Payerne
| Payerne | ||
| tyska: Payerne (tidigare Peterlingen) | ||
| Kommun | ||
 Klosterkyrkan i Payerne
| ||
|
||
| Land |  Schweiz
| |
|---|---|---|
| Kanton | Vaud | |
| Distrikt | Broye-Vully | |
| Höjdläge | 456 m ö.h. | |
| Koordinater | 46°49′14″N 6°56′16″Ö / 46.82056°N 6.93778°Ö | |
| Yta | 24,18 km²[1] | |
| Folkmängd | 10 216 (2021-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 422 inv./km² | |
| Tidszon | CET (UTC+1) | |
| - sommartid | CEST (UTC+2) | |
| Postnummer | 1530 | |
| Kommunkod | 5822 | |
| Geonames | 2659243 | |
| Språk | Franska | |
  Payernes läge i Schweiz
| ||
 Detaljkarta kommunindelning
| ||
| Webbplats: http://www.payerne.ch | ||
Payerne är en stad och kommun i kantonen Vaud i Schweiz, tillika huvudort i distriktet Broye-Vully. Kommunen har 10 216 invånare (2021).[2]
Läge, näringar och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]
Payerne ligger 17 km väster om Fribourg, i ett jordbrukslandskap där floden Broye rinner ut på Broyeslätten. Kommunen omges i öster och väster av kantonen Fribourg. Sjukhus och gymnasium är interkantonala. År 2005 arbetade 80% inom tjänstesektorn.
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Payerne har anslutning till motorvägen A1 (Bern - Yverdon-les-Bains - Lausanne). Från järnvägsstationen går regionaltåg till Lausanne, Yverdon, Fribourg och Murten.
Historia[redigera | redigera wikitext]
- På 200-talet byggde Paternus, en förmögen borgare från Avenches, en villa här[3].
- År 587 lät biskop Marius av Avenches anlägga villa Paterniacum och ett Maria-Kapell.
- Kluniacens-klostret grundades runt 965 av kejsarinnan Adelheid av Burgund efter donationer från den burgundiska kungafamiljen.
- År 1033 lät Kejsaren Konrad II kröna sig till kung av Burgund i klostrets kyrka. Payerne blev en del av det tysk-romerska riket
- Stadens råd erkändes formellt år 1348, men redan 1344 hade man slutit fördrag med Bern.
- Reformationen genomfördes innan Payerne erövrades av Bern 1536. Klostret stängdes, dess byggnader användes som förvaltnings- och lagerlokaler. Staden fick en privillegierad ställning, eftersom Bern utvalde en lokal borgare som sin företrädare.
- När kantonen Vaud bildades 1802 blev Payerne distriktshuvudort. Huvudnäringarna var länge jordbruk och hantverk.
Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]
- Den restaurerade romanska klosterkyrkan från 1000-talet är ett vackert exempel på kluniacensisk arkitektur. I närheten ligger den reformerta kyrkan och en gammal domstolsbyggnad.[4]
- Årliga flyguppvisningar vid den närbelägna militärflygplatsen.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Arealstatistik Standard - Gemeinden nach 4 Hauptbereichen” (på tyska/franska). Bundesamt für Statistik. 25 november 2021. https://dam-api.bfs.admin.ch/hub/api/dam/assets/19805706/master.
- ^ [a b] ”Bilanz der ständigen Wohnbevölkerung nach Bezirken und Gemeinden, 1991-2021” (på tyska/franska/italienska). Bundesamt für Statistik. 25 augusti 2022. https://dam-api.bfs.admin.ch/hub/api/dam/assets/23064893/master.
- ^ ”Un peu d'histoire”. Kommunen Payerne. Arkiverad från originalet den 17 november 2014. https://web.archive.org/web/20141117061701/http://www.payerne.ch/officiel/situation/histoire/. Läst 8 juni 2014.
- ^ Knaurs Kulturführer, Schweiz. Weltbild Verlag. 1998. ISBN 3-8289-0676-1
- Kommunen Payerne på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon. Gilbert Marion, 2010
- Payernes kloster på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon. Germain Hausmann, 2010