Per Åsbrink

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Per Valfrid Åsbrink, född 18 oktober 1912 i Färila, Gävleborgs län, död 17 juni 1994 i Essinge församling, Stockholm[1][2], var en svensk ämbetsman. Han var riksbankschef 1955-1973.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Per Åsbrink var son till skogsarbetaren Erik Åsbrink och Alida Persson. Han började först i faderns fotspår och gick därefter i folkhögskola 1931-34, varefter han fortsatte studera vid universitetet, där han blev fil.mag. 1945. Han hade under studierna anställning vid KF:s organisations- och tidningsavdelning, och deltog som sakkunnig i 1941 års befolkningsutredning, och hade därefter anställning vid Stockholms stadskontor.

Innan han utsågs till riksbankschef hade han flera uppdrag som sakkunnig i flera departement, och var redaktör vid Tiden. 1954 ledde han en utredning om LKAB, och året därpå utsågs han till riksbankschef. 1957 blev han ordförande i LKAB. 1965 invaldes han som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.

1939 gifte han sig med Erika Richter, som var dotter till Walter Krassowsky och Grete Richter. De blev föräldrar till Erik Åsbrink.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Mats Lemne
Sveriges riksbankschef
1955–1973
Efterträdare:
Krister Wickman

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Horisont 1994. Bertmarks 
  2. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  3. ^ ”Tidigare riksbankschefer”. Sveriges Riksbank. https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/tidigare-riksbankschefer/. Läst 2 januari 2022.