Paul Britten Austin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Paul Britten Austin
Paul Britten Austin portrait.jpg
Född5 april 1922
DawlishStorbritannien
Död25 juli 2005 (83 år)
BegravdNorra begravningsplatsen[1]
kartor
NationalitetBrittisk och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidWinchester College Blue pencil.svg
SysselsättningLingvist, översättare
Make/makaMargareta Bergman
Redigera Wikidata

Paul Britten Austin, född 5 april 1922 i Dawlish i Devon, död 25 juli 2005, var en brittisk författare och översättare. Britten Austin är mest känd för sina översättningar till engelska av Fredmans epistlar och sånger av Carl Michael Bellman och sin biografi över Bellman. Britten Austin översatte också annan svensk litteratur till engelska, bland annat av Hjalmar Söderberg, Carl von Linné och C.J.L. Almqvist. År 1979 erhöll han Svenska Akademiens tolkningspris, och 1982 blev han hedersdoktor vid Stockholms universitet.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Paul Britten Austin var son till författarna Frederick Britten Austin (1885–1941) och Ethel Mildred Britten Austin (född King). Han studerade vid Winchester College. År 1951 gifte han sig med romanförfattaren Margareta Bergman, syster till regissören Ingmar Bergman. De bodde i Stockholm där han arbetade vid Sveriges Radio som chef för de engelskspråkiga sändningarna. Han ledde den svenska turistbyrån i London mellan 1957 och 1968, samtidigt som han arbetade med sin biografi över Bellman.[3]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Paul Britten Austin skrev den första fullständiga biografin någonsin över den svenska nationalskalden Carl Michael Bellman. Han översatte också ett 60-tal svenska verk till engelska och belönades med Nordstjärneorden för sin insats att sprida svensk litteratur i engelsk översättning, samt Svenska Akademiens tolkningspris.

I förordet till sin Bellmanbiografi skriver han: "Den här boken föddes i ett ögonblicks ingivelse – i den stund då jag insåg att, förutom Van Loons subjektiva essä[4], det inte finns, och uppenbarligen aldrig har funnits, en bok om Bellman på engelska. Den största av alla sångförfattare, inte på något språk! Helt okänd? En sådan lucka i allmänbildningen, insåg jag, måste omedelbart täppas till. Och trots att de dragiga och skumpiga brittiska järnvägsvagnarna och pendlande "med rullande hjul"[5] mellan Victoria Station och Haywards Heath verkligen inte är den bästa platsen för att bråka sin hjärna med rim eller förklara svenska 1700-talstexter, var jag tvungen att omedelbart ge mig i kast med arbetet."[6]

Britten Austin hävdar att Bellman är unik som poet, genom att all hans poesi är skriven till musik, och genom att den är lika storslagen sjungen som läst. Han pekar på svårigheterna med att göra poesi tillgänglig på andra språk. Det är nödvändigt att översättningen följer originalets meter eftersom "virtuositeten i Bellmans versform gifter sig med melodierna och är i sig själv källan till mycket av den dramatiska effekten".[7] Britten Austin såg Bellman som ett "rokokons oändligt älskvärda och begåvade snille vars jordnära medmänsklighet, inte olik Burns’, beblandar sig så utsökt med hans tids förkonstlade behag".[8]

Det är tydligt att Britten Austin beundrade och sökte på sitt eget sätt efterlikna den mångbegåvade Bellman.

Vid sidan av sin yrkeskarriär och sitt övriga författarskap ägnade Britten Austin 25 år åt sitt arbete med att sammanställa ögonvittnesskildringar av Napoleons katastrofala invasion av Ryssland 1812. Verket gavs ut i tre band. Han förklarade att han hyste en "grundmurad skepsis till historiker". Han ansåg att ”ju mer lättlästa de är, desto mindre historiskt pålitliga är de”. Så han valde att "inte hitta på något, inte en enda mening" utan i stället "återuppliva dem - med deras egna ord". Britten Austin använde "160 personer av de många tusen som utgjorde Grande Armée". "Jag tänkte att jag, utan impertinenta kommentarer (jag var ju trots allt inte med), skulle kunna återupprätta, så verklighetstroget som möjligt, sex månader av förlorad tid." För att uppnå detta "var jag naturligtvis tvungen att ta mina tusentals livfulla fragment, klippa sönder dem och sätta ihop dem till vad jag såg som en ’marschordning’ och därmed i stora drag hjälpa läsaren att inte gå vilse." Resultatet blev en unik detaljerad rapport från fronten.[9]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Översättningar från svenska till engelska i urval[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Britten Austin, Paul (1967) (på engelska). The life and songs of Carl Michael Bellman: genius of the Swedish rococo. Malmö: Allhem. Libris länk 
Noter
  1. ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Britten Austin, Paul, läs online, läst: 12 maj 2019
  2. ^ ”Paul Britten Austin”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/paul-britten-austin/135953. Läst 1 december 2011. 
  3. ^ ”Paul Britten Austin”. Immigrantinstitutet. juli 2005. http://www.immi.se/kultur/authors/europeer/britten.htm. Läst 6 december 2011. 
  4. ^ Loon, Hendrik Willem van; Castagnetta Grace, Bellman Carl Michael (1939) (på engelska). The last of the troubadours: Carl Michael Bellman 1740-1795 : his life and his music. New York: Simon and Schuster. Libris länk 
  5. ^ Fredmans Epistel N:o 80
  6. ^ Britten Austin, sid 11. Citat: "This book was born on the spur of a moment – the moment when I realised that, with the excaption of Vann Loon's subjective essay, there is not, and apparently never has been, a book on Bellman in English. What, the greatest of all song-writers, in any language, unknown? Such a gap in general knowledge, I felt, had to be immediately repaired; and although the draughty and unsprung carriages of British Railways, commuting on 'staggering wheel' between Victoria and Haywards Heath, are certainly not the best place to cudgel one's brain for rhymes or to elucidate eighteenth-century Swedish texts, the work was immediately put in hand."
  7. ^ Britten Austin, sid 11-12. Citat: "[…] the virtuosity of Bellman's verse-structures, wedding his poems to their melodies, is itself the source of much of their dramatic effect."
  8. ^ Britten Austin, sid 11. Citat: "[…] this infinitely loveable and brilliant genius of the Rococo, whose earthy humanity, not unlike Burns', blends so exquisitely with the graces of his artificial age."
  9. ^ ”Empire Books: Excerpts from the Front: The 1812 Trilogy - Paul Britten Austin explains”. Arkiverad från originalet den 26 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120326014935/http://www.empire-books.com/X1812.html. Läst 6 december 2011språk=engelska. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.