Paul Niggli

Från Wikipedia
Paul Niggli
Paul Niggli, 1942.
Född26 juni 1888[1][2][3]
Zofingen[4][5], Schweiz
Död13 januari 1953[4][6][1] (64 år)
Zürich[4][5]
Medborgare iSchweiz
Utbildad vidZürichs universitet[7]
SysselsättningMineralog, universitetslärare, geolog, kristallograf
Befattning
Rektor, Zürichs universitet (1940–1942)[8]
ArbetsgivareZürichs universitet
Leipzigs universitet
Tübingens universitet
ETH Zürich
BarnErnst Niggli (f. 1917)[9]
Utmärkelser
Marcel Benoist-priset (1929)
Roebling-medaljen (1947)[10]
Hayden Memorial Geological Award (1947)
Hedersledamot av Deutsche Mineralogische Gesellschaft
Redigera Wikidata

Paul Niggli, född 26 juni 1888 i Zofingen, död 13 januari 1953 i Zürich, var en schweizisk mineralog och kristallograf.

Niggli studerade 1907-1911 vid Eidgenössische Technische Hochschule Zürich och blev 1912 filosofie doktor vid Zürichs universitet. År 1915 blev han e.o. professor vid Leipzigs universitet, 1918 ordinarie professor vid Tübingens universitet och var 1920-1953 ordinarie professor vid ETH Zürich (1928-1931 rektor) och vid Zürichs universitet (1940-1942 rektor). Han var medlem av de schweiziska geotekniska och geologiska kommissionerna och 1921-1940 redaktör för "Zeitschrift für Kristallographie". Han är främst känd för sina insatser inom röntgenkristallografin. Han invaldes som korresponderande ledamot av Geologiska Föreningen i Stockholm 1927 och som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1938.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SNAC, Paul Niggli, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Paul Niggli, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Historische Lexikon der Schweiz, 1998, Paul Niggli.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ниггли Пауль”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  7. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.uzh.ch.[källa från Wikidata]
  9. ^ Historische Lexikon der Schweiz, 1998.[källa från Wikidata]
  10. ^ Mineralogical Society of America.[källa från Wikidata]