Peristaltisk pump

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Bild 1
Förenklad bild av peristaltik

En peristalisk pump, även kallad rullpump och slangpump, är en förskjutningspump som används för många slags vätskor och gaser.

Peristaltiska processer förekommer inom många biologiska system, t ex mag- och tarmkanalen. Se bild 1.

Detta torde ha gett uppslaget till uppfinningen av den peristaltiska pumpen, som gjordes 1932 av hjärtkirurgen Michael DeBakey (1908‑2008) medan han var medicinstudent.[1]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Fluiden (det vill säga vätskan eller gasen) innesluts i en elastisk, hoptryckbar och återfjädrande slang som är inlagd i en sfärisk skål.

Två huvudformer finns:

  • Roterande pump
  • Linjär pump

En roterande pump (bild 2) har en rotor med ett antal välvda rullar, som pressar ihop den böjliga slangen. När rotorn snurrar, förflyttas avstängningen längs slangen, och därmed tvingas en del av fluiden att förflytta sig genom slangen. Samtidigt återgår slangen bakom tryckrullen till sitt normala tillstånd. När rullen kommit till slangens slut avges en liten volym fluid. Samtidigt har den andra tryckrullen kommit till ingångsöppningen och suger in mera fluid Efter ytterligare rotation stänger tryckrulle 1 av slangen, och förloppet upprepas. Förloppet framgår av bild 3.

Principen för linjär peristaltisk pump visas i bild 4, och ett praktiskt utförande i bild 5. Paradoxalt nog är pumpen där linjär, även om slangen är böjd!

Utflödet är pulserande, vilket kan vara till såväl nackdel som fördel, allt efter tillämpningen. Pulseringen är kraftig vid två tryckdon, men minskar, när antalet tryckdon ökar.

Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]

Peristaltiska pumpar lämpar sig bl a när det som ska pumpas absolut inte får läcka genom bristfälliga tätningar i andra slags pumpar Detta kan gälla giftiga, brandfarliga eller radioaktiva vätskor. Omvänt kanske innehållet i slangen måste hållas isolerat från omgivningen för att inte smittas utifrån.

Ett annat tillämpningsområde är när man behöver styra mängden exakt.

Exempel på praktiska tillämpningar[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Methodist DeBakey Heart & Vascular Center - Dr. Michael E. DeBakey [1], läst 2010–06–27