Papuaduvhök

Från Wikipedia
Papuaduvhök
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteEgentliga hökar
Accipiter
ArtMeyerduvhök
A. meyerianus
Vetenskapligt namn
§ Accipiter meyerianus
Auktor(Sharpe, 1878)
Synonymer
  • Meyers duvhök
  • Meyerduvhök

Papuaduvhök[2] (Accipiter meyerianus) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.<[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Papuaduvhöken är en kraftfull rovfågel. Den har svart ovansida och vit undersida med tunn svart tvärbandning på flankerna. Ögonen är gula, liksom benen och näbbroten. Adulta fågeln kan svårligen förväxlas med andra arter, men en sällsynt helsvart form (liksom ungfågeln) är mycket lik en svart form av rostskuldrad hök. I dessa dräkter har meyerduvhöken dock mörka ögon. Lätet beskrivs som en serie stigande skrin.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i Moluckerna, Nya Guinea, Niu Briten och Salomonöarna.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att kärrhökarna i Circus är inbäddade i Accipiter så som släktet ser ut idag.[5][6][7][8] Det medför att antingen flyttas de distinkta kärrhökarna till Accipiter eller så delas Accipiter upp i flera mindre släkten. Om det senare blir fallet kommer papuaduvhöken med största sannolikhet att flyttas till ett annat släkte, eftersom denna troligen står närmare kärrhökarna än typarten i Accipiter sparvhök (A. nisus).

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Papuaduvhöken påträffas sällsynt i bergsbelägna skogsbryn och gläntor. Den tar en rad olika byten i flykten, framför allt duvor.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Artens världspopulation uppskattas till endast 1.000 till 10.000 individer.[1] Den tros också minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] I kombination med artens relativt stora utbredningsområde kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Aron Baruch Meyer (känd som Adolf Bernhard Meyer) (1840-1911), tysk läkare och samlare av specimen i Ostindien och på Nya Guinea.[9] Fram tills nyligen kallades den meyerduvhök eller Meyers duvhök även på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Accipiter meyerianus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Debus, S., G. M. Kirwan, and J. S. Marks (2020). Meyer's Goshawk (Accipiter meyerianus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.meygos1.01
  5. ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
  6. ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
  7. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
  8. ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]