Partistöd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med de bidrag i Sverige som kallas partibidrag som politiska partier får av privatpersoner och företag för att driva sin verksamhet.

Partistöd är offentliga medel som utbetalas till politiska partier till stöd för partiernas verksamhet.

Partistöd i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Statligt partistöd[redigera | redigera wikitext]

Statligt partistöd utbetalas till partier som är representerade eller som har varit representerade i riksdagen, eller som uppnått en röstandel av 2,5% i något av de två senaste riksdagsvalen.

I Sverige är det Partibidragsnämnden som har till uppgift att pröva ansökningar och fastställa beloppen för statligt partistöd.

Statligt partistöd utbetalades med sammanlagt 131 miljoner kronor per år för 2003 och tidigare år. Från och med 2004 var totalbeloppet 156 miljoner kronor. Detta innebär att de dåvarande sju riksdagspartierna Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet under mandatperioden 2002-2006 delade på 599 miljoner kronor i statligt partistöd. Andra former av stöd förekommer till riksdagsgrupper och för riksdagsledamöternas verksamhet. I riksdagsvalet 2006 fick Sverigedemokraterna 2,9% av rösterna och erhöll således också statligt partistöd.

Bidrag för 2014–2015 beviljades samtliga partier i Sveriges riksdag samt Feministiskt initiativ[a].

Partibidragets belopp för stödåret 2014/2015.[1]
Parti Belopp
Socialdemokraterna 44 980 350
Moderaterna 42 174 300
Sverigedemokraterna 15 326 400
Miljöpartiet 14 544 450
Centerpartiet 14 003 700
Vänsterpartiet 12 646 200
Folkpartiet 13 930 800
Kristdemokraterna 12 524 700
Feministiskt initiativ 333 300
Totalt 170 464 200

Samtliga belopp som anges i tabellen är i svenska kronor, SEK.


Riksdagens stöd till partigrupperna och riksdagsledamöterna[redigera | redigera wikitext]

En form av bidrag ges av Riksdagen för partigruppernas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.[2] Bidragen betalas inte till parlamentarikerna (riksdagsledamöterna) eller partigruppen i parlamentet, men till partikanslierna.


Lokalt partistöd[redigera | redigera wikitext]

Kommunalt partistöd utbetalas till partier som är representerade i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller regionfullmäktige.

Landsting och kommuner har sedan 1969 rätt (men inte skyldighet) att ekonomiskt stödja lokalt verksamma partier.[2] I landstingen var stödet 336 Mkr (2007) och i kommunerna cirka 450-500 Mkr (2007).[3] Socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting betalade ut mer partistöd per invånare än borgerligt styrda.[3] Partistödet stod 2007 i snitt för över 84 procent av de lokala partiorganisationernas intäkter.[3] På regional nivå stod de för cirka 87 procent av intäkterna.[3]

Jonas Vlachos, doktor i nationalekonomi och forskare på Stockholms universitet har kommenterat att systemet med lokalt partistöd är väldigt öppet för missbruk, att kontrollen är mycket bristfällig och att det används på ett sätt som gynnar de makthavande partiernas intressen.[3]


Statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer[redigera | redigera wikitext]

Riksdagspartier kan beviljas statligt stöd till sina kvinnoorganisationer.[4]


Upptryckning av valsedlar[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av partistödet erbjuds partierna av Valmyndigheten också gratis upptryckning av valsedlar, om de är representerade i kommun- eller landstingsfullmäktige eller om de i något av de två senaste riksdagsvalen har fått minst 1,0% av rösterna i hela landet. Andra partier får betala en avgift för upptryckning av valsedlar.[5]


Kritik mot partistödet[redigera | redigera wikitext]

Systemet i Sverige har kritiserats av före detta moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson för att Sverige i motsats till andra OECD-länder, betalar ut bidrag inte till parlamentarikerna (riksdagsledamöterna) eller partigruppen i parlamentet, men till partikanslierna. Detta om man undantar Estland, Portugal och Spanien som, utöver lön, inte delar ut bidrag varken till ledamöterna av sina parlament eller till partierna som de företräder.[6]

Systemet har även kritiserats för att kunna utnyttjas till partiernas fördel. Ju mer ohotade makthavarna är, desto högre är partistöden. Det har även framförts krav på ökad insyn för väljarna i hur partierna använder sina pengar.[7]

Hur summorna för det lokala stödet räknas ut varierar.[förtydliga]


Se även[redigera | redigera wikitext]


Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Feministiskt initiativ beviljades bidrag eftersom partiet fick över 2,5% i Riksdagsvalet i Sverige 2014, vilken är gränsen för att få statligt partistöd.


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Partibidragsnämndens beslut om stöd till politiska partier, Pressmeddelande 2014-10-28, läst 2015-02-10.
  2. ^ [a b] "Partistöd", riksdagen.se. Läst den 3 juli 2015.
  3. ^ [a b c d e] ”Användning av partistöd ifrågasätts”. Norran. 1 februari 2009. Arkiverad från originalet den 4 februari 2009. http://web.archive.org/web/20090204173037/http://norran.se/nyheter/norrochvasterbotten/article240326.ece. 
  4. ^ 1 § 1 stycket Lag (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer (2010:473 )
  5. ^ Beställa valsedlar, information från Valmyndigheten, hämtad 19 september 2010.
  6. ^ Anne-Marie Pålsson. Knapptryckarkompaniet, s 172-174. Atlantis, 2011.
  7. ^ Jonas Vlachos. "Att hålla politiker i schack", ekonomistas.se, 30 januari 2009. Läst den 14 november 2012.


Litteraturhänvisning[redigera | redigera wikitext]

  • Gullan M. Gidlund: Partistöd, Umea: CWK Gleerup, 1983 - ISBN 91-40-04881-0
  • SOU 1972:62 Offentligt stöd till de politiska partierna. 1971 ars partistödutredning. Stockholm 1972.
  • SOU 1972:52 Rapport angaende kommunal information m.m. Utredningen om den kommunala demokratin. Stockholm 1972.
  • ESO Ds 1994:31 Det offentliga stödet till partierna - Inriktning och omfattning. Stockholm 1994 - ISBN 91-38-13589-2


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]