Paul Khevenhüller
| Paul Khevenhüller | |
 | |
| Född | 23 april 1593[1] Wernberg, Österrike |
|---|---|
| Död | 9 december 1655[1] (62 år) Stockholm |
| Begravd | Österåkers kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär |
| Maka | Regina Catharina non Windisch-Grätz (g. 1616–1655) |
| Barn | Katharina Khevenhüller[2] Anna Regina Khevenhüller (f. 1618)[2] Paul Khevenhüller (f. 1627) Elisabeth Khevenhüller (f. 1629)[2] |
| Föräldrar | Sigismund Khevenhüller[2] Regina Paulusdotter von Thonhusen[2] |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Paul Khevenhüller, född 1586 eller 1593 i Wernberg i Kärnten, Ärkehertigdömet Österrike, Tysk-romerska riket, död den 9 december 1655, var en svensk friherre, general, storgodsägare och riksråd.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Paul Khevenhüller föddes 1586 eller 1593 på Wernberg i Kärnten, Ärkehertigdömet Österrike. Han var son till kejserliga rådet friherre Sigismund Khevenhüller och dennes hustru Regina von Thonhusen.[3] Ätten tillhörde Österrikes äldsta och förnämsta ätter, men Paul Khevenhüllers ättegren hade på 1500-talet övergått till protestantismen, vilket lett till viss friktion mellan ätten och kejsaren. Khevenhüller var 1612 kejserlig silverkamrerare. Sedermera blev han utsedd till kejserligt råd hos kejsar Ferdinand II och till burggreve i Klagenfurt.
1629 måste han och alla andra lutheraner, lämna österrikiska staterna och försälja sina gods där. Khevenhüller slog sig ned i Nürnberg, där han, då svenska armén råkat i ekonomiskt trångmål utlånade först 70.000 sedan ytterligare 60.000 riksdaler till Gustav II Adolf. Han var 1632 överste i svensk sold. 1636 reste han till Sverige för att utkräva ersättning för sitt lån, och fick då Julita gård som ersättning. Gården var av betydande storlek och omfattade vad som senare under 1600-talet blev fyra herrgårdar Julita gård, Äs, Fogelstad och Forsby.
1645 naturaliserades han som svensk adelsman, och 1647 upphöjdes han i svenskt friherrligt stånd. Khevenhüller utsågs även 1648 till änkedrottning Maria Eleonoras hovmarskalk och ståthållare på Wollin. 1653 upphöjdes han till riksråd och generalmajor. 1654 utsåg han till generalguvernör över änkedrottningens livgeding. Khevenhüller avled plötsligt 9 december 1655 på slottet Tre Kronor i Stockholm, i rikssalen, då han stod och värmde sig vid spisen, sedan han med övriga riksråd närvarat vid kronprins Karls döpelseakt.
Julitagodsen gick i arv till hans äldsta dotter Anna Regina Khevenhüller.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Khevenhüller gifte sig 1616 med friherrinnan Regina Catharina von Windisch-Grätz (1597–1670), dotter till friherre Andreas von Windisch-Grätz och Regina von Dietrichstein. De fick tillsammans barnen Anna Regina Khevenhüller (1618–1666) som var gift med regerinspresidenten friherre Mattias Palbitzki, kaptenen Georg Christoffer Khevenhüller (död 1645) vid de Mortagignes södermanländska regemente, amiralitetskaptenen Bernhard Khevenhüller (död 1660), kaptenen Andreas Khevenhüller (död 1648), kammarherren Paul Khevenhüller (1627–1658), Elisabet Khevenhüller (levde 1673) som var gift med Fabian von Rosen, Augustinus (1630–1653), fänriken Bartolomeus Khevenhüller (1631–1662), Amalia Khevenhüller (1632–1661) som var gift med överste Gregorius Augustinus von Stubenberg, Catharina Khevenhüller som var gift med generalfältmarskalken Adam von Wijher, Johanna Jakobina Khevenhüller som var gift med översten, lantrådet friherren Otto von Mengden och Christina Khevenhüller (1639–1658).[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Gustaf Elgenstierna, Svenska Adelns ättartavlor, Stockholm 1928
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Paul Khevenhüller, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11468, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 123-124. Libris 10076751. https://runeberg.org/elgenst/4/0139.html