Per Anders Stenkula

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Per Anders Stenkula
FöddPer Anders Stenkula[1]
17 november 1777[1]
S:t Laurentii församling[1], Sverige
Död27 februari 1838[1] (60 år)
Ringarums församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
Lunds universitet[1]
SysselsättningPräst[1]
Befattning
Huspredikant (1802–1803)[1]
Hospitalspredikant, Linköpings domkyrkoförsamling (1803–1816)[1]
Predikant, Linköpings slott (1803–1816)[1]
Kyrkoherde, Ringarums församling (1816–1838)[1]
BarnAnders Martin Wilhelm Stenkula (f. 1800)[1]
Utmärkelser
Prost (1826)[1]
Redigera Wikidata

Per Anders Stenkula, född 17 november 1777 i S:t Laurentii församling, Östergötlands län, död 27 februari 1838 i Ringarums församling, Östergötlands län, var en svensk präst.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Per Anders Stenkula föddes 1777 i S:t Laurentii församling, Söderköping. Han var son till fabrikören Per Stenkula och Christina Elisabeth Hargelius. Stenkula blev 1787 student vid Uppsala universitet och studerade sedan i Linköping, för att våtertminen 1794 bli student vid Lunds universitet. Han avlade magisterexamen där 23 juni 1796 och prästvigdes 27 oktober 1802 till huspredikant på Förråd i Östra Skrukeby församling. Stenkula blev 10 december slottspredikant på Linköpings slott och var även från 1 januari 1803 hospitalspredikant i Linköpings församling, tillträdde båda befattningarna 1803. Han avlade pastoralexamen 3 augusti 1811 och kallades 12 december 1812 att göra prov på kyrkoherdebefattningen i Norrköpings Hedvigs församling, samt 3 juli 1813. Men han fick inte tjänsten utan blev kyrkoherde i Ringarums församling, 13 juli 1814, tillträdde 1816. Den 4 augusti 1826 blev han prost. Stenkula höll tal på Bibelsällskapets högtidsdag 1831. Han avled 1838 i Ringarums församling.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Stenkula gifte sig 1 september 1799 med Helena Maria Giert (1774–1845). Hon var dottar av Martin P:son Giertz och Märta Maria Möller. De fick tillsammans barnen kyrkoherden Anders Martin Wilhelm Stenkula i Ringarums församling, Per Gustaf Rogatius Stenkula (1801–1804), fältläkaren Zacharias Fredrik Agathon Stenkula (1803–1867) i Helsingborg, Maria Elisabeth Sophia Stenkula (1807–1875) och Helena Beata Fredrica Stenkula (född 1809).[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1794 – Dissertatio historico-philosophica, de scepticismo, quam, Lund.[3]
  • 1796 – Dissertatio philosophica de convenientia ac discrimine spei et fiduciae, quam, Lund.[4]
  • 1805 – Ord till musiken vid gymnasisterne Joh. Carlos och Dan. Neréns begrafnings-akt i Linköpings domkyrka den 28 novemb. 1805.: af sörjande kamrater, Linköping.[5]
  • 1817 – Tal hållet vid prosten och kyrkoherden ... Sam. Carl Wetterholms jordfästning i Furingstads kyrka den 15:de junii 1817, af mag:r P.A. Stenkula, Linköping.[6]
  • 1831 – Minnesord vid kongl. hofpredikanten, prosten och kyrkoherden öfver Kudby församling i Linköpings stift, herr magister Johan Anderssons begrafningsact, hållet i Kudby kyrka söndagen d. 3 juli 1831 af P. A. Stenkul, Norrköping.[7]
  • 1836 – Utkast till topografisk, statistisk och historisk matrikel öfver Linköpings stift, del 1, Linköping.[8]
  • 1836 – Utkast till topografisk, statistisk och historisk matrikel öfver Linköpings stift, del 2, Linköping.[9]

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • 1806 – Grefven af Cork den store; eller Förförelsen utan list af m:me de Genlis (skriven av Félicité de Genlis), Linköping.[12]
  • 1807 – Jean François Marmontels lefverne, /Frankrikes historiograf; ständig sekreterare vid franska akademin/ antecknadt till dess barns upplysning (skriven av Jean-François Marmontel), del 1, Linköping.[13]
  • 1808 – Jean François Marmontels lefverne, /Frankrikes historiograf; ständig sekreterare vid franska akademin/ antecknadt till dess barns upplysning (skriven av Jean-François Marmontel), del 2, Linköping.[14]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 609-613, läst: 15 april 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 609-613. Libris 41149 
  3. ^ Haeggroth, Nils; Stenkula Per Anders (1794) (på latin). Dissertatio historico-philosophica, de scepticismo, quam ... in reg. acad. Gothor. Carolina, die XXIX. nov. a. o. r. MDCCXCIV. ... Miti eruditorum examini subjicient præses, mag. Nicolaus Hæggroth ... et respondens, Petrus Andreas Stenkula, Ostro-Gothus. Lundæ, litteris Berlingianis.. Libris 10715430 
  4. ^ Fremling, Mattias; Stenkula Per Anders (1796) (på latin). Dissertatio philosophica de convenientia ac discrimine spei et fiduciae, quam ... moderante Matthaeo Fremling ... miti eruditorum disquisitioni pro laurea modeste offert auctor Petrus Andreas Stenkula, ostro-gothus, die XIV maji a. MDCCXCVI.. Lundae, ex officina Berlingianis.. Libris nz2z1v7klzp2fdnc 
  5. ^ Stenkula Per Anders, red (1805). Ord till musiken vid gymnasisterne Joh. Carlos och Dan. Neréns begrafnings-akt i Linköpings domkyrka den 28 novemb. 1805.: af sörjande kamrater.. Linköping, Groth och Petre.. Libris 10280413 
  6. ^ Stenkula, Per Anders (1817). Tal hållet vid prosten och kyrkoherden ... Sam. Carl Wetterholms jordfästning i Furingstads kyrka den 15:de junii 1817, af mag:r P.A. Stenkula ... Linköping, Petre och Abrahamsson.. Linköping. Libris 2401424 
  7. ^ Stenkula, Per Anders (1831). Minnesord vid kongl. hofpredikanten, prosten och kyrkoherden öfver Kudby församling i Linköpings stift, herr magister Johan Anderssons begrafningsact, hållet i Kudby kyrka söndagen d. 3 juli 1831 af P. A. Stenkula, .... Norrköping, N. Schmidt & c. 1831.. Libris 10056065 
  8. ^ Stenkula, Per Anders (1836). Utkast till topografisk, statistisk och historisk matrikel öfver Linköpings stift D. 1. Linköping: Axel Petre. Libris 2956261 
  9. ^ Stenkula, Per Anders (1836). Utkast till topografisk, statistisk och historisk matrikel öfver Linköpings stift. Linköping: Axel Petre. Libris 2956260 
  10. ^ Chateaubriand, François René; Stenkula Per Anders (1803). René eller Passionernas verkningar af F.A. Chateaubriand. Öfversättning af P.A. Stenkula. Linköping, Groth och Petre. 1803.. Linköping. Libris 2418332 
  11. ^ Genlis, Stéphanie Félicité; Stenkula Per Anders (1803). Fröken de Clermont. Ny berättelse af m. de Genlis. Öfversatt af P.A. Stenkula. Linköping, Groth. Och Petre. 1803.. Linköping. Libris 2416904 
  12. ^ Genlis, Stéphanie Félicité; Stenkula Per Anders (1806). Grefven af Cork den store; eller Förförelsen utan list af m:me de Genlis. Öfversättning af P.A. Stenkula. Linköping, Groth och Petre, 1806.. Linköping. Libris 2416905 
  13. ^ Marmontel, Jean Franc̦ois; Stenkula Per Anders (1807). Jean François Marmontels lefverne, /Frankrikes historiograf; ständig sekreterare vid franska akademin/ antecknadt till dess barns upplysning. På moderspråket tryckt efter författarens egen handskrift och försvenskadt af P.A. Stenkula.: ... Linköping, Groth och Petre. =1-2. 1807-08.=. [Del 1], Första delen. 1807. [06], 362 s., [1] rättelsevik.. Linköping. Libris 2410938 
  14. ^ Marmontel, Jean Franc̦ois; Stenkula Per Anders (1808). Jean François Marmontels lefverne, /Frankrikes historiograf; ständig sekreterare vid franska akademin/ antecknadt till dess barns upplysning. På moderspråket tryckt efter författarens egen handskrift och försvenskadt af P.A. Stenkula.: ... Linköping, Groth och Petre. =1-2. 1807-08.=. [Del 2], Andra delen. 1808. 320 s. =(s. 319-20 opag. rättelser). Linköping. Libris 2410939 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Per_Anders_Stenkula&oldid=52474379”