Per Grundén

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Per Grundén
Per Grundén på skivomslag 1961.
Född Per Gustaf Grundén
23 maj 1922
Eskilstuna, Sverige
Död 6 februari 2011 (88 år)
Trosa, Sverige
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Operasångare, skådespelare
Känd för Wall-Enberg i filmerna om Jönssonligan
Maka Susanne
Barn 3 st

Per Gustaf Grundén, född 23 maj 1922 i Eskilstuna, död 6 februari 2011 i Trosa,[1] var en svensk operasångare (tenor) och skådespelare med internationell karriär. Grundén är främst känd från operettsammanhang. Han var även med i Sven Delblancs TV-serie Hedebyborna och spelade Wall-Enberg i filmerna om Jönssonligan.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

1940-talet studerade han för sångpedagogen Joseph Hislop och redan 1945 debuterade han i rollen som Sporting Life i Porgy och BessStora Teatern i Göteborg. Han var engagerad vid Storan i Göteborg fram till 1949. Därefter följde roller vid Oscarsteatern i Stockholm och Kungliga Teatern.

Grundén fick sitt genombrott i TiggarstudentenStockholmsoperan. Mellan åren 1953 och 1963 var han framgångsrik tenor på Volksoper i Wien. 1958 erhöll han titeln Kammersänger och i Wien räknas han fortfarande som en av de stora operettenorerna.[2] Han har även ägnat sig åt revy, krogshow och musikal.

Sommaren 1967 spelade han för första gången rollen som den glade vandringsmannen Lustigs-Per i Rune Lindströms bygdespel Skinnarspelet i Malung, en roll som skrevs direkt för honom. Han kom att medverka i Skinnarspelet nästan varje sommar fram till mitten av 1990-talet. De sista åren gestaltade han rollen som Skinnarmäster.

Han har även gjort talroller och haft engagemang vid Dramaten och Riksteatern. Ett par år senare följde en annan populär roll som den schweiziske skurken Volkswagner i Hasse och Tages komedi Äppelkriget.

Per Grundén som greve Danilo i Glada änkanMalmö Stadsteater 1954.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1945 Manina
Nico Dostal
Nils Johannisson Stora Teatern[3]
1949 Frank Butler Annie get your gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[4]
1950 Jim Kenyon Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[5]
1951 Robert Lawrence Blåjackor
Lajos Lajtai och Lauri Wylie
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[6]
1951 Fred Graham/Petruchio Kiss me Kate
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[7]
1951 Revisorn
Nikolaj Gogol
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1954 Baron Mirko Zeta Glada änkan
Franz Lehár, Leo Stein och Viktor Léon
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[8]
1962 Rudolf Schwarzenegg Tre valser
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson
Ivo Cramér Oscarsteatern[9]
1963 Pyjamasleken
George Abbot, Richard Bisell, Richard Adler, Jerry Ross
Carl-Gustaf Kruuse af Verchou
Mille Schmidt
Idéonteatern[10]
1967 Sir John Tremayne Spela spelet
Leslie Bricusse och Anthony Newley
Ivo Cramér Oscarsteatern[11]
1974 Baron Mirko Zeta Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Isa Quensel Oscarsteatern[12]
1981 Kattleken
István Örkény
Andris Blekte Malmö stadsteater
1982 Amadeus
Peter Shaffer
Josef Halfen Malmö stadsteater
1982 Ambassadören
Slawomir Mrozek
Andris Blekte Malmö stadsteater

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

LP

  • 1961 – Per Grundén Operett och Musical
  • 1967 – Per Grundén
  • 1968 – Per Grundén sjunger Ernst Rolf
  • 1971 – Lyckan är en värld av toner
  • 1978 – Ömsom Wien ömsom vatten
  • 1978 – Som varje liten pärla
  • 1979 – De 20 mest önskade med Per Grundén

Singel/EP[redigera | redigera wikitext]

  • 1955 – Operettpärlor del 1
  • 1956 – Operettpärlor del 2
  • 1957 – Det täcka könet jag studerat
  • 1961 – En valsdröm
  • 1967 – Visa till min vän
  • 1967 – Fascination
  • 1968 – Barndomshemmet
  • 1969 – Per Grundén sjunger Ernst Rolf
  • 19?? – Farfars sång

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ TT (6 februari 2011). ”Skådespelaren Per Grundén död”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/skadespelaren-per-grunden-dod. Läst 6 februari 2011. 
  2. ^ Stenquist, Victor (6 februari 2011). ”Skådespelaren Per Grundén har avlidit”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8525489.ab. Läst 6 februari 2011. 
  3. ^ P. (10 november 1945). ”Urpremiär på 'Manina'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-11-10/306/9. Läst 5 februari 2016. 
  4. ^ ”Annie get your gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25007&pos=7. Läst 3 juni 2015. 
  5. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28682&pos=130. Läst 10 juni 2015. 
  6. ^ ”Blåjackor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25021&pos=13. Läst 3 juni 2015. 
  7. ^ ”Kiss me, Kate”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25016&pos=85. Läst 9 juni 2015. 
  8. ^ ”Glada änkan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/glada-%C3%A4nkan. Läst 17 oktober 2015. 
  9. ^ ”Tre valser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24986&pos=156. Läst 11 juni 2015. 
  10. ^ Pygmé Musikförlags faktasida om "Pyjamasleken"
  11. ^ ”Spela spelet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25698&pos=144. Läst 11 juni 2015. 
  12. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24803&pos=34. Läst 26 juni 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]