Pater Noster (fyr)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Pater Noster
Pater Noster på Hamneskär
Pater Noster på Hamneskär
Svenskt fyrnummer792501
Internationellt fyrnummerC 0489.4
FyrkaraktärLFl W 15s
Koordinater57°53′45″N,11°27′57″E
Lyshöjd36 meter ö.h.
Tornets höjd32 meter
Byggår1868
Byggnadstypheidenstamfyr
Färgröd
Lysvidd20 nautiska mil
Nuvarande optik1:a ordningens dioptrisk planlins med katadioptrisk krona

Pater Noster är en heidenstamfyr som står på Hamneskär, ett av Pater Noster-skären, i Klädesholmens socken i södra Bohuslän, inte långt från Rönnäng i Tjörns kommun.[1]

Den 19 mars 2015 beslutade regeringen, att förklara Pater Noster som ett statligt byggnadsminne med motiveringen "Hela fyrplatsmiljön med fyrtorn, mistmaskinhus, bostadshus och uthus utgör en välbevarad helhet som har ett högt kulturhistoriskt värde".[2][3]

Pater Noster byggdes 1868 och tjänstgjorde fram till 1977, då den släcktes sedan den ersatts av Hätteberget. I juli 2002 lyftes Pater Noster från sitt fundament och flyttades till före detta Götaverkens lokaler i Arendal i västra Göteborg. Efter omfattande restaureringsarbeten kunde fyren lyftas tillbaka till sin ursprungliga plats på Hamneskär den 4 juli 2007. Fyrljuset tändes igen den 26 september 2007.[4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Byggnaderna för fyrpersonalen och deras familjer stod färdiga 1867. Bostadshus, uthus, källare och senare bagarstuga byggdes i en fyrkant i ett försök att skapa lä till den stensatta gårdsplanen. På gårdsplanen byggdes en brunnscistern där man samlade upp regnvatten. På avstånd från gårdsplanen byggdes avträden och hönshus – av dessa återstår ett avträde från slutet av 1800-talet.

I bostadshuset hade fyrmästaren sin bostad om tre rum och kök. Fyrvaktaren och fyrbiträdet hade en mindre bostad bestående av ett rum och kök. Fanns det fler än tre barn på en fyrplats krävdes, att man inrättade skolgång för barnen. En skolsal inreddes därför på vinden, som också fick var bostad för lärarinnan. År 1938 var sista året med skola på Pater Noster.

Från gårdsplanen ledde cementerade gångvägar till hamnen och till fyren. Uthuset inrymde separata vedbodar för de tre familjerna – förutom oljerum och materialbod. Matkällaren uppfördes i huggen granit med gavelröstena klädda med rödmålad panel. Även här hade varje familj sitt eget separata utrymme. Två mindre trädgårdstäppor anlades där familjerna kunde odla grönsaker. Matjord till dessa fraktades från fastlandet. Täpporna syns än idag, omgivna av skyddande stenmurar.

År 1936 byggdes bostadshuset om och året därefter anlades en ny hamn på östra sidan av skäret med vågbrytare av betong, betongkajer och skydd för inloppet. Bagarstugan byggdes om 1942 och inreddes till badrum. Samtliga bostadshus har genomgått förändringar under årens lopp, dock utan att det sammantagna kulturhistoriska värdet av fyrplatsen påverkats alltför stort.

Pater Noster automatiserades 1964 och en ny lins av fjärde ordningen sattes in. I samband därmed lämnade fyrpersonalen Hamneskär. Fyren släcktes 1977, då en ny kassunfyrHätteberget söder om Hamneskär togs i bruk. Fyren hotades av rivning, men ett starkt lokalt engagemang bidrog till att den kunde bevaras. Bohusläns museum övertog förvaltningen av fyrtornet 1980 samtidigt som det renoverades. Förvaltningen av byggnaderna, liksom fyrtornet, har senare överförts till Statens fastighetsverk.

En genomgripande upprustning av fyrtornet påbörjades 2002 då tornet lyftes ner och togs in till en verkstad i Arendal på fastlandet. Tornet plockades isär i alla sina beståndsdelar och renoverades. Moderna material och färgtyper har använts vid upprustningen. Hösten 2007 lyftes det totalrenoverade tornet åter på plats och fyren tändes igen.

Övriga byggnader har sedan dess också rustats upp, så att en mindre konferensanläggning nu kan drivas på Hamneskär. I samband därmed har även en mindre teknikbyggnad uppförts. Dessa moderna anpassningar har gjorts med syfte att finna former för en fungerande besöksnäring på Hamneskär.[5]

Namn och gräns mellan Kattegatt och Skagerrak[redigera | redigera wikitext]

Fyrens och skärens namn syftar på bönen ”Fader Vår” som på latin börjar med orden ”Pater noster...”.

Gränsen mellan Kattegatt i söder och Skagerrak i norr går från Pater Noster-skären till danska Skagens norra udde.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 4 december 2020.
  2. ^ Regeringens pressmeddelande 2015-03-19.
  3. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 4 december 2020.
  4. ^ Pater Noster lyser för evigt, artikel av Dag Fransson, Göteborgs-Posten.
  5. ^ Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 4 december 2020.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Aaröe, Marie Louse (2007). ”Pater Noster på plats efter fem års renovering”. SFV kulturvärden 2007:3,: sid. [26]-31 : ill.. 1104-845X. ISSN 1104-845X.  Libris 10559842
  • Overland Viveka, red (2007). Pater Noster. [Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund], 0280-4174. Uddevalla: Bohusläns museums förlag. Libris länk. ISBN 9789176862384 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]