Peppe Femling

Från Wikipedia
Peppe Femling
Femling P. – Biathlon WCh 2024 Nove Mesto 1681.jpg
LandSverige Sverige
SportSkidskytte
KlubbPiteå Skidskytte
Född24 mars 1992 (32 år)
Valbo församling, Gävleborgs län
Diverse
Världscupdebut3 januari 2014
Olympiska spelen
Deltagande2 (2018, 2022)
Medaljer1
Guldmedaljer1
Världsmästerskap
Deltagande7
Medaljer2
Världscupen
Säsonger11 (inkl. 2023/24)
Vinster0 individuella
2 i lag
Pallplatser0 individuella
6 i lag
        Medaljer
Olympiska spel
Guld Pyeongchang 2018 Stafett
Världsmästerskap
Silver Pokljuka 2021 Stafett
Brons Oberhof 2023 Stafett
Världsmästerskap rullskidskytte
Silver Rupholding 2022 Sprint
Brons Rupholding 2022 Supersprint
Senast uppdaterad: 17 mars 2024

Hans Wilhelm Peppe Femling, född 24 mars 1992 i Valbo församling i Gävleborgs län,[1] är en före detta svensk skidskytt tävlande för Piteå Skidskytte. Han ingick i det svenska herrstafettlag som vann OS-guld i Pyeongchang 2018.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Femling världscupdebuterade den 3 januari 2014 när han deltog i sprinttävlingen i Oberhof där han slutade på 89:e plats. Han tog sina första världscuppoäng under säsongen 2014/2015 när han slutade på 21:a plats i distansloppet i Oslo den 12 februari 2015.

I herrarnas stafett vid OS i Pyeongchang den 23 februari 2018 tog Femling tillsammans med Jesper Nelin, Sebastian Samuelsson och Fredrik Lindström guld. Femling åkte den första sträckan för det svenska laget.[2]

Femling tog sin första pallplats och seger i världscupen när han tillsammans med Martin Ponsiluoma, Torstein Stenersen och Sebastian Samuelsson vann herrarnas stafett i Hochfilzen den 16 december 2018. Hans bästa individuella placering i världscupen är en 9:e-plats på distansloppet i Canmore den 7 februari 2019.[3]

Femling har även deltagit vid sju världsmästerskap med en 15:e plats i distansen på VM i Pokljuka 2021 som bästa individuella resultat.

Vid världsmästerskapen i rullskidskytte 2022 i tyska Rupholding tog Peppe silver i sprinten [4] , samt brons i supersprinten. [5]

Efter herrarnas jaktstart i Canmore 2024 berättade Femling att han avslutar karriären.[6]

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Världscupen[redigera | redigera wikitext]

Pallplatser i lag[redigera | redigera wikitext]

I lag har Femling sex pallplatser i världscupen: två segrar, tre andraplatser och en tredjeplats. Samt två VM- medaljer i stafett, silver från Pokljuka 2021 och brons från Oberhof 2023.

Säsong Datum Plats Disciplin Placering Lagkamrat(er)
2018/19 16 december 2018 Österrike Hochfilzen Stafett 1:a Ponsiluoma / Stenersen / Samuelsson
2019/20 7 mars 2020 Tjeckien Nové Město na Moravě Stafett 3:a Samuelsson / Nelin / Ponsiluoma
2020/21 6 december 2020 Finland Kontiolax Stafett 2:a Nelin / Ponsiluoma / Samuelsson
13 december 2020 Österrike Hochfilzen Stafett 1:a Nelin / Ponsiluoma / Samuelsson
20 februari 2021 Slovenien Pokljuka (VM) Stafett 2:a Nelin / Ponsiluoma / Samuelsson
2021/22 4 mars 2022 Finland Kontiolax Stafett 2:a Nelin / Ponsiluoma / Samuelsson
2022/23 10 december 2022 Österrike Hochfilzen Stafett 2:a Nelin / Ponsiluoma / Samuelsson
18 februari 2023 Tyskland Oberhof (VM) Stafett 3:a Ponsiluoma / Nelin / Samuelsson

Ställning i världscupen[redigera | redigera wikitext]

Säsong Totalt Distans Sprint Jaktstart Masstart
Poäng Plac. Poäng Plac. Poäng Plac. Poäng Plac. Poäng Plac.
2013/14 0 0
2014/15 20 75:e 20 42:a 0 0
2015/16 4 102:a 4 62:a 0
2016/17 14 83:e 14 48:e 0 0
2017/18 0 0 0 0
2018/19 33 67:e 32 33:e 0 1 81:a
2019/20 109 46:e 24 36:e 36 53:e 31 38:e 18 42:a
2020/21 148 38:e 26 39:e 72 34:e 36 42:a 14 43:e
2021/22 105 47:e 0 44 51:a 61 37:e
2022/23 80 45:a 20 38:a 21 53:a 39 43:a
2023/24 7 81:a 7 67:a

Nytt poängsystem fr.o.m. säsongen 2022/2023.[7]

Olympiska spel[redigera | redigera wikitext]

Tävling Distans Sprint Jaktstart Masstart Stafett Mixstafett
Sydkorea Pyeongchang 2018 32:a 42:a Guld
Kina Peking 2022 40:e 64:e 5:e

Världsmästerskap[redigera | redigera wikitext]

Tävling Distans Sprint Jaktstart Masstart Stafett Mixstafett Singelmix
Finland Kontiolax 2015 62:a 78:e 18:e 16:e i.u.
Norge Oslo 2016 37:e 7:e
Sverige Östersund 2019 67:e 86:e
Italien Antholz 2020 17:e 20:e 16:e 22:a 10:e
Slovenien Pokljuka 2021 15:e 31:a 37:e 27:e Silver
Tyskland Oberhof 2023 79:e 27:e 25:e 30:e Brons
Tjeckien Nove Mesto 2024 64:a

Referenser[redigera | redigera wikitext]