalet personer som olovligen uppehåller sig i Sverige. Utredningen om vård för papperslösa m.fl. 2011 antog att det fanns som mest 35 000 i hela landet.[16] År 2018 uppskattades 50 000 papperslösa finnas i landet, med en prognos om ytterligare 42 000 fram till 2022.[17] År 2023 uppskattades mellan 50 000 och 100 000 vara papperslösa.[18]

Livssituation

[redigera | redigera wikitext]

Personer som av eget val eller på grund av faktiskt eller upplevt tvingande skäl lever som papperslösa i Sverige möter många hinder och svårigheter i det vardagliga så som arbete, boende, utbildning och sjukvård.[19] Då de även är utestängda från den ordinarie arbetsmarknaden försörjer sig många genom svartarbeten där de ofta erhåller låga löner och sämre arbetsvillkor än på den ordinarie marknaden.[20] Enligt Skatteverket 2023 är det många av dessa papperslösa som själva tror sig betala skatt på lönen.[18] En papperslös som klagar på arbetsförhållanden riskerar att bli av med jobbet eller utvisad till sitt hemland.[21] Möjligheten att få subventionerad sjukvård kan vara förknippad med en risk att bli angiven till polisen, något som 2007 kritiserades av FN:s människorättsråds rapportör Paul Hunt och Röda Korset.[22]

Papperslösa har rätt till vård som inte kan vänta, exempelvis akutsjukvård, psykiatrisk vård och mödrahälsovård. De har även rätt till en hälsoundersökning.[23] Enskilda landsting kan ibland bevilja ytterligare vård till papperslösa. Enligt uppgifter i Dagens Nyheter 2008 gav i praktiken ungefär hälften av landstingen papperslösa tillgång till skattefinansierad vård på samma premisser som de som har uppehållstillstånd.[24] Papperslösa barn har rätt till samma hälso- och sjukvård samt tandvård som permanent bosatta i Sverige.[25]

Barn som är papperslösa har rätt till bostad, men eftersom Socialtjänsten är skyldig att meddela adressen till myndigheter i Sverige hålls många gömda istället.[18]

Sedan den 1 juli 2013 har barn som är papperslösa rätt att gå i skolan i Sverige. Det omfattar utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola. Om utbildningen påbörjas innan barnet har fyllt 18 år gäller rätten även gymnasieskola och gymnasiesärskola.[26]

Inre utlänningskontroll

[redigera | redigera wikitext]

Polismyndigheten kontrollerar enskildas rätt att vistas i Sverige. Det får inte ske enbart på grund av utseende, språk eller namn utan ska ske i samband med exempelvis frihetsberövande, brottsutredning, trafikkontroll eller ordningsbrott. Polisen har rätt och skyldighet att fastställa identitet på brottsmisstänkta och då avslöjas illegala invandrare. Utan brottsmisstanke får polisen inte kontrollera identitet, med vissa undantag, såsom att man kan kontrollera bilförares körkortsinnehav eller att tullen vid gränsen har fri rätt att kontrollera personer (även om de formellt inte får gå på hudfärg).[källa behövs]

Kontroller sker i enlighet med ett regleringsbrev från Justitiedepartementet i vilket polisen ges i uppdrag att effektivisera genomförandet av beslutade utvisningar.[27]

  1. ^ [a b] ”Vilken vård ska en region erbjuda asylsökande och papperslösa?”. Socialstyrelsen. 27 mars 2019. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/asylsokande-och-andra-flyktingar/halsovard-och-sjukvard-och-tandvard/erbjuden-vard/. Läst 23 december 2022. 
  2. ^ ”Papperslösa”. migrationsinfo.se. Arkiverad från originalet den 6 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200506215213/https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/papperslosa/. Läst 2 juni 2020. 
  3. ^ ”Irregular migrant”. European Commission. https://home-affairs.ec.europa.eu/networks/european-migration-network-emn/emn-asylum-and-migration-glossary/glossary/irregular-migrant_en. Läst 8 augusti 2023. 
  4. ^ ”Allt fler barn föds som papperslösa”. Dagens Arena. 3 december 2025. https://www.dagensarena.se/innehall/allt-fler-barn-fods-som-papperslosa/. Läst 9 augusti 2024. 
  5. ^ ”Migrants in vulnerable situations” (på engelska). OHCHR. https://www.ohchr.org/en/migration/migrants-vulnerable-situations. Läst 4 augusti 2023. 
  6. ^ FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 24.1
  7. ^ [a b] ”Tillgång till vård”. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230804114140/https://www.migrationsinfo.se/valfard/halsa/tillgang-till-vard/. Läst 4 augusti 2023. 
  8. ^ FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 12.
  9. ^ Fores: Irreguljära migration Arkiverad 7 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”Papperslösa är invånare”. Arbetaren. 26 april 2006. http://arbetaren.se/artiklar/papperslosa-ar-invanare/. 
  11. ^ Budiman, Abby (20 augusti 2020). ”Key findings about U.S. immigrants” (på amerikansk engelska). Pew Research Center. https://www.pewresearch.org/fact-tank/2020/08/20/key-findings-about-u-s-immigrants/. Läst 14 december 2022. 
  12. ^ NRK. ”14.000 i Norge uten lovlig opphold” (på norska). NRK. https://www.nrk.no/norge/14.000-i-norge-uten-lovlig-opphold-1.11912168. Läst 28 maj 2017. 
  13. ^ NRK. ”– Titusener ulovlig i Norge – frykter flere bransjer ødelegges av svart arbeid” (på norska). NRK. https://www.nrk.no/norge/_-titusener-ulovlig-i-norge-_-frykter-flere-bransjer-odelegges-av-svart-arbeid-1.12401046. Läst 28 maj 2017. 
  14. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Utlänningslag (2005:716) Svensk författningssamling 2005:2005:716 t.o.m. SFS 2022:242 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/utlanningslag-2005716_sfs-2005-716. Läst 8 maj 2022. 
  15. ^ ”papperslösa vistas här olagligt men är inte olagliga”. Helsingborgs Dagblad. 30 augusti 2017. https://www.hd.se/2017-08-30/papperslosa--vistas-har-olagligt-men-ar-inte-olagliga. Läst 23 december 2022. 
  16. ^ Sverige. Utredningen om vård för papperslösa m.fl. (2011). Vård efter behov och på lika villkor: en mänsklig rättighet : betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2011:48. Stockholm: Fritze. Libris 12203072. ISBN 9789138235935. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/169815. ”Enligt Socialstyrelsens Social rapport 2010 saknas pålitlig statistik över antalet papperslösa personer. De siffror som tillhandahålls av polisen och andra myndigheter, journalister och forskare är gissningar eller i bästa fall uppskattningar och varierar mellan 10 000 och 35 000 personer. Utredningen har under arbetet gång inte funnit fakta som skulle motsäga denna uppskattning varför uppgiften får tas för god. För sitt arbete räknar utredningen således med att det finns som mest 35 000 papperslösa personer i landet.” 
  17. ^ ”Skuggsamhället i Sverige: Papperslösa Reza går i gymnasiet och bor på gatan” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/02/14/skuggsamhallet-i-sverige-papperslosa-reza-gar-i-gymnasiet-och-bor-pa-gatan. Läst 4 mars 2020. 
  18. ^ [a b c] ”Efter åtta år i skogen – nu vräks Amir från kojan: "Det var min enda utväg"”. Hem & Hyra. https://www.hemhyra.se/nyheter/efter-atta-ar-i-skogen-nu-vraks-amir-fran-kojan-det-var-min-enda-utvag/. Läst 11 maj 2023. 
  19. ^ Audi, Fatme; Gashi, Fatlinda (2019). ”Att vara papperslös, ett hopp eller en mardröm?”. Kandidatuppsats, Socialhögskolan. Lunds Universitet. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8982147&fileOId=8982151. Läst 5 augusti 2024. 
  20. ^ ”LO vässar verktygen för migrationsarbetare”. Landsorganisationen i Sverige. 28 maj 2008. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304233638/http://www.lo.se/start/lo_vassar_verktygen_for_migrationsarbetare. Läst 9 oktober 2015. 
  21. ^ ”Så vill facket stödja papperslösa”. Arbetet. 28 maj 2008. https://arbetet.se/2008/05/28/s-vill-facket-stdja-papperslsa/. 
  22. ^ ”Röda Korset uppmanar regeringen - Ge gömda migranter rätt till sjukvård nu”. Röda korset via Mynewsdesk. 28 mars 2007. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304205423/http://www.mynewsdesk.com/se/rodakorset/pressreleases/roeda-korset-uppmanar-regeringen-ge-goemda-migranter-raett-till-sjukvaard-nu-139318. Läst 9 oktober 2015. 
  23. ^ ”Till dig som lever gömd eller papperslös (PDF)”. Rädda Barnen. https://www.raddabarnen.se/globalassets/dokument/rad--kunskap/barn-och-ung/ung-utan-papper/rb_info_till_papperslosa_svenska_uppdaterad-2018-04-09_webb.pdf. Läst 11 maj 2023. 
  24. ^ ”Fler sjukhus tar emot papperslösa”. dagens Nyheter. 17 maj 2008. http://www.dn.se/arkiv/diverse/fler-sjukhus-tar-emot-papperslosa. 
  25. ^ ”Asylsökande och papperslösa”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/migration-och-halsa/asylsokande-och-papperslosa/. Läst 11 maj 2023. 
  26. ^ ”Elever som är papperslösa – rätt till en likvärdig utbildning (PDF)”. Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b957/1553966240518/pdf3493.pdf. Läst 11 maj 2023. 
  27. ^ ”Fakta om inre utlänningskontroller”. Polisen. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151007111044/https://polisen.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Gemensam/Polisens-arbete-med-inre-utlanningskontroller/.