Pekka Langer
| Pekka Langer | |
 Pekka Langer 1961. | |
| Född | Ture Per-Olof Langer 12 oktober 1919 Annedal, Göteborg |
|---|---|
| Död | 6 maj 1996 (76 år) Stockholm |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | programledare i radio och tv |
| Maka | 1) Gunnel Hermansson 2) Bibi Lidman |
| Barn | Johan Langer Joakim Langer Jannike Langer |
Ture Per-Olof ”Pekka” Langer, född 12 oktober 1919 i Göteborg[1][2], död 6 maj 1996 i Stockholm, var en svensk journalist och programledare i radio och TV.
Innehåll
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Pekka Langers mor dog när han var i fyraårsåldern och han togs då om hand av sin farbror och dennes fru i Norrköping där han växte upp. Pekka Langer studerade senare på högre allmänna läroverket i Norrköping, där han också var sekreterare i den litterära elevföreningen Fosterländska förbundet. Efter värnplikten började han arbeta som journalist på tidningen Folkbladet, där han stannade i tre år.[2]
Pekka Langer var en folkkär programledare i radio[3][4] och TV. Han gav ut kåserisamlingar, bland andra Natttuppen (1954) som liksom programserien med samma namn stavades med tre t. Han var huvudpersonen i SVT:s julkalender Farbror Pekkas handelsbod 1965, och var även programledare för Svensktoppen och Sommartoppen. Med hustrun Bibi Langer gjorde han dessutom radioserie-produktioner under åren 1972–1975, bland andra Gomorron.
Pekka Langer ledde också tillsammans med författaren Lars Widding de populära frågeprogrammen När Då Då och Bit för bit i radio, samt senare i TV Vem vet var? och Notknäckarna tillsammans med Carl-Uno Sjöblom.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Han var gift två gånger, första gången 1947 med Gunnel Hermansson, dotter till riksdagsman Albert Hermansson och senare omgift Noble. I andra äktenskapet var Pekka Langer gift från 1948 med Bibi Langer, dotter till Sven Lidman, och hade med henne barnen Johan Langer, Jannike Langer-Dillon och Joakim Langer.[5] Den sistnämnde har gett uttryck för svårigheterna att växa upp med faderns missbruksproblem.[6]
Pekka Langer är gravsatt i minneslunden på Solna kyrkogård.[7]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Natttuppen : kåserier, bevingade ord, följetong samt stamtavla. Stockholm: Bonnier. 1954. Libris länk
- Endast för tjänstebruk : forts. från i fjol : en liten bok till jul : en av de fjorton : medlem av Povel Ramels Knäppupp : grundare av Svenska Bondeförståndet-Latmannapartiet : hemlig. Stockholm: Bonnier. 1955. Libris länk
- Stora klokboken. Stockholm: Bonnier. 1956. Libris länk
- Fars lila olle : ett präktigt illustrerat memoarverk innehållande släkterna Blomsterkvists, Klengerstedts m fl historia genom tiderna. Stockholm: Bonnier. 1957. Libris länk
- En nyckelroman. Stockholm: Bonnier. 1958. Libris länk
- Var och hur i all världen i Norden? eller Brödrafolkens fel. Stockholm: Bonnier. 1959. Libris länk - Medförfattare: Kjell Arnljot Wig.
- Pekkas spanska kappsäck. Stockholm: Bonnier. 1962. Libris länk
- Doktor Langers bästa droppar. Delfinserien, 0346-6574 ; 309. Stockholm: Aldus/Bonnier. 1968. Libris länk
- När då du? : [tävla hemma med Pekka]. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1969. Libris länk
- Nils-Oskar Liggnér kommer till vila och 4 andra godnattsagor för barn och vuxna. [Malmö]: [Nordiska Fjäder]. 1973. Libris länk - Medförfattare: Bibbi Langer.
- "Det kan man fråga sig!" : finurliga frågelekar för hela familjen. Stockholm: Informationsförl. 1984. Libris länk. ISBN 91-7736-072-9
- Radioaktivt avfall. Stockholm: Rabén Prisma. 1996. Libris länk. ISBN 91-518-2988-6 - Medförfattare: Joakim Langer.
Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller[redigera | redigera wikitext]
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1953 | Medverkande | Djuprevyn 2 meter, revy Povel Ramel och Yngve Gamlin |
Egon Larsson | Idéonteatern |
| 1954 | Medverkande | Knäppupp II - Denna sida upp, revy Povel Ramel och Yngve Gamlin |
Per-Martin Hamberg | Idéonteatern |
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)
- ^ [a b] Christer Sandberg (17 januari 2011). ”När Pekka kom till Folkbladet”. Folkbladet. http://www.folkbladet.se/nyheter/nar-pekka-kom-till-folkbladet-2689867.aspx. Läst 26 mars 2014.
- ^ Tore Borglund "Radiokrönika" ("Pekkas spegel" etc.) Tidens kalender 1959, sid 172. Tryck: Almqvist & Wiksells, Uppsala 1958.
- ^ "Radions nya underhållningsserie", Panorama 61 : En bokfilm från BFB, Bonniers, Stockholm 1961.
- ^ Langer, P-O Pekka, skriftställare, Vällingby i Vem är vem? , Stor-Stockholm 1962, sid 748
- ^ Terese Cristiansson (23 februari 2003). ”Barnen som glöms bort”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/barnen-som-gloms-bort/. Läst 15 april 2018.
- ^ FinnGraven
- Langer, T P-O (Pekka) i Vem är det 1993, sid 628
- Pekka Langer på Svensk Filmdatabas
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Lind, Kalle (2018). ”Om Pekka Langer”. Snedtänkt : boken som handlar om det inga andra böcker handlar om. Stockholm: Forum. sid. 62-72. Libris länk. ISBN 9789137151489
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Pekka Langer i Libris
- Pekka Langer i Svensk mediedatabas
- Pekka Langer från hesselby.com
|
- Svenska radioprogramledare
- Svenska TV-programledare
- Svenska journalister under 1900-talet
- Sommarvärdar 1961
- Sommarvärdar 1962
- Sommarvärdar 1963
- Sommarvärdar 1966
- Sommarvärdar 1969
- Sommarvärdar 1971
- Sommarvärdar 1972
- Sommarvärdar 1973
- Sommarvärdar 1974
- Sommarvärdar 1981
- Svensktoppens programledare
- Melodifestivalens programledare
- Skådespelare från Göteborg
- Journalister från Göteborg
- Gravsatta på Solna kyrkogård
- Födda 1919
- Avlidna 1996
- Män
