Paul Celan

Från Wikipedia
Paul Celan
Passfoto, 1938.
Passfoto, 1938.
Född23 november 1920
Rumänien Cernăuți, Rumänien
Död20 april 1970 (49 år)
Frankrike Paris, Frankrike
YrkePoet  · översättare  · lektor
NationalitetRumänien Rumänien
Frankrike Frankrike
Språktyska[1], rumänska[2] och franska[1]
Verksam1947–1970
GenrerPoesi  · brev
DebutverkDer Sand aus den Urnen
Noterbara verkDödsfuga (1947)
Make/makaGisèle Lestrange
PartnerIngeborg Bachmann[3]
BarnFrançois Celan (1953–1953)
Eric Celan (*1955)
SläktingarSelma Meerbaum-Eisinger
Namnteckning
Webbplatshttps://www.celan-projekt.de
Celan (till vänster) och Petre Solomon i Bukarest 1947.

Paul Celan, efternamnet av honom själv uttalat på sedvanligt slaviskt vis som tselan, med betoning på första stavelsen,[4] född Paul Anczel (uttalat antsjel) den 23 november 1920 i Cernăuți (i dag Tjernivtsi), död 20 april 1970 i Paris, var en rumänskfödd, tyskspråkig poet och översättare.[5]

Liv och verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Paul Anczel föddes i den rumänska staden Cernăuți (tyska: Czernowitz; ukrainska: Tjernivtsi i nuvarande Ukraina) som ende son till byggnadsteknikern Leo och Friederike Anczel.

År 1941 ockuperades staden av nationalsocialistiska trupper. Året därpå deporterades den unge Pauls föräldrar, som var av judisk börd, till ett koncentrationsläger vid floden Bug. Modern dödades (som "arbetsoförmögen") och fadern dog i tyfus. Celan hamnade i ett rumänskt arbetsläger, men lyckades fly därifrån till sovjetiska Röda armén. I den tjänstgjorde han som sjukvårdare, när hemstaden Cernăuți befriades av Röda armén 1944.

Aspträd, ditt löv är vitt i mörkret.
Min moders hår blev aldrig vitt.

Maskros, Ukraina är så grönt.
Min blonda mor kom inte hem.

Regnmoln, dröjer du vid brunnar?
Min tysta moder gråter nu för alla.

Runda stjärna, du virar gyllne slingan.
Min moders hjärta sårades av bly.

Ekdörr, vem lyfte dig ur järnen?
Min blida mor kan inte komma.
– Paul Celan, 1952[6]

Vid krigsslutet 1945 bosatte sig Celan i huvudstaden Bukarest, där han försörjde sig som förlagslektör och översättare. Han publicerade sig för första gången i tidskriften Agora 1947; inför denna publicering tog han efternamnet Celan, vilket var ett förenklat anagram av Anczel. I maj samma år publicerade tidskriften Contemporanul dikten "Tangoul morții" (Dödstango), en första version av den sedermera berömda sorgedikten Dödsfuga i rumänsk tolkning av Petre Solomon.

Under en kortvarig vistelse i Wien 1947–1948 utkom Paul Celans debutdiktsamling Der Sand aus den Urnen[7] med ett par grafiska illustrationer av den tyske surrealisten och vännen Edgar Jené. I Wien läste han också för första gången Dödsfuga vid en vernissage för surrealistisk bildkonst. Han inledde även ett förhållande med den något yngre doktoranden i filosofi Ingeborg Bachmann.

Celan flyttade därefter till Paris, där han kom att bo fram till sin död. Han livnärde sig till en början bland annat som fabriksarbetare och översättare, samtidigt som han studerade tyska och språkvetenskap vid École Normale Supérieure. Vid samma lärosäte fick han så småningom också anställning som lektor i litteratur och tyska.

Paul Celan var för övrigt medlem av den västtyska litterära efterkrigsgrupperingen Gruppe 47, men deltog bara vid ett första och enda tillfälle, då han läste Dödsfuga för en närmast oförstående grupp neorealistiska prosaister.[8]

År 1952 gifte sig Celan med den franska grafikern Gisèle Lestrange med vilken han fick sönerna François och Eric. Paret separerade under 1960-talets andra hälft. I april 1970 begick Paul Celan självmord genom att dränka sig i Seine.

Hela Celans verk har översatts till svenska.[9]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Paul Celans Nachmittag mit Zirkus und Zitadelle (Eftermiddag med cirkus och citadell) som väggdikt på Middelweg 19 i den holländska staden Leiden.[10]

Diktsamlingar[redigera | redigera wikitext]

  • Der Sand aus den Urnen (A. Sexl, Wien, 1948)
  • Mohn und Gedächtnis (1952)
  • Von Schwelle zu Schwelle (1955)
  • Sprachgitter (1959)
  • Die Niemandsrose (1963)
  • Atemkristall (1965)
  • Atemwende (1967)
  • Fadensonnen (1968)
  • Lichtzwang (1970)
  • Schneepart (1971, postumt)
  • Zeitgehöft (1976, kvarlåtenskap)
  • Eingedunkelt und Gedichte aus dem Umkreis von Eingedunkelt (1991, kvarlåtenskap)
  • Die Gedichte En kommenterad samlingsutgåva i ett band (2003) ISBN 3-518-41390-2; (2005) ISBN 3-518-45665-2

Tal[redigera | redigera wikitext]

  • Der Meridian: Rede anlässlich der Verleihung des Georg-Büchner-Preises, Darmstadt, am 22. Oktober 1960 (23 s., Frankfurt am Main, 1961)

På svenska[redigera | redigera wikitext]

Dikturval[redigera | redigera wikitext]

Brev[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Jean Daive: Under kupolen: vandringar med Paul Celan (översättning och efterord Daniel Pedersen) (Ellerström, 2012)
  • Lars Elleström: "Paul Celans 'Todesfuge': en dikt och en titel". Ingår i I musernas tjänst (Symposion, 1993), s. 291-312
  • John Felstiner: Paul Celan: poet, survivor, jew (New Haven 1995)
  • Aris Fioretos: Det kritiska ögonblicket: Hölderlin, Benjamin, Celan [avhandling] (Norstedt, 1991) ISBN 91-1-912672-7
  • Anders Olsson: "Paul Celan i Sverige". Ingår i Arbeiten zur Skandinavistik (Frankfurt am Main: Peter Lang, 1993), s. [175]-182
  • Mikael van Reis: Celans aska: en studie i Paul Celans Engführung (Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, 1987) ISBN 91-86270-16-8
  • Mikael van Reis: Den siste poeten. En essä om Paul Celans aska (Daidalos, 2015)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, JSTOR.[källa från Wikidata]
  4. ^ Ur Axel Gellhaus (Hrsg.): "Fremde Nähe". Celan als Übersetzer (Deutsche Schillergesellschaft, Marbach am Neckar 1997) s. 431.
  5. ^ Michelsen, Knud, red (2002). Bonniers Författarlexikon över utländsk litteratur. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 174–175. ISBN 91-0-057321-3 
  6. ^ Aspträd är tolkad till svenska av Carl-Henrik Wittrock, i Fibs Lyrikklubbs utgåva av Dikter (1972); ursprungligen ur Mohn und Gedächtnis (1952).
  7. ^ Betyder Sanden från urnorna
  8. ^ Läs mer om Celans uppläsning inför Gruppe 47.
  9. ^ Ekman, Michel (3 april 2021). ”Ett mångfacetterad och oavvisligt budskap från 1900-talets katastrofala mentala landskap”. Hufvudstadsbladet: s. 30–31. http://www.hbl.fi/artikel/vi-skyfflar-en-grav-i-luften-dar-ligger-man-inte-trangt-paul-celans-dikt-ar-ett-budskap-fran/. 
  10. ^ Uppgifter kring Paul Celans väggdikt i Leiden. Arkiverad 13 december 2011 hämtat från the Wayback Machine. muurgedichten.nl

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]