Per Nyström (landshövding)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Per Nyström

Per Ingvar Nyström, född 21 november 1903 i Västerlanda i nuvarande Lilla Edets kommun, död 3 oktober 1993 i Göteborg, var en svensk historiker, publicist, socialdemokratisk politiker, ämbetsman och landshövding i Göteborg och Bohus län 1950-1971.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Nyström kom från en gammal bondesläkt i trakterna av Falan, en tidigare gräsbevuxen kalkplatå nordost om Falköping. Hans far lämnade gården på 1880-talet och sökte sig till Göteborg, där han utexaminerades från folkskoleseminariet 1889. Därefter slog han sig ned som lärare i Västerlanda.[1]

Efter realskolestudier på Västra real i Göteborg började Nyström 1919 började på Högre latinläroverket i Göteborg; 1923 tog han studentexamen som helklassiker. Läsåret 1923-1924 studerade han vid Göteborgs högskola och från höstterminen 1924 vid Lunds universitet, där han läste historia för professor Lauritz Weibull och blev filosofie magister 1931 samt filosofie licentiat 1936. Han disputerade för filosofie doktorsgrad 1955 och fick professors namn 1986. Per Nyström bröt med Weibulls historisk-kritiska metod och utvecklade ett historiematerialistiskt synsätt i Marx efterföljd i en rad uppmärksammade artiklar i de akademiska tidskrifterna Scandia och Ateneum. Nyström representerade en reformistisk tolkning av marxismen inom den svenska socialdemokratin. Han var redaktör för Lundagård. Nyström grundlade under åren i Lund en nära vänskap med Tage Erlander.

Per Nyström lämnade en lovande akademisk bana för att 1939 bli ombudsman i Svenska Bankmannaförbundet och 1943 sakkunnig i Socialdepartementet samt Gustav Möllers statssekreterare där 1945-1950, där han spelade en viktig roll för utformningen av den socialdemokratiska, generella välfärdspolitiken. Nyström var medarbetare på Aftontidningen 1942-1945. År 1950 utnämndes han till landshövding i Göteborgs och Bohus län, där han bland annat drev igenom etableringen av ett petrokemiskt centrum i Stenungsund.

Nyström var ordförande i styrelsen för Göteborgs högskola 1951-1954 och Handelshögskolan 1950-1961. Han var civilbefälhavare för Västra civilområdet 1955-1971. Åren 1951-1964 var han ordförande i Radionämnden, och 1952-1961 i Göteborgs Kungliga Segelsällskap (GKSS). År 1957-1967 satt han i styrelsen för Göteborgs museer. Han var ordförande i Sveriges skeppshypotekskassa; statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten 1957-1976. Ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1952 och ledamot av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1964.

Nyström fullföljde sin doktorsavhandling 1955 med ett arbete om den svenska manufakturindustrins utveckling under 1600- och 1700-talen, där han visade på statens betydelse för industrialiseringens första skeden.

Per Nyström har fått en trappa i centrala Göteborg uppkallad efter sig, Per Nyströms Trappa, vilken namngavs vid en ceremoni den 9 juni 1999, då landshövding Göte Bernhardsson höll ett minnestal.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Per Nyström var son till Per Edvin Nyström (1865–1954), folkskollärare och korrespondent och så kallad radskrivare i dagspressen, och Margareta Nyström, född Börjesson (1882–1964). Syskon var Inga Forser (1905–1997), docent Åke Nyström (1906–1999) och direktör Tage Nyström (1913–1988). Per Nyström gifte sig första gången 10 juli 1937 med fil. mag. Inga Haglund (1907–1968), dotter till folkskollärare August Haglund och Ingrid Haglund, född Jönsson. De fick barnen adjunkten Åsa Bergström (född 1938), arkitekten Per Nyström (född 1941) och juristen Sven Nyström (född 1945). Efter sin första hustrus död 1968 och pensionering från landshövdingeämbetet 1971 gifte han sig andra gången 1974 med museichefen Lili Kaelas (1919–2007) i hennes andra gifte.[3]

Per Nyström är begravd på Västerlanda kyrkogård.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Stadsindustriens arbetare före 1800-talet: bidrag till kännedom om den svenska manufakturindustrien och dess sociala förhållanden, gradualavhandling, Stockholm 1955
  • Pargas Kalkbergs aktiebolag 1898-1948: en allmogenärings utveckling till storindustri, Pargas 1951
  • Tillsammans med Fabian Månsson: Vikingatidens historia : från stammarna till de nordiska riksbildningarna, Stockholm 1939
  • I folkets tjänst: artiklar 1927-83 (Redaktör Anders Björnsson) Ordfront: Stockholm 1983

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658-1989, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB 1989 ISBN 91-7029-024-5
  • Per Nyström, utgiven av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 2005 ISBN 91-85252-66-2 ISSN 0347-4925
  • Jag har speglat århundradet - en bok om Per Nyström, historikern, publicisten, ämbetsmannen. Tomas Forser, Rabén Prisma: Stockholm 1996
  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1985, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1984 ISBN 91-1-843222-0 ISSN 0347-3341 s. 841

Noter

  1. ^ Västsvensk genealogi och personhistoria, redaktör Leif Påhlsson, [tryckt med bidrag av Herbert & Karin Jacobssons Stiftelse], utgiven av Västra Sveriges genealogiska förening till dess 25-årsjubileum den 30 oktober 1971, Göteborg 1971 s. 135-138. Nyströms antavla är här publicerad i tio generationer, ner till dennes mf fm mf fm ff, † 1677 i Gränna.
  2. ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.229
  3. ^ The Royal Bachelors' Club 1769-1994 : Jubileumsskrift, Royal Bachelors' Club (Göteborg) & Ulf Andersson, Göteborg 1994. "Biografisk matrikel", s. 190-191

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Malte Jacobsson
Landshövding i Göteborgs och Bohus län
19501971
Efterträdare:
Erik Huss