Hoppa till innehållet

Pekings tunnelbana

Från Wikipedia
Pekings tunnelbana
北京地铁
201203_Beijing_Subway_line_13_train_H455_at_Wudao_Kou_station
Allmänt
PlatsKina Peking, Kina
Antal linjer30
Antal hållplatser400 (unika stationer)
Antal passagerare3,4 miljarder/år (2023)[1]
Organisation
Invigd1 oktober 1969
TrafikoperatörMTR Corporation
Tekniska fakta
Banlängd909 kilometer
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
MatningKontaktledning (linje 3, 6, 11, 12, 14, 16, 17, Daxing Airport Express, Xijiao line)
Strömskena (övriga linjer)
Linjekarta
Karta över Pekings tunnelbanenät
Stationen Wangjingxi som servar linje 13 och 15.
Stationen Wangfujing på Linje 1.
Insidan av en vagn i Linje 10.
Säkerhetskontroll vid ingången till tunnelbanespärren infördes för att öka säkerheten i samband med de olympiska sommarspelen 2008 men blev därefter permanent. Samma år ersattes de traditionella pappersbiljetterna med ett elektroniskt biljettsystem.
Säkerhetsvägg på stationen Weigongcun (Linje 4), som öppnades 28 september 2009. Alla stationer öppnade efter år 2006 har säkerhetsväggar för att hindra folk från att gå ner på spåret.
Utbyggnaden av Pekings tunnelbana från 1969 till 2013
Linje 9 ankommer vid Militärmuseum Tunnelbanestation vid Militärmuseet i Peking.

Pekings tunnelbana (北京地铁; Běijīng dìtiě) betjänar den kinesiska huvudstaden Peking och närliggande Langfang och Hebei. Pekings tunnelbana är den fjärde äldsta asiatiska tunnelbanan (exklusive Kaukasus) efter de japanska tunnelbanorna i Tokyo (öppnad 1927), Osaka (öppnad 1933) och Nagoya (öppnad 1957), och numera världens allra mest trafikerade tunnelbana med mer än tio miljoner resande per dag och totalt omkring 3,4 miljarder per år. Tunnelbanan började att planeras 1953 med Moskvas tunnelbana som förebild, hade byggstart den 1 juli 1965 och invigdes på tjugoårsminnet av grundandet av Folkrepubliken Kina den 1 oktober 1969, men först strax före och efter de olympiska sommarspelen 2008 började den drastiska utbyggnaden av tunnelbanan, som för tillfället (2023) är den största till banlängden,och den näst största i antal passagerare efter Shanghais tunnelbana.

Ett kontroversiellt inslag i tunnelbaneprojektet, som godkändes 4 februari 1965 av Mao Zedong, var förslaget att riva Pekings stadsmur, för att ge plats för blivande ringlinje 2, som dock godtogs av Mao som hellre föredrog att riva stadsmuren än att riva bostadshus.[2]

Biljettpriser

[redigera | redigera wikitext]

Prissättningen på biljetterna avgörs av färdsträckan, utom på flygplatslinjerna:[3]

  • 3 yuan (¥) för resor upp till 6 km.
  • För var 10:de km över 6 km adderas 1 yuan tills den totala sträckan når 32 km
  • För var 20:de km över 32 km adderas 1 yuan

Sedan 20 januari 2019 kan biljetter för resa på fri färdsträcka köpas i appen Yitongxing för följande priser:

  • Biljett för en dag: 20 yuan.
  • Biljett för två dagar: 30 yuan.
  • Biljett för tre dagar: 40 yuan.
  • Biljett för fem dagar: 70 yuan.
  • Biljett för sju dagar: 90 yuan

Express linjerna till flygplatserna Capital och Daxing har följande biljettpriser:

  • På linjen Daxing Airport Express är biljettpriset mellan 10 och 35 yuan för "ordinary class", beroende på färdsträcka, och för "business class" alltid 50 yuan per tur.

Barn under 130 centimeter långa reser gratis i sällskap med en betalande vuxen. Pensionärer (som fyllt 65 år), funktionshindrade, föredetta och nutida tjänstemän inom militär och Folkets beväpnade polis reser också gratis.

Tidigare biljettsystem

[redigera | redigera wikitext]

Före den 28 december 2014 användes ett fast biljettsystem där alla resor förutom de på Capital Airport Express kostade 2 yuan, blad de lägsta i Kina. Före den 7 oktober 2007 kostade resor mellan 3 och 7 yuan beroende på linje och antal byten.

Betalning och kontroll av biljetter

[redigera | redigera wikitext]

Varje station är utrustad med biljettmaskiner där man kan köpa enkelbiljetter i form av ett återanvänt plastkort och ladda Yikatong kort för resor. Passagerare skannar sina kort i spärrarna innan resor, för att resa med Yikatong kort krävs det att det finns 3 yuan på kortet. Vid resans slut samlas enkelbiljetterna in av spärren och återanvänds.

För att minska biljettfusk krävs det att passagerare avslutar sin resa inom fyra timmar annars läggs en straffavgift på 3 yuan till.

För användare av Yikatong kort som spenderar mer än 100 yuan på en månad får en rabatt nästkommande månad och 20% rabatt upp till 150 yuan samma månad, upp till 250 yuan är 50% rabatterat och över 400 yuan är alla resor månaden ut gratis

Linje Sträcka Öppnad Senast utbyggd Längd (km) Antal stationer
Linje 1[a] Gucheng[b] ↔ Huanqiu Dujiaqu (Universal Resort)[c] 1 oktober 1969[d] 26 augusti 2021 50,9 36
Linje 2 Ringlinje: Fuxingmen ↔ Xizhimen ↔ Dongzhimen ↔ Jianguomen ↔ Fuxingmen 1 oktober 1969[e] 28 december 1987 23,1 18

BJS_Line_3_icon

Linje 3 Dongsi Shitiao ↔ Dongbabei 15 december 2024 - 14,7 10
Linje 4 Anheqiaobei ↔ Tiangongyuan 28 september 2009 30 december 2010 49,4 35
Linje 5 Tiantongyuanbei ↔ Songjiazhuang 7 oktober 2007 - 27,6 23
Linje 6 Jin'anqiao ↔ Luyang 30 december 2012 27 december 2025 55,2 35
Linje 7 Pekings västra järnvägsstation ↔ Huanqiu Dujiaqu (Universal Resort) 28 december 2014 26 augusti 2021 40,3 30
Linje 8 Zhuxinzhuang ↔ Yinghai 19 juli 2008 31 december 2021 49,5 35
Linje 9 Nationalbiblioteket ↔ Guogongzhuang 31 december 2011 30 december 2012 16,5 13
Linje 10 Ringlinje: Bagou ↔ Xiju ↔ Guomao (China World Trade Center) ↔ Beitucheng ↔ Bagou 19 juli 2008 5 maj 2013[f] 57,1 45
Linje 11 Moshikou↔ Xinshougang 31 december 2021 30 December 2023 1,54 3
BJS_Line_12_icon Linje 12 Sijiqing Qiao ↔ Dongbabei 15 December 2024 - 27,5 20
Linje 13 Xizhimen ↔ Dongzhimen 28 september 2002 - 40,85 17
Linje 14 Zhangguozhuang ↔ Shangezhuang 5 maj 2013 31 december 2021 47,3 36
Linje 15 Qinghua Donglu Xikou ↔ Fengbo 30 december 2010 28 december 2014 41,4 20
Linje 16 Beianhe ↔ Wanpingcheng 31 december 2016 30 december 2023 49,8 30
Linje 17 Weilaikexuechengbei↔ Jiahuihu 31 december 2021 30 december 2023 48,9 19
Linje 19 Mudanyuan ↔ Xingong 31 december 2021 - 22,4 10
Changpinglinjen Changping Xishankou ↔ Jimen Qiao 30 december 2010 15 december 2024 44,2 20
Fangshanlinjen Dongguantounan ↔ Yancundong 30 december 2010 31 december 2020 31,8 16
Yanfanglinjen Yancundong ↔ Yanshan 30 december 2017 - 14,4 9
Yizhuanglinjen Songjiazhuang ↔ Yizhuang station 30 december 2010 30 december 2018 23,23 14
Capital Airport Express Beixinqiao ↔ Beijing Capital International Airport, Terminal 3/Terminal 2 19 juli 2008 31 december 2021[g] 29,9 5
Daxing Airport Express Caoqiao ↔ Daxing Airport 26 september 2019 - 41,36 3
Linje S1 (maglev) Shichang ↔ Pingguoyuan 30 december 2017 31 december 2021 10,2 8
Totalt:   786

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Linjens östra ändstation var Sihuidong före den 26 augusti 2021 då sträckan öster om Sihuidong var den separata Batonglinjen, som den 26 augusti 2021 sammanslöts med Linje 1, för att undvika tågbyte i Sihuidong.
  2. ^ Gucheng var västlig ändstation före förlängningen till Pingguoyuan den 23 april 1973, och senare ytterligare förlängning till Fushouling, som dock endast trafikerades av vissa turer för persontransport av studenter och arbetare vid en teknisk skola i närheten och som stängdes den 28 maj 2007. År 2021 inleddes en renovering av Fushouling som beräknas vara färdig år 2023, då en ny station förväntas invigas. Station Pingguoyuan stängdes i april 2020 för renovering till 2023, under tiden är Gucheng tillfällig västlig ändstation.
  3. ^ Pekings järnvägsstation var östlig ändstation före 28 december 1987, då linjen fick en ny östlig förlängning till den tillfälliga östliga ändstationen Fuxingmen, och den 12 december 1992 vidare till Xidan, och vidare Sihuidong den 28 juni 2000 då sträckan Tian'anmen xi–Sihuidong, som öppnades 28 september 1999, byggdes samman med Xidan. En östlig förlängning från Sihuidong till Tuqiao inleddes 28 december 2001 och var färdigbyggd 27 december 2003, och förlängdes ytterligare till Huazhuang 28 december 2019 och till Huanqiu Dujiaqu Universal Resort den 26 augusti 2021.
  4. ^ Tunnelbanan var stängd 11 november 1969 till 15 januari 1971 p.g.a. en elbrand som utbröt bara 41 dagar efter invigningen och skadade mer än hundra personer, varav tre dödades, och två tunnelbanevagnar, och senare av politiska skäl under 398 dagar 1971–75 (under slutet av Kulturrevolutionen).[4] Tunnelbanan övergick från försöksverksamhet till fullskalig officiell drift 15 september 1981.
  5. ^ Linje 1, invigd 1 oktober 1969, hade Pekings järnvägsstation som östlig ändstation före den 28 december 1987 då den U-formade Linje 2 mellan Fuxingmen och Jianguomen, som öppnades 20 september 1984, sammanslöts med linje 1:s gamla sträckning mellan Pekings järnvägsstation och Changchunjie (och därigenom blev en ringlinje).
  6. ^ Färdigbyggd som ringlinje.
  7. ^ Förlängd till Beixinqiao från Dongzhimen.
  1. ^ http://www.bj.xinhua.org/20240515/ae0b5fdd3df54c16a8603a1d054f9321/c.html
  2. ^ ”Beijing Subway History” (på engelska). Beijing-Travels.com. http://www.beijing-travels.com/beijing_guide/subway/history.html. Läst 17 februari 2017. 
  3. ^ ”Beijing Subway” (på kinesiska). TravelChinaGuide. https://www.travelchinaguide.com/cityguides/beijing/transportation/subway.htm. Läst 11 november 2016. 
  4. ^ ”Timeline of the Beijing (China) Rail Transit Network” (på engelska). CityRailTransit. http://cityrailtransit.com/timeline/beijing_timeline.htm. Läst 3 november 2016. 

Referensfel: <ref>-tagg med namn "TrackingChina", definierad i <references> används inte tidigare i texten.
Referensfel: <ref>-tagg med namn "BeijingSubwayPlan", definierad i <references> används inte tidigare i texten.
Referensfel: <ref>-tagg med namn "Chinanews", definierad i <references> används inte tidigare i texten.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]