Pendeltåg
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ett pendeltåg är ett lokaltåg som huvudsakligen trafikerar ett storstadsområde och dess närmaste omgivning. Pendeltåg finns i flertalet större städer i världen. I Sverige finns minst två pendeltågssystem, i Stockholm och Göteborg men också ett antal andra länståg och regionaltåg. Vissa andra svenska tåg, till exempel Norrköping-Mjölby kallas också ofta pendeltåg, men detta beror på vem man frågar, eftersom namnen varierar och det inte finns en exakt definition, mer än lokala tåg i ett storstadsområde. Pendeltågen har fått olika namn på olika platser, utomlands ofta ett varumärke som är svåröversatt, även om termen ofta liknar en översättning av "stadsbana". I tyskspråkiga länder kallas de S-Bahn (Stadtbahn) och i Danmark för S-tog. I USA finns en term "commuter rail", vilket ordagrant betyder pendlarjärnväg. Pendeltåg går ibland på egna spår, men i många fall delar man spår med andra tåg, som godståg och fjärrtåg, på hela eller delar av sträckan.
Termen
Termen pendeltåg uppstod i Stockholmsområdet på 1960-talet i samband med omorganisationen och utbyggnaden av lokaltågstrafiken där. AB Storstockholms Lokaltrafik övertog den 1 januari 1967 ansvaret för lokal persontrafik på järnväg inom länet. Från den 12 maj 1968 ersattes de hittillsvarande lokdragna lokaltågen successivt med nya motorvagnståg. Dessa utformades med tunnelvagnarna som förebild och benämndes i medierna oftast just "pendeltåg". I det nya trafikupplägget "pendlade" tågen mellan förorterna utan att terminera vid Stockholms centralstation. Se vidare Stockholms pendeltåg. När likartade trafikupplägg introducerades i andra delar av landet kom begreppet ofta att användas även där. Här används termen generellt om lokaltågssystem i storstadsområden, alltså även som översättning av utländska namn.
Ordet pendeltåg används i Stockholm som ett varumärke på lokala tåg i Storstockholms Lokaltrafiks regi på Trafikverkets spår (inklusive Gnestapendeln som har rätt låg turtäthet). Det finns fler lokaltåg i Stockholmstrakten i Storstockholms Lokaltrafiks regi, nämligen Roslagsbanan och Saltsjöbanan, som inte kallas pendeltåg. Ordet pendeltåg används även i Göteborg.
Det är viktigt att ha hög turtäthet för att ett trafiksystem ska vara attraktivt. Många har fasta arbetstider och vill ha tåg om passar just dem. Det är inte möjligt att ge en bra definition på ordet pendeltåg som stämmer med användningen utan man får nöja sig med att det används för ett antal lokala tåg på järnväg (inte i tunnelbana) i större städer och med tät trafik.
På finlandssvenska kallas liknande system närtåg och även närtrafik i stället för pendeltåg, främst i huvudstadsregionen.
Elsystem
Även om pendeltåg ofta använder det vanliga järnvägsnätet, så elektrifierades ofta pendeltågssträckorna tidigt, inte sällan användes då likströmssystem (såsom tunnelbanor också har). I vissa städer, som Köpenhamn, Hamburg och Berlin lever dessa tidiga system kvar trots att en större del av järnvägsnätet elektrifierats med modernare system, vilket är möjligt genom att pendeltågen helt använder separata spår, vilket får dessa system att likna tunnelbanor. I Sverige har de samma elsystem som fjärrtåg, eftersom de oftast delar spår. Se vidare elektrifierad järnväg.
Pendeltågstunnlar
Eftersom pendeltåg trafikerar stadsområden där det ofta är svårt att anlägga järnväg på ytan är det inte ovanligt att delar av pendeltågssystemen inklusive stationer anläggs i tunnel, i första hand i centrala staden. Så har till exempel skett i Berlin (Nordsydtunnel), Hamburg (City-S-Bahntunneln & Harburgtunneln), München, Köpenhamn (Boulevardtunneln), Oslo, Paris, Sydney och många andra städer. De har gett möjlighet för tågen att nå flera centrala delar, samt samma tåg att gå genom staden. Förr fick tågen vända vid järnvägsstationen. Alla arbetar inte nära den gamla järnvägsstationen, så tunnlarna gav mycket kortare restid till många arbetsplatser.
I en del städer är pendeltågen helt skilda från järnvägstrafik på landets huvudnät, och har egna standarder och delvis tunnel, åtminstone i centrum. Dessa system är ett mellanting mellan tunnelbana och pendeltåg. Så är det bland annat för danska s-tågen i Köpenhamn och S-bahn i Berlin och Hamburg.
I Sverige är alla pendeltågssystem blandade med fjärrtrafik, även om det i Stockholm på många spårsträckor sällan är andra tåg. Järnvägstunnel med pendeltåg finns i Göteborg där den underjordiska Lisebergs station ligger. I Malmö finns Citytunneln, som har stationer vid centralstationen, den underjordiska Triangelns station och Hyllie, för att sedan ansluta med Öresundsbanan vid Svågertorp. Citytunneln avlastar Kontinentalbanan, i och med att Öresundståg och Pågatåg går rakt under Malmö, istället för att åka runt om. I Stockholm har en pendelstågstunnel byggts, Citybanan. Egentligen fanns redan en genomgående järnväg med två spår i Stockholm, fast ovan mark intill Gamla Stan och i tunnel under Södermalm med underjordiska Stockholms södra station. Men det var kapacitetsbrist för järnvägsspåren som bara blev värre eftersom fjärrtåg, regionaltåg och pendeltåg delade på dessa två spår. Även Göteborg har en pendeltågstunnel under planering, kallad Västlänken, som skulle ge tre underjordiska stationer i centrala staden. Dessa är Göteborgs central, Hagakyrkan och Korsvägen. Projektet planeras ha byggstart 2018.[Uppdatering behövs]
Sveriges underjordiska stationer med pendeltåg (inkl pendeltågsliknande tåg):
- Arlanda C, invigd 2000, pendeltåg började gå 2012.
- Knutpunkten, Helsingborg, invigd 1991.
- Lisebergs station, Göteborg, invigd 1993.
- Malmö centralstation, underjordisk del invigd 2010.
- Stockholm City, Stockholm, invigd 2017.
- Stockholm Odenplan, Stockholm, invigd 2017.
- Stockholms södra station, Stockholm, invigd 1989.
- Triangelns station, Malmö, invigd dec 2010.
Se även Lista över järnvägstunnlar i Sverige#Underjordiska stationer.
Några av Europas största underjordiska pendeltågscentraler:
- Plaça de Catalunya station, Barcelona 1933
- Bahnhof Potsdamer Platz, Berlin 1939
- Jungfernstieg station, Hamburg 1975
- Châtelet-Les Halles, Paris 1977
- Wien Mitte station, Wien 2003
Pendeltåg i Norden
Pendeltåg | Längd (km) | Linjer | Stationer | Invigningsår | Land |
---|---|---|---|---|---|
Oslos pendeltåg | 553 | 8 | 128 | 1902 | Norge |
Helsingfors närtrafik | 99 | 15 | 69 | 1969 | Finland |
Stockholms pendeltåg | 200 | 6 | 53 | 1968 | Sverige |
Köpenhamns pendeltåg | 170 | 7 | 84 | 1934 | Danmark |
Göteborgs pendeltåg | 104 | 3 | 25 | 1960 | Sverige |
Flera av linjerna inom Oslos pendeltåg har låga turtätheter och långa restider till centrum, vilket gör att de snarare är regionaltåg. Definitionen på Oslos pendeltåg är det som NSB kallar "lokaltog".
Pendeltåg i övriga världen
Pendeltåg | Längd (km) | Linjer | Stationer | Invigningsår | Land |
---|---|---|---|---|---|
Londons pendeltåg | Storbritannien | ||||
New Yorks pendeltåg | 1765 | 20 | 244 | 1834 | USA |
Sydneys pendeltåg | 882 | 11 | 176 | 1855 | Australien |
Paris pendeltåg | 587 | 5 | 257 | 1977 | Frankrike |
Prags pendeltåg | 515 | 14 | 158 | 2007 | Tjeckien |
Chicagos pendeltåg | 487 | 11 | 240 | 1984 | USA |
Barcelonas pendeltåg | 467 | 5 | 107 | 1958 | Spanien |
Münchens pendeltåg | 442 | 10 | 148 | 1972 | Tyskland |
Wiens pendeltåg | 382 | 13 | 137 | 1962 | Österrike |
Zürichs pendeltåg | 380 | 27 | 171 | 1990 | Schweiz |
Melbournes pendeltåg | 372 | 16 | 200 | 1854 | Australien |
Madrids pendeltåg | 339 | 11 | 98 | 1941 | Spanien |
Berlins pendeltåg | 331 | 15 | 166 | 1882 | Tyskland |
Frankfurts pendeltåg | 303 | 9 | 108 | 1878 | Tyskland |
Bremens pendeltåg | 270 | 4 | 35 | 2010 | Tyskland |
Basels pendeltåg | 250 | 5 | 72 | 1997 | Schweiz |
Budapests pendeltåg | 176 | 5 | 81 | Ungern | |
Hamburgs pendeltåg | 144 | 6 | 68 | 1906 | Tyskland |
San Franciscos pendeltåg | 125 | 1 | 32 | 1987 | USA |
Wollongongs pendeltåg | 20 | 1 | 14 | Australien |
En mycket längre lista (cirka 300 system) finns i den engelska artikeln List of suburban and commuter rail systems.
Se även
|