Pehr Wargentin

Från Wikipedia
Pehr Wargentin
Född22 september 1717[1]
Sunne, Sverige
Död13 december 1783[2] (66 år)
Stockholm
Medborgare iSverige[3]
Utbildad vidUppsala universitet[4]
SysselsättningAstronom[3], statistiker
Utmärkelser
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences[5]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata
Pehr Wilhelm Wargentin.
Litografi av Otto Wallgren efter ett porträtt av Carl Fredrich Brander.

Pehr Wilhelm Wargentin, född 11 septemberg.s. / 22 septembern.s. 1717 i Sunne prästgård i Jämtland, död 13 december 1783 i Stockholm, var en svensk astronom och statistiker.

Han räknas tillsammans med Johannes Rudbeckius och Pehr Elvius som en av den svenska folkbokföringens fäder,[6][7] och som fader till den svenska befolkningsstatistiken.[8]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wargentin var son till kyrkoherden Vilhelm Wargentin, som var av tysk börd och född i Åbo, och Kristina Arosell, och han skrev själv om sin släktbakgrund i en artikel som sedermera publicerats i Personhistorisk tidskrift (1904). Faderns släkt var ursprungligen borgare, medan mormoderns släkt var bergmästare vid Sala silvergruva och morfadern var av samma släkt som Johan Stiernhöök. Fadern, som hade flyttat över från Finland under stora ofreden, var en lärd man och hade varit uppförd på förslag till professuren i fysik vid Dorpats universitet.[9]

Wargentin genomgick Frösö trivialskola och Härnösands gymnasium samt blev student vid Uppsala universitet 1735. Vid universitetet började han studera till präst, men beslöt snart att ägna sig åt sina intressen för matematiska och astronomiska studier, och ansågs som en av Samuel Klingenstiernas och Anders Celsius bästa elever när han promoverades till filosofie magister 1743. Han hade då både inom och utom landet väckt stor uppmärksamhet genom sin gradualdissertation De satellitibus Jovis (1741),[10] där han med noggrannhet och skarpsinnighet bestämt banorna för Jupiters Galileiska månar. Wargentin arbetade ända till sin död på förbättrandet av dessa tabeller och offentliggjorde dessa ändringar bland annat i flera utländska arbeten. Efter en ny avhandling De incrementis quæ cepit astronomia ab ineunte hoc sæculo 1746, förordnades han till astronomie docent och befordrades 1748 till adjunkt i filosofiska fakulteten.

Vid Pehr Elvius död följande år kallades han av Vetenskapsakademien i Stockholm till sekreterare, och innehade sedan denna befattning i 34 år under vilka han utgav alla de årens almanackor, skrev akademins historiska, astronomiska och fysiska uppsatser, skötte observationerna på Stockholmsobservatoriet, och sysselsatte sig med avancerad forskning i sin vetenskap. Innan han ännu erhållit den filosofiska graden hade han blivit kallad till ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala, blev sedan korresponderande medlem av Franska vetenskapsakademin samt ledamot av Svenska Vetenskapsakademien och Bibelkommissionen, mm.

Kunskapsrik, samvetsgrann och outtröttlig som vetenskapsman bidrog Wargentin på många sätt till att ge ett ökat anseende åt svensk forskning och den vetenskapsakademi vars mångåriga sekreterare han var. Genom egna arbeten – Vetenskapsakademiens Handlingar innehåller inte mindre än 60 uppsatser av honom, bland annat om merkuriuspassager, magnetnålens missvisning, norrskenet, klimatet och väderleken – samt genom noggrann prövning av insända avhandlingar skänkte han akademiens meddelanden ett inre värde som motsvarades av den ökade uppmärksamhet de fick i och utom landet.

Som en av de drivande bakom inrättandet av Tabellverket 1748, föregångaren till Statistiska Centralbyrån, var Wargentin verksam inom den svenska befolkningsstatistiken och konstruerade även särskilda mortalitets- och medellivslängdstabeller för Sverige. Genom vetenskapsälskande mecenaters bidrag gav han också akademien en tillökning i sina fonder som behövdes för att betala kostnaderna för dess ökade verksamhet.

Wargentin var den främsta drivande kraften bakom byggandet av Stockholms gamla observatorium.

Wargentin gifte sig 1756 med Kristina Magdalena Raab. Dottern Johanna Charlotta var gift med Erik Bredberg och mor till Erik Wilhelm Bredberg.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Wargentinsskolan i Östersund, WargentinhusetCampus Solna och nedslagskratern Wargentinmånen är uppkallade efter honom.[11]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Dissertationem, de incremantis, quæ cepit astronomia, ab ineunte hoc seculo ... publicæ disquisitioni modeste submittent Petrus Wargentin ... atque Petrus Biörnlind, herdahliensis: Idque in audit. Carol. maj. die XXII nov. anno MDCCXLVI.. Upsaliæ.. 1746. Libris 10949370 
  • Berättelse om afvägningar. Kongl. Svenska Vetenskapsakademiens handlingar för månaderna Aprilus, Majus och Junius år 1752. [Stockholm]: Kongl. Svenska Vetenskapsakademien. 1752. Libris 2880025 
  • Om väder-växlings inrättningar på skepp: Om de nyaste påfund af väder-växlings inrättningar på skepp. Tekniska meddelanden från Avdelningen för uppvärmnings- och ventilationsteknik, 0346-2668 ; 167. Stockholm: Inst. för uppvärmnings- och ventilationsteknik, Tekn. högsk. 1979[1757]. Libris 304033 
  • Anmärkningar angående handelen och sjö-farten [Elektronisk resurs] : författade wid besökande af utrikes hamnar och handelsstäder.. Stockholm: Tryckt på Nyströms och Stolpes förlag. 1760. Libris 13849049 
  • Om Stockholms stads tilväxt i folkrikhet, ifrån år 1721, til och med 1766.. Stockholm. 1769. Libris 10192237. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=2&action=visaPost&countPlace=909&mediaId=7822&start=900&text=true. Läst 1 juli 2013  Arkiverad 23 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  • Afhandling om menniskans lifstid, med åtföljande tabell, som wisar den medelmåttiga lefnadslängd, hwartill menniskorna i allmänhet gemenligen hinna öfwer wisza framlefda år. Gagnelig wid lifstids-räntors, förpantningars och donationers: upprättande. Extraherad utur framlidne ... Pehr Wargentins skrifter och utgifwen af J.D.L. Stockholm, 1815. Tryckt hos Fr. Cederborgh.. Stockholm. 1815. Libris 2415561 
  • Tables of mortality based upon the Swedish population prepared and presented in 1766.. Skrifter / utgivna av Lifförsäkrings-aktiebolaget Thule, 99-3278433-8 ; 2. Stockholm: Utg. 1930. Libris 1334433 
  • Några återfunna Wargentinmanuskript.. Stockholm. 1940. Libris 1998288 
  • Stockholms stads historia intill konung Gustaf Vasas tronbestigning. Stockholm: AB Aero materiel. 1960-1962. Libris 714317 
  • Vetenskapernas historia: om naturalhistorien i gemen. Östersund: Bokmalen. 1964. Libris 1773595 
  • Pehr Wargentin: den svenska statistikens fader = [Pehr Wargentin and the foundation of Swedish statistics on population] : en minnesskrift med sju originaluppsatser ur Kungl. Svenska vetenskapsakademiens handlingar för åren 1754, 1755 samt 1766. Urval, 0566-8859 ; 15. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1983. Libris 7261241. ISBN 91-38-07207-6 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 30 december 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 31 december 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Arthur Berry, A Short History of Astronomy, John Murray, 1898.[källa från Wikidata]
  4. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.amacad.org.[källa från Wikidata]
  6. ^ PLF-nytt nr 82, 2007 (arkiverad på Internet Archive)
  7. ^ Jarl Torbacke (28 mars 1988). ”Siffror i statens tjänst”. Göteborgsposten. https://tidningar.kb.se/4112714/1988-03-28/edition/156053/part/1/page/4/?q=%22Pehr%20Wilhelm%20Wargentin%22. 
  8. ^ Pehr Wilhelm Wargentin i Nationalencyklopedin
  9. ^ Grimberg, Carl. ”449 (Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/6/0453.html. Läst 11 juli 2022. 
  10. ^ (på latin) Specimen astronomicum, de satellitibus Jovis. Uppsala. 1741. Libris 11171864 
  11. ^ ”Wargentin on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/6488. Läst 28 oktober 2023. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, P. Gunnar (1964). Svenska snillen: från Stiernhielm till Scheele. Stockholm: Natur och kultur. Libris 382564  s. 215-[243].
  • Grönlund, Otto (1946). Pehr Wargentin och den svenska befolkningsstatistiken under 1700-talet.. Stockholm: Norstedt i distr. Libris 8220500 
  • Hofsten, Erland (1983). Pehr Wargentin: den svenska statistikens fader = [Pehr Wargentin and the foundation of Swedish statistics on population] : en minnesskrift med sju originaluppsatser ur Kungl. Svenska vetenskapsakademiens handlingar för åren 1754, 1755 samt 1766. Urval, 0566-8859 ; 15. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Libris 7261241. ISBN 91-38-07207-6 
  • Lindblad, Per Olof (1983). Pehr Wargentin: *11.9.1717, † 13.12.1783, invald 22.10.1748 : minnesteckning vid Kungl. Vetenskapsakademiens högtidssammankomst den 23 mars 1983. Levnadsteckningar över Kungl. Svenska vetenskapsakademiens ledamöter, 0347-9021 ; 185. Stockholm: Informationsavd., Vetenskapsakad. Libris 421496 
  • Nordenmark, Nils V. E. (1939). Pehr Wilhelm Wargentin: Kungl. Vetenskapsakademiens sekreterare och astronom 1749-1783. Uppsala. Libris 60188 
  • Nordenmark, Nils V. E. (1934). Pehr Wilhelm Wargentin: ett 150-årsminne. Stockholm. Libris 2423849 
  • Sjöström, Olle (2002). Svensk statistikhistoria : en undanskymd kritisk tradition. Hedemora: Gidlund. Libris 8770892. ISBN 91-7844-619-8 
  • Svensson, Gunnar (1963). Pehr Wilhelm Wargentin 1717-1783: den lärde prästsonen från Sunne. Banbrytare och föregångsmän, 99-0389577-1 ; 3. Östersund. Libris 661769 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]