Payerne

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Payerne
tyska: Payerne (tidigare Peterlingen)
Kommun
Klosterkyrkan i Payerne
Klosterkyrkan i Payerne
Payerne-coat of arms.svg
Heraldiskt vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Vaud
Distrikt Broye-Vully
Höjdläge 456 m ö.h.
Koordinater 46°49′14″N 6°56′16″Ö / 46.82056°N 6.93778°Ö / 46.82056; 6.93778
Yta 24,18 km²[1]
Folkmängd 9 949 (2018-12-31)[2]
Befolkningstäthet 411 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 1530
Kommunkod 5822
GeoNames 2659243
Språk Franska
Payernes läge i Schweiz
Red pog.svg
Payernes läge i Schweiz
Detaljkarta kommunindelning
Detaljkarta kommunindelning
Webbplats: http://www.payerne.ch

Payerne är en stad och kommun i kantonen Vaud i Schweiz, tillika huvudort i distriktet Broye-Vully. Kommunen har 9 949 invånare (2018).[2]

Läge, näringar och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Payerne ligger 17 km väster om Fribourg, i ett jordbrukslandskap där floden Broye rinner ut på Broyeslätten. Kommunen omges i öster och väster av kantonen Fribourg. Sjukhus och gymnasium är interkantonala. År 2005 arbetade 80% inom tjänstesektorn.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Payerne har anslutning till motorvägen A1 (Bern - Yverdon-les-Bains - Lausanne). Från järnvägsstationen går regionaltåg till Lausanne, Yverdon, Fribourg och Murten.

Historia[redigera | redigera wikitext]

  • På 200-talet byggde Paternus, en förmögen borgare från Avenches, en villa här[3].
  • År 587 lät biskop Marius av Avenches anlägga villa Paterniacum och ett Maria-Kapell.
  • Kluniacens-klostret grundades runt 965 av kejsarinnan Adelheid av Burgund efter donationer från den burgundiska kungafamiljen.
  • År 1033 lät Kejsaren Konrad II kröna sig till kung av Burgund i klostrets kyrka. Payerne blev en del av det tysk-romerska riket
  • Stadens råd erkändes formellt år 1348, men redan 1344 hade man slutit fördrag med Bern.
  • Reformationen genomfördes innan Payerne erövrades av Bern 1536. Klostret stängdes, dess byggnader användes som förvaltnings- och lagerlokaler. Staden fick en privillegierad ställning, eftersom Bern utvalde en lokal borgare som sin företrädare.
  • När kantonen Vaud bildades 1802 blev Payerne distriktshuvudort. Huvudnäringarna var länge jordbruk och hantverk.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Den restaurerade romanska klosterkyrkan från 1000-talet är ett vackert exempel på kluniacensisk arkitektur. I närheten ligger den reformerta kyrkan och en gammal domstolsbyggnad.[4]
  • Årliga flyguppvisningar vid den närbelägna militärflygplatsen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arealstatistik Standard - Gemeinden nach 4 Hauptbereichen” (på tyska/franska). Bundesamt für Statistik. 31 oktober 2018. https://www.bfs.admin.ch/bfsstatic/dam/assets/6646410/master. 
  2. ^ [a b] ”Ständige und nichtständige Wohnbevölkerung nach institutionellen Gliederungen, Geburtsort und Staatsangehörigkeit” (på tyska). Bundesamt für Statistik. 27 augusti 2019. https://www.pxweb.bfs.admin.ch/pxweb/de/px-x-0102010000_104/-/px-x-0102010000_104.px/table/tableViewLayout2/?rxid=35da6fd9-8829-4297-bfb0-f1c9743e1ce0. 
  3. ^ ”Un peu d'histoire”. Kommunen Payerne. http://www.payerne.ch/officiel/situation/histoire/. Läst 8 juni 2014. 
  4. ^ Knaurs Kulturführer, Schweiz. Weltbild Verlag. 1998. ISBN 3-8289-0676-1