Paulus Melissus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Paulus Melissus.

Paulus Schedius Melissus, egentligen Paul Schede, född 20 december 1539 i Mellrichstadt, död 3 februari 1602 i Heidelberg, var en tysk humanistisk nylatinsk poet, översättare och kompositör.

Melissus studerade efter skolgången i Zwickau 1557-59 filologi i Erfurt och Jena. 1560 till 1564 levde han i Wien, där han 1561 blev krönt som till diktare. Han uppehöll sig i Prag, Wittenberg och Leipzig, kallades till biskopens i Würzburg hov och deltog i ett fälttåg till Ungern.

Han var ambassadör i tjänst hos kejsaren Maximilian II och Rudolf II, gjorde resor till Frankrike, Schweiz, Italien och England och blev slutligen direktör för det kurfurstliga biblioteket (Bibliotheca Palatina) i Heidelberg.

Melissus översatte till tyska de Davidspsalmer som Clément Marot och Theodor Beza skrivit på rim för den hugenottiska gudstjänsten. Han hörde till de första som införde sonetten och terzinen i tysk lyrik. Av sina samtida ansågs han som en författare av konstfulla latinska kärleksdikter.

Verk[redigera | redigera wikitext]

  • Cantiones. Dikter, 1566
  • Psalmen Davids. 1572
  • Schediasmata. Dikter, 1574
  • Schediasmatum reliquiae. Dikter, 1575
  • Epigrammata. 1580
  • Odae Palatinae. 1588
  • Meletemata. Dikter, 1595

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]