Pekka Langer
Pekka Langer | |
![]() Pekka Langer 1961. | |
Född | Ture Per-Olof Langer 12 oktober 1919 Annedal, Göteborg |
---|---|
Död | 6 maj 1996 (76 år) Stockholm |
Nationalitet | Svensk |
Yrke/uppdrag | programledare i radio och tv |
Maka | 1) Gunnel Hermansson 2) Bibi Lidman |
Barn | Johan Langer Joakim Langer Jannike Langer |
Ture Per-Olof ”Pekka” Langer, född 12 oktober 1919 i Göteborg[1][2], död 6 maj 1996 i Stockholm, var en svensk journalist och programledare i radio och TV.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Pekka Langers mor dog när han var i fyraårsåldern och han togs då om hand av sin farbror och dennes fru i Norrköping där han växte upp. Pekka Langer studerade senare på högre allmänna läroverket i Norrköping, där han också var sekreterare i den litterära elevföreningen Fosterländska förbundet. Efter värnplikten började han arbeta som journalist på tidningen Folkbladet, där han stannade i tre år.[2]
Pekka Langer var en folkkär programledare i radio[3][4] och TV. Han gav ut kåserisamlingar, bland andra Natttuppen (1954), som liksom radioprogrammet med samma namn stavades med tre t. Han var huvudpersonen i SVT:s julkalender Farbror Pekkas handelsbod 1965, och var även programledare för Svensktoppen och Sommartoppen. Med hustrun Bibi Langer gjorde han dessutom radioserier under åren 1972–1975, bland andra Gomorron.
Pekka Langer ledde också tillsammans med författaren Lars Widding de populära frågeprogrammen När Då Då och Bit för bit i radio, samt senare i TV Vem vet var? och Notknäckarna tillsammans med Carl-Uno Sjöblom.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Han var gift två gånger, första gången 1947 med Gunnel Hermansson, dotter till riksdagsman Albert Hermansson och senare omgift Noble. I andra äktenskapet var Pekka Langer gift från 1948 med Bibi Langer, dotter till Sven Lidman, och hade med henne barnen Johan Langer, Jannike Langer-Dillon och Joakim Langer.[5] Den sistnämnde har gett uttryck för svårigheterna att växa upp med faderns missbruksproblem.[6]
Pekka Langer är gravsatt i minneslunden på Solna kyrkogård.[7]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Natttuppen : kåserier, bevingade ord, följetong samt stamtavla. Stockholm: Bonnier. 1954. Libris länk
- Endast för tjänstebruk : forts. från i fjol : en liten bok till jul : en av de fjorton : medlem av Povel Ramels Knäppupp : grundare av Svenska Bondeförståndet-Latmannapartiet : hemlig. Stockholm: Bonnier. 1955. Libris länk
- Stora klokboken. Stockholm: Bonnier. 1956. Libris länk
- Fars lila olle : ett präktigt illustrerat memoarverk innehållande släkterna Blomsterkvists, Klengerstedts m fl historia genom tiderna. Stockholm: Bonnier. 1957. Libris länk
- En nyckelroman. Stockholm: Bonnier. 1958. Libris länk
- Var och hur i all världen i Norden? eller Brödrafolkens fel. Stockholm: Bonnier. 1959. Libris länk - Medförfattare: Kjell Arnljot Wig.
- Pekkas spanska kappsäck. Stockholm: Bonnier. 1962. Libris länk
- Doktor Langers bästa droppar. Delfinserien, 0346-6574 ; 309. Stockholm: Aldus/Bonnier. 1968. Libris länk
- När då du? : [tävla hemma med Pekka]. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1969. Libris länk
- Nils-Oskar Liggnér kommer till vila och 4 andra godnattsagor för barn och vuxna. [Malmö]: [Nordiska Fjäder]. 1973. Libris länk - Medförfattare: Bibbi Langer.
- "Det kan man fråga sig!" : finurliga frågelekar för hela familjen. Stockholm: Informationsförl. 1984. Libris länk. ISBN 91-7736-072-9
- Radioaktivt avfall. Stockholm: Rabén Prisma. 1996. Libris länk. ISBN 91-518-2988-6 - Medförfattare: Joakim Langer.
Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller[redigera | redigera wikitext]
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1953 | Medverkande | Djuprevyn 2 meter, revy Povel Ramel och Yngve Gamlin |
Egon Larsson | Idéonteatern |
1954 | Medverkande | Knäppupp II - Denna sida upp, revy Povel Ramel och Yngve Gamlin |
Per-Martin Hamberg | Idéonteatern |
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)
- ^ [a b] Christer Sandberg (17 januari 2011). ”När Pekka kom till Folkbladet”. Folkbladet. Arkiverad från originalet den 5 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170305192017/http://www.folkbladet.se/nyheter/nar-pekka-kom-till-folkbladet-2689867.aspx. Läst 26 mars 2014.
- ^ Tore Borglund "Radiokrönika" ("Pekkas spegel" etc.) Tidens kalender 1959, sid 172. Tryck: Almqvist & Wiksells, Uppsala 1958.
- ^ "Radions nya underhållningsserie", Panorama 61 : En bokfilm från BFB, Bonniers, Stockholm 1961.
- ^ Langer, P-O Pekka, skriftställare, Vällingby i Vem är vem? , Stor-Stockholm 1962, sid 748
- ^ Terese Cristiansson (23 februari 2003). ”Barnen som glöms bort”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/barnen-som-gloms-bort/. Läst 15 april 2018.
- ^ FinnGraven
- Langer, T P-O (Pekka) i Vem är det 1993, sid 628
- Pekka Langer på Svensk Filmdatabas
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Lind, Kalle (2018). ”Om Pekka Langer”. Snedtänkt : boken som handlar om det inga andra böcker handlar om. Stockholm: Forum. sid. 62-72. Libris länk. ISBN 9789137151489
- Ohlsson, Birgitta (2020). ”Pekka Langer och den ständiga rädslan”. Svenska öden & äventyr (Hemmets Journal). http://www.odenochaventyr.se/artiklar/pekka-langer/.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Pekka Langer i Libris
- Pekka Langer i Svensk mediedatabas
- Bilder i Digitalt museum
- Pekka Langer på hesselby.com
|
- Svenska radioprogramledare
- Svenska TV-programledare
- Svenska journalister under 1900-talet
- Sommarvärdar 1961
- Sommarvärdar 1962
- Sommarvärdar 1963
- Sommarvärdar 1966
- Sommarvärdar 1969
- Sommarvärdar 1971
- Sommarvärdar 1972
- Sommarvärdar 1973
- Sommarvärdar 1974
- Sommarvärdar 1981
- Svensktoppens programledare
- Melodifestivalens programledare
- Skådespelare från Göteborg
- Journalister från Göteborg
- Gravsatta på Solna kyrkogård
- Födda 1919
- Avlidna 1996
- Män