Pergamentsvamp

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Pergamentsvamp
Phlebiopsis gigantea G5 (3).JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPolyporales
FamiljPhanerochaetaceae
SläktePhlebiopsis
ArtPergamentsvamp
Phlebiopsis gigantea
Vetenskapligt namn
§ Phlebiopsis gigantea
Auktor(Fr.) Jülich 1978
Synonymer
Scopuloides gigantea (Fr.) Spirin & Zmitr. 2004[1]
Phanerochaete gigantea (Fr.) S.S. Rattan 1977[2]
Peniophora lurideolivacea (Rick) Rick 1959[3]
Phlebia gigantea (Fr.) Donk 1957[4]
Kneiffia lurideolivacea Rick 1934[5]
Kneiffia globifera (Ellis & Everh.) Rick 1934[6]
Kneiffia gigantea (Fr.) Bres. 1903[7]
Peniophora globifera Ellis & Everh. 1897[8]
Peniophora crosslandii Massee 1892[9]
Peniophora gigantea (Fr.) Massee 1892[10]
Terana gigantea (Fr.) Kuntze 1891[11]
Corticium giganteum (Fr.) Fr. 1838[12]
Thelephora fimbriata Sommerf. 1826[13]
Thelephora pergamenea Pers. 1822[14]
Thelephora gigantea Fr. 1815[15]
Thelephora lactea Schrad. 1794[16]

Pergamentsvamp (Phlebiopsis gigantea) är en svampart[17] som först beskrevs av Elias Fries, och fick sitt nu gällande namn av Jülich 1978. Pergamentsvamp ingår i släktet Phlebiopsis och familjen Phanerochaetaceae.[18][19][20] Arten är reproducerande i Sverige.[20] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[18]

Pergamentsvamp används i stor utsträckning i skogsbruket som ett biologiskt bekämpningsmedel mot rotröta i gallring. Svampens sporer löses upp i vatten och appliceras på färska stubbar i samband med avverkningen. Sporerna koloniserar stubbens yta och förhindrar att sporer från rottickan som orsakar rotröta får fäste. Pergamentsvamp är även den en rötsvamp, men den angriper, till skillnad från rottickan, bara död ved.[källa behövs]

Det mest välkända varumärket på området är Rotstop.[källa behövs]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Spirin, V.A.; Zmitrovich, I.V. (2004) [A contribution to the taxonomy of corticioid fungi. Merulius Fr., Phlebia Fr. and related genera], In: Nov. sist. Niz. Rast. 37:166–188
  2. ^ S.S. Rattan (1977) , In: Biblthca Mycol. 60:260
  3. ^ Rambo (Ed.) (1959) , In: Iheringia, Sér. Bot. 4:109
  4. ^ Donk (1957) , In: Fungus, Wageningen 27:12
  5. ^ Rick (1934) , In: Brotéria, sér. Ci. Nat. 3:74
  6. ^ Rick (1934) , In: Brotéria, sér. Ci. Nat. 3:77
  7. ^ Bres. (1903) , In: Annls mycol. 1(2):99
  8. ^ Ellis & Everh. (1897) , In: Am. Midl. Nat.:340
  9. ^ Massee (1892) , In: British Fungus Flora. Agarics and Boleti (Edinburgh) 1:418
  10. ^ Massee (1892) , In: British Fungus Flora. Agarics and Boleti (Edinburgh) 1:110
  11. ^ Kuntze (1891) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 2:872
  12. ^ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):559
  13. ^ Sommerf. (1826) , In: Suppl. Fl. lapp. (Oslo):282
  14. ^ Pers. (1822) , In: Mycol. eur. (Erlanga) 1:150
  15. ^ E.M. Fries (1815) , In: Observ. mycol. (Havniae) 1:152
  16. ^ Schrad. (1794) , In: Spicil. fl. germ. 1:186
  17. ^ Jülich (1978) , In: Persoonia 10(1):137
  18. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (18 februari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/phlebiopsis+gigantea/match/1. Läst 24 september 2012. 
  19. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  20. ^ [a b] Dyntaxa Pergamentsvamp